Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Regeringen säger ja till gruva i Kallak

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson gav beskedet om gruvan på en pressträff under tisdagen.
Karl-Petter Thorwaldsson gav beskedet om gruvan på tisdagen.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Området där guvan i Kallak kan komma att ligga.
Foto: PAUL WENNERHOLM/TT / TT NYHETSBYRÅN

Efter flera års konflikt har regeringen nu tagit ett beslut om Kallak – man säger ja till en gruva.

Det beskedet gav näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson på en pressträff på tisdagen och meddelade samtidigt att beslutet kommer med en rad villkor.

– I regel brukar den här typen av beslut ske utan några villkor, så blir det inte här.

Förslaget om att bryta järnmalm i Kallak, fyra mil utanför Jokkmokk, har varit omtvistat och präglats av konflikter.

Gruvnäringen har stått mot rennäringen och miljörörelsen och flera aktivister har protesterat mot gruvan. Såväl klimataktivisten Greta Thunberg som flera MP-toppar rest till Jokkmokk för att stötta proteströrelsen och den samiska befolkningen på plats, något Expressen rapporterat om tidigare.

Efter en rekordlång process kom så ett beslut på tisdagen då näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson meddelade att regeringen beviljar gruvbolaget Beowulf Minings ansökan om bearbetningskoncession i Kallak.

– Jag kan i dag meddela att regeringen beslutat att förena beslut om bearbetningskoncession med en rad lång gående och unika villkor. Detta är ett historiskt beslut. I regel brukar den här typen av beslut ske utan några villkor, så blir det inte här. Här är villkoren många och omfattande, säger Karl-Petter Thorwaldsson på pressträffen.

Regeringens villkor

De totalt tolv villkoren handlar bland annat om att samebyarna ska lämnar skadelösa och att verksamhetsområden ska ta så lite mark i anspråk som möjligt. Gruvföretaget ska också etablera bland annat skyddsstängsel för att minimera risken för olyckor med renar. 

– Det har vi gjort just för att så långt det är möjligt motverka negativ påverkan på renskötsel utifrån statens övergripande ansvar för att rennäringen ska fortleva, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Man ska även årligen göra en uppföljning på konsekvenserna för rennäringen och redovisa denna för bergmästaren, Sametinget och Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Karl-Petter Thorwaldsson meddelar även att man ska föra dialog med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket i syfte att säkerställa att nödvändig hänsyn tas till världsarvet Laponia.  

– Efter avslutad verksamhet ska bolaget se till att marken återställs, säger han på pressträffen.

MP:s hårda kritik: ”Huvudlöst”

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi är kritisk mot regeringens beslut och menar bland annat att det är ”fullständigt förödande” och att det endast kommer att gynna gruvföretaget och deras aktieägare.

– Regeringen har nu gjort ett tydligt val där man sätter en kortsiktig vinst för ett enskilt bolag före natur miljö, natur och framförallt samernas rättigheter. Samerna har grundlagsskyddade rättigheter som man nu väljer att total åsidosätta, inte för några stora samhällsekonomiska vinster utan för enskilda privata vinster, säger hon till Expressen TV och fortsätter:

– Jag tycker det är fullständigt huvudlöst och ganska upprörande hur man lyckas landa i det här beslutet.

Vidare kritisterar språkröret även regeringens villkor och menar att de endast är ett ”spel för galleriet”.

– Det som de här kraven tyder på, så som de är utformade tyder på att regeringen är väl medveten om att det inte gå att kombinera på ett fungerande sätt och då försöker gömma sig bakom de här villkoren.

Även klimataktivisten Greta Thunberg har uttalat sig mycket kritiskt till beslutet.

På Twitter är hon hård i orden och kallar regeringens besked för ”kortsiktigt, rasistiskt, kolonialt och naturfientligt”.

”Sverige låtsas vara en ledare för miljö och mänskliga rättigheter, men hemma kränker de ursprungsbefolkningens rättigheter och fortsätter att föra ett krig mot naturen”, skriver Thunberg.

”Djupt besvikna”

Klimatröreslen Fridays for future kritisterar beslutet i ett pressmeddelande.

