Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Risken för smittor ökar – kan ligga gömda i marken

Vad är klimat egentligen?
Torka i kombination med översvämningar kan locka upp gömda smittor ur marken.Foto: Shutterstock / Shutterstock
Hälsomyndigheterna sprejar insektsmedel för att motarbeta mygg smittade med Zika i Rio de Janeiro 2016.Foto: LEO CORREA / AP

Klimatförändringar ökar risken för spridningen av smittor gömda i vattendrag och marker. 

Ett varmare klimat gör också att mygg och fästingar för med sig nya sjukdomar allt längre norrut.

– Många smittor påverkas av klimatet, säger forskaren Ann Albihn.

Just nu är coronaviruset på allas läppar. Och även om covid-19 inte har någon direkt koppling till klimatförändringar, har smittan – liksom många andra sjukdomar – sitt ursprung i djurriket. 

Ann Albihn, laborator vid Statens veterinärmedicinska anstalt och adjungerad professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, förklarar:

– Drygt två tredjedelar av de infektionssjukdomar som drabbar människor är zoonoser, och kan därför smitta mellan djur och människa. Det är en väldigt stor andel av våra smittor. Coronaviruset tror man exempelvis kommer från en marknad där man sålde levande djur, säger hon.

Djuren drabbas i sin tur av förändringar i naturen. Om klimatförändringar tvingar bort djur från sin naturliga livsmiljö kan de sakna immunologiskt skydd mot smittor i det nya området. Torka och översvämningar kan också exponera djur för nya smittämnen, vilket sedan riskerar att överföras till människor.

– Många smittor påverkas av klimatet, men ofta är det en diffus påverkan. Den tydligaste påverkan gäller smittor som sprids med vatten och vektor, till exempel fästingar och mygg, säger Ann Albihn.

Fästingar har dykt upp i hela Norrland

Med det myggburna Zikaviruset såg man hur spridningsområdet växte, och myggornas antal och populationstäthet ökade, på grund av ett allt varmare klimat.

– Det finns många smittämnen som mygg kan föra med sig. I Sverige har vi till exempel harpest, och förra året hittade vi för första gången usutuvirus i Sverige, vilket kan smitta till människor. Även West Nile-feber, som funnits ganska länge i Europa, har nu börjat röra sig till nya områden.

En ny studie från SVA visar även hur fästingar plötsligt dykt upp i hela Norrland. Klimatförändringarna sker snabbare på nordliga breddgrader och har skapat en gynnsam miljö för de små smittspridarna även i norra Sverige, enligt Ann Albihn.

– Expansionen av fästingarnas utbredningsområde har gått ganska snabbt. Många som skickat in fästingar till oss säger att de aldrig har haft fästingar där förut. De resultat som vi har fått fram visar också att de har med sig smittor. Exempelvis fanns Borrelia på var fjärde fästing, säger hon.

Dolda smittor i marken

Klimatförändringar kan även öka spridningen av smittor i vatten, när extremväder som skyfall och översvämningar blir vanligare. 

– Om betesmarker översvämmas kan smittor från djurens avföring sköljas ut i vattentäkter, som sedan hamnar i dricksvatten. Men det kan också vara omvänt. En översvämning kan tillföra avloppsvatten till betesmarker eller foderodlingar, som sedan hamnar hos djuren, säger Ann Albihn.

Hon radar upp ett antal otrevliga bakterier som kan orsaka exempelvis diarré och njurskador hos människor: Salmonella, Campylobacter, Cryptosporidium och vissa kolibakterier.

Även torka kan locka fram dolda smittor i marken. Sommaren 2016 ledde torka följt av översvämningar till ett utbrott av mjältbrand i Omberg, vilket varit ovanligt under sent 1900-tal men ökat efter millennieskiftet. Flera djur infekterades.

– Mjältbrandssporerna kan ligga vilande oerhört länge i marken. I norra Ryssland sprids mjältbrand när tundran tinar. Där dog några tusen renar 2016, och även någon människa strök med, säger Ann Albihn.

Kommer smittspridning på grund av klimatförändringar bli ett allvarligt problem?

– Får man otrevliga sjukdomsutbrott, då är det allvarligt. Vi ser nu i Kina vilka drastiska åtgärder man tar till. Även om det är ovanligt att sätta en hel stad i karantän, tror jag att det är ett effektivt sätt för att stoppa smittspridningen. Vi som jobbar med djursmittor har använt den typen av drastiska metoder i flera decennier.

Fästingexperten: 20 olika smittor - hälften av fästingarna i Sverige smittade

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.