Ryskt kärnkraftverk skapar proteststorm i Norrland

Kärnkraftverket Hanhikivi 1 ska placeras i kustkommunen Pyhäjoki, på den finska sidan av Bottenviken, bara 15 mil från Skellefteå. Enligt det företag som driver projektet kan kärnkraftverket tillgodose omkring tio procent av Finlands elbehov. Och redan 2010 sedan togs ett principbeslut om tillstånd att bygga. 

Men efter en omorganisation framkom att Raos project oy, som tillhör den ryska statliga koncernen Rosatom, är ansvariga – för allt från konstruktion till drift. Det ledde till en ny beslutsprocess. 

Även planerna på att använda en ny typ av reaktor har väckt frågor. 

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken har kämpat mot kärnkraftverket Hanhikivi 1 i åtta år. Enligt dem har 21 Norrlandskommuner på olika sätt tagit avstånd från bygget. 

– 45 kubikmeter uppvärmt kylvatten per sekund ska släppas ut längst här uppe i Bottenviken, dygnet runt i 60 år. Det riskerar att skada den värdefulla och känsliga natur vi har i vårt innanhav. Dessutom skapas det livsfarligt avfall för evigt, säger Lena Lagerstam, 72 år, och pensionerad länsantikvarie i Morjärv i Kalix kommun och talesperson för nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken.

”Kan förändra säkerhetsläget”

Hon har lusläst ärendets miljökonsekvensbeskrivningar och anser att det finns säkerhetsbrister. Det ryska företagets inblandning har förstärkt motståndet ytterligare. 

– Det här ryska jätteföretaget med inblandning i kärnvapen kan förändra säkerhetsläget här uppe i norr. Nej det kan vi inte tillåta, vi kommer att fortsätta kämpa.

Lena Lagerstam hänvisar till det misslyckade rakettest som resulterade i en explosion på en militärbas i Archangelskregionen i nordvästra Ryssland. Olyckan ledde till dödsfall, däribland forskare som jobbade för Rosatom. Efter explosionen steg strålningshalterna med upp till 16 gånger i den närbelägna staden Severodvinsk, enligt det ryska väderinstitutet.

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken är partipolitiskt obundet och drivs ideellt. De har anordnat möten, gjort namninsamlingar, och försökt påverka politiker i Sverige och Finland på olika sätt för att stoppa kärnkraftverket. 

I maj besökte de Helsingfors, träffade representanter från den finska motsvarigheten till Strålsäkerhetsmyndigheten – Strålsäkerhetscentralen, Arbets- och näringsministeriet och riksdagspolitiker. Även 35 000 namnunderskrifter mot kärnkraftverket lämnades över. 

Besöken i Helsingfors gjordes tillsammans med en internationell grupp av representanter för organisationer med kunskap i kärnkraftsfrågan från Ryssland, Vitryssland, Tyskland, Belgien, Sverige och Finland, berättar Lena Lagerstam. De finska initiativtagarna överräckte också en internationell petition mot den kärnkraftspolitik som Finland driver, undertecknad av 170 organisationer från 79 länder.

Saknas material om säkerhetsbedömning

Men trots att bygget på udden Hanhikivi i Pyhäjoki redan pågår, i form av vägar och byggnader, har Finland ännu inte beviljat byggnadstillstånd för själva reaktorn. 

Enligt Strålsäkerhetscentralen har bara en del av det material som krävs för att säkerställa kärnkraftsverkets säkerhet lämnats in. Tidigast år 2021 väntas ett beslut. 

Företaget som står för kärnkraftsbygget, Fennovoima, berättar för Expressen att de tror att allt ska vara klart tills dess. I slutet av året påbörjar de arbetet med att lämna in preliminära säkerhetsbedömningar. I slutet av år 2020 ska allt finnas på plats hos Strålsäkerhetscentralen. Redan 2028 tror de att kärnkraftsverket kommer att leverera el.

– Vi är nu i en förberedande design- och konstruktionsfas. Medan vi arbetar med dokumentationen förbereder vi samtidigt själva bygget. För oss är det viktigt att designen uppfyller alla krav, säger Sakari Kotola, kommunikationsansvarig på Fennovoima som är licensägare. 

Men enligt Lena Lagerstam saknas det fortfarande många pusselbitar i säkerhetsbedömningen. 

– En sak jag tycker är väldigt obehaglig är att mellanlagret för utbränt kärnbränsle föreslås ligga i bassänger på stranden, längst ut på den låglänta udden i mer än 100 år. I Sverige förvaras mellanlagret för utbränt kärnavfall i bergrum vid Oskarhamn. 

Nätverket Bottenviken har också tagit upp frågan om klimatförändringarna med den finska Strålcentralen, något gruppen anser påverkar säkerhetsläget. 

– Företaget har inte behandlat säkerheten ur ett perspektiv med mer nederbörd och extremväder, säger Lena Lagerstam. 

Största ärendet i Sverige på tio år

Det planerade finska kärnkraftverket har varit ett av de största ärenden som Naturvårdsverket har hanterat under de senaste tio åren. Det berättar Egon Enocksson handläggare på myndigheten. Anledningen till att ärendet hamnat på Naturvårdsverkets bord är Esbokonventionen, som ställer krav på att även grannländer måste informeras vid planering av verksamheter som kan orsaka miljöeffekter. 

Naturvårdsverket skickade redan i ett tidigt skede ut ärendet på remiss till kommuner, länsstyrelser och miljöorganisationer. När det stod klart att det ryska företaget Rosatom var inblandat – och att en ny reaktortyp skulle användas – gjordes processen om igen. 

Sveriges svar om den alternativa kärnkraftsreaktorn skickades in våren 2014. Några av de synpunkter som framförs är behov av utredning och uppföljning, bland annat genom fördjupande riskanalyser. 

Samtliga privatpersoner som involverats motsätter sig det planerade kärnkraftverket.  

Professorn: Kärnkraft har oförtjänt dåligt rykte

Christian Ekberg är professor i kärnkemi och industriell materialåtervinning vid Chalmers. Han anser att kärnkraft sedan lång tid tillbaka haft ett oförtjänt dåligt rykte, även innan Chernobylkatastrofen.

– Det beror delvis på skrämselpropaganda, där man inte ser till fakta, men också på själva frågan om radioaktivitet och strålning. Folk som drunknar eller brinner inne kan vi hantera, men att vi inte med våra sinnen kan upptäcka strålning tror jag har skapat en mystik och en naturlig rädsla för kärnkraft, säger han. 

Enligt Christian Ekberg är det helt rimligt att Finland nu kräver en säkerhetsbedömning av den nya reaktortyp som är tänkt att användas i i Pyhäjoki. 

– Det är skillnader i reaktortyper, men vi behöver för den delen inte förkasta tekniken som sådan.

Christian Ekberg poängterar också vikten av säkerhetskulturen i olika länder. Sverige lyfter han som ett föredöme, medan det som rådde i Ryssland under Sovjettiden är ett tydligt exempel på dålig säkerhetskultur, vilket han anses visas tydligt i tv-serien Chernobyl.

– Man får inte hamna i ett läge där man sopar misstag och problem under mattan. Säkerheten varierar runtom i världen. Men ska man vara riktigt krass är det Ryssland, Kina och Korea som har kärnkraftskunskapen i dag, säger han. 

Han nämner också kulturkrockar, olika system och politiska konflikter som svårigheter när andra länder bygger kärnkraft åt ett land. 

”Finska allmänheten mer positiv”

Tillbaka till Fennovoima som driver kärnkraftsprojektet. 

Varför tror ni att ert planerade kärnkraftverk resulterat i stora svenska protester? 

– Det är en svår fråga för oss att svara på eftersom den finska allmänhetens syn på kärnkraft är mycket mer positiv. I Pyhäjoki har vi 73 procents stöd. Totalt i Finland stöder 49 procent kärnkraft och endast 15 procent är emot, enligt en studie från Finnish energy, som kom tidigare i år, säger företagets representant Sakari Kotola. 

Enligt honom ses kärnkraft som miljövänligt i Finland. 

– Människor i Finland stöder kärnkraft för att det är natur- och miljövänligt och hjälper oss att kämpa mot klimatförändringarna. Vi behöver mer elektricitet när vi minskar användningen av fossila bränslen, säger Sakari Kotola.

Men enligt Lena Lagerstam är det inte hela sanningen. Hon berättar att invånare i Pyhäjoki tidigt bildade en organisation som har kämpat mot kärnkraftverket – men som nu tappat orken. 

– Fennovoima har muddrat havsbotten, röjt skogen på udden och tvångsinlöst sommarstugor. De bygger för 500 miljoner euro och platsen ser nu ut som ett industriområde. Bygget har inneburit många konflikter. Nu orkar de inte längre kämpa mot. 

2016 attackerades också bygget i Pyhäjoki av aktivister, enligt Svenska Yle. I en artikel i SVT från i somras säger en av de boende i området att det inte längre finns möjlighet för allmänheten att stoppa bygget – men att hon fortfarande hoppas att det aldrig blir av.

Just nu sitter Lena och andra medlemmar i nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken och går igenom svaren på frågorna de ställt till den finska Strålsäkerhetcentralen, som ska godkänna säkerhetsbedömningen. 

Slutgiltigt är det den finska regeringen som ska slå klubban i bordet och avgöra kärnkraftverkets, Pyhäjokis och Bottenvikens framtid. 

Vattenfalls koncernchef Magnus Hall om klimatfrågan och Greta