– Att regeringen tillåter en gruva i Gállok bevisar att regeringen prioriterar kortsiktig vinst över urfolks rättigheter, klimat och miljö. Men vår kamp mot svenska statens koloniala exploatering av Sápmi kommer fortsätta – oavsett regeringsbeslut det blir ingen gruva i Gállok, säger Filippa Paperin från rörelsen i ett pressmeddelande.

Naturskyddsföreningen har även de uttalat sig om beslutet och skriver i ett pressmeddelande att de är ”djupt besvikna”. Även Greenpeace svarar på tisdagens besked.

– Gruvbrytning genererar stora mängder avfall som bland annat innehåller giftiga tungmetaller. Avfallsdammarna riskerar att förorena omgivande marker, vattendrag och sjöar. I regionen finns stora delar av Europas sista urskogar, ovärderliga för bevarandet av biologisk mångfald. I den planerade gruvans absoluta närhet finns det riktigt gammal urskog, som behöver ett permanent skydd. Gruvan kommer dessutom ha stor negativ påverkan för flera samebyar och deras traditionella renskötsel, säger Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace i ett pressmeddelande.

https://twitter.com/GretaThunberg/status/1506244799376076802

Regeringen tolv villkor

1. Bolaget ska utöver vad som anges i detta beslut, i fråga om försiktighetsmått, skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder, nyttja marken i enlighet med vad som angivits i ansökan med bilagor och kompletteringar samt vad bolaget i övrigt har åtagit sig i detta ärende.


2. Anläggningsarbeten till följd av nyttjande av koncessionen ska ske under perioder då minsta möjliga negativa påverkan uppstår för den pågående renskötseln i omgivande områden.


3. Koncessionsområdet ska ta så lite mark i anspråk som möjligt. I möjligaste mån ska påverkan på flyttleder för renar undvikas. Vid nyttjandet av koncessionen ska bolaget i övrigt se till att minsta möjliga negativa påverkan uppstår när flyttlederna och till koncessionsområdet angränsande betesområden nyttjas.


4. Vid nyttjande av koncessionen ska Jåhkågasska tjiellde samebys merkostnader till följd av påverkan på möjligheten att nyttja flyttleder för renar och renbete ersättas. Fastställande av ersättning och prövning av eventuella tvister om ersättning följer minerallagens bestämmelser.


5. Om Jåhkågasska tjiellde sameby, trots åtgärder för att möjliggöra rådande renflytt, har behov av lastbilstransporter av sina renar förbi koncessionsområdet ska bolaget bekosta sådana transporter.


6. Bolaget ska etablera skyddsstängsel, skyddsvallar eller andra anläggningar för att minimera risker för olyckor med renar inom koncessionsområdet. Anläggningarna ska utformas för att möjliggöra säkra övergångar för renar genom eller förbi koncessionsområdet.


7. Bolaget ska årligen göra en uppföljning av konsekvenserna för rennäringen av nyttjandet av koncessionen och redovisa denna till bergmästaren, Sametinget och Länsstyrelsen i Norrbottens län.


8. Bolaget ska löpande samråda med Jåhkågasska tjiellde, Sirges och Tuorpon samebyar i syfte att klarlägga behovet av åtgärder och resurser för att uppfylla villkor 1-7 samt i övrigt för att motverka störningar på renskötseln. Samrådet ska genomföras i syfte att uppnå samförstånd med samebyarna och dokumenteras. Bolaget ska årligen rapportera genomförda samråd till Sametinget, Länsstyrelsen i Norrbotten och bergmästaren. Bergmästaren ska efter samrådet ta ställning till om det finns behov av ändrade villkor enligt 6 kap. 4 § minerallagen.


9. Bolaget ska vid nyttjandet av koncessionen föra en dialog med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket i syfte att säkerställa att nödvändig hänsyn tas till Laponias status som världsarv. 


10. Bolaget ska, efter avslutad verksamhet, se till att koncessionsområdet återställs så att marken åter kan nyttjas för rennäring. En plan för efterbehandling ska utarbetas i samråd med berörda samebyar i ett tidigt skede av gruvverksamheten och uppdateras löpande.


11. Bolaget ska till bergmästaren ställa en ekonomisk säkerhet om 1 000 000 kronor. Säkerheten ska ställas senast när anmälan om påbörjad gruvdrift enligt 57 § mineