Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fridays for future sågar klimatmiljarderna

Kan Sverige elektrifieras utan kärnkraft?
Karolina Skog (MP), ekonomisk-politisk talesperson och tidigare miljöminister. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP
SSU:s förbundsordförande Philip Botström är strakt kritisk till budgeten. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Regeringen lägger 1,1 miljarder på satsningen Klimatklivet.

Det är den största delen av miljö- och klimatbudgeten som presenterades på fredagen. 

– Vi bygger upp klimat- och miljöpolitiken igen, efter den slakt som M och KD fick igenom i december förra året, säger Karolina Skog (MP), ekonomisk-politisk talesperson och tidigare miljöminister, till Expressen.

SSU är kritiska mot summan – och nu har även Fridays for future, Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen sagt sitt.

I dag presenteras miljödelen av höstbudgeten som förhandlats mellan S, MP, C och L. Budgetens totala reformutrymme är 25 miljarder och av dessa går 2,9 miljarder till miljö- och klimatsatsningar nästa år.

Fler innovationsprojekt får pengar

En betydande del av pengarna går till Klimatklivet, som är ett investeringsstöd för kommuner och företag. Satsningen ströks i M/KD-budgeten men fick 750 nya miljoner i vårändringsbudgeten efter fyrpartiuppgörelsen. 

I höstbudgeten skjuter man nu till ytterligare 1,1 miljarder för klimatklivet.

– Det är bra kvalitet på projekten som kommer in och det leder till faktiska utsläppsminskningar. Därför har vi anledning att höja anslaget för att möta fler initiativ. Det är ett framgångsrikt samarbete mellan stat och näringsliv, säger Karolina Skog.

Riksrevisions kritik mot klimatklivet

Klimatklivet har fått kritik från Riksrevisionen eftersom det finns brister i beräkningarna av hur mycket växthusgaserna verkligen minskar och vissa satsningar har bedömts ineffektiva.

– Vi tar självklart till oss av den typen av synpunkter och det görs ett arbete för att förbättra och effektivisera. Vad man kan få pengar till var ganska brett i början, det kommer bli smalare, säger Karolina Skog. 

Samtidigt finns det ett värde i att stimulera initiativ och innovation även om det inte leder till kortsiktiga utsläppsminskningar, menar Skog.

– Ett övergripande tema för miljöbudgeten är att få med alla i omställningen till en fossilfri ekonomi. Många företag vill vara med och vi måste involvera dem. 

70 miljoner för att rädda pollinatörer

Tidigare i veckan har samarbetspartierna presenterat satsningar på nattåg, utbyggnad av laddinfrastruktur och miljöbilar. Även industriklivet ökar med 600 miljoner de närmaste åren.

Miljödelen i budgeten handlar om att fortsätta arbetet med att förbättra havsmiljön, samt nya satsningar på biologisk mångfald. Man lägger bland annat 70 miljoner kronor på ett nytt handlingsprogram för att rädda pollinatörer. 

Regeringen ska också göra ett omtag på satsningen om natur i städer. Det handlar om att skapa gröna ytor som också gynnar insektsbestånden. 2020 avsätter man 50 miljoner kronor och åren därpå kommer stödet växa till 200 miljoner. 

– Exempelvis Göteborg är en region som jobbar mycket med natur nära där människor bor. Antingen kan man investera i ny grönyta eller åtgärda ytor som har låga naturvärden, säger Karolina Skog.

”Vet inte om jag ska skratta eller gråta”

SSU:s förbundsordförande Philip Botström är strakt kritisk till budgeten. 

– Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det är så långt ifrån vad forskarna menar är nödvändigt för att vi ska klara oss undan klimatkatastrof. För att vi ska klara det FN:s klimatpanel efterfrågar behöver staten investera ungefär 100 miljarder per år för hela samhällets omställning. Industrin inkluderat. Därför har jag tidigare föreslagit en grön investeringsfond på 1 000 miljarder över tio år.

Enligt Philip Botström handlar det om upprustad och utbyggda elnät, nya förnyelsebara energikällor, energieffektiva hyresrätter och upprustning av miljonprogram. Men också utbyggd infrastruktur för elbilar, höghastighetståg och forskning för innovationer inom industrin. 

– Det skapar nya gröna jobb, löser problem vi har i dag och vi kan exportera ny grön teknik om vi går före. Alla blir vinnare.

Reaktioner på miljö- och klimatbudgeten

Fridays for future: 

”Självklart är vi glada att Sveriges riksdag satsar mer på klimat och miljö än förut, men det är fortfarande inte tillräckligt på långa vägar. Därför kommer vi att fortsätta strejka tills Sveriges makthavare för en politik som faktiskt innebär agerande som går i linje med Parisavtalet och inte innebär en global temperatursökning på mer än 1,5 grader. ”

 

Världsnaturfonden WWF:

”Vi ger tummen upp till satsningar på elektrifieringen av transportsektorn som är en förutsättning för att vi ska nå Sveriges klimatmål till 2030. Dels utbyggnaden av laddinfrastruktur, bonus malus-systemet och ellastbilar. Stöd till att godstransporter överförs från väg till järnväg och sjöfart är bra. Positivt att industriklivet förstärks då det finns många intressanta innovationer som behövs för att ställa om den tunga industrin och där pilotanläggningar är extra viktigt.”

 

Naturskyddsföreningen:

”Miljö- och klimatbudgeten välkomnas - men ett sjumilakliv återstår. Satsningarna på nattåg både inom Sverige och ut i Europa är viktiga för att ge bra alternativ till flyget. En ambitionsökning för bonus malus-systemet välkomnas, och kraven kommer behöva fortsätta skärpas för att styra mot minskade utsläpp från bilismen. En ambitiös klimathandlingsplan som snabbt minskar utsläppen måste presenteras snart, och den måste få genomslag i budgeten samt beslut inom alla politikområden. Naturskyddsföreningen vill bland annats se en avveckling av samtliga klimatskadliga subventioner, förbud mot fossila bränslen 2030 och stopp för nya fossila investeringar, exempelvis Preemraff i Lysekil.”

Det här innebär höstbudgeten

• Höständringsbudgeten presenteras 18 september då regeringen lämnar budgetpropositionen för 2020.

• Regeringspartierna S och MP utformar budgeten tillsammans med samarbetspartierna L och C.

• Det mesta i budgeten följer de 73 punkterna i Januariavtalet.

• Bland nyheterna utöver Januariavtalet är de fyra partierna överens om årliga anslag till försvaret på fem miljarder 2020–2025, en satsning som till stor del ska finansieras av en ny bankskatt.

• Tidigare har C presenterat landsbygdssatsningar på två miljarder, där det bland annat ingår riktade skattesänkningar för invånare i 80 glesbygdskommuner, extra stöd till lokaltidningar och skogsbruk, bredband och vägar.

• På fredagen presenterade regeringen budgetsatsningar inom miljöområdet på totalt cirka 2,9 miljarder kronor för nästa år. Satsningarna görs inom ”industriklivet” (omställning till nollutsläpp) och ”klimatklivet” (lokalt investeringsstöd). Dessutom införs bland annat en ny en klimatpremie för ellastbilar, åtgärder för havsmiljön och skydd av värdefull natur.

Tre nyheter att hålla koll på i dag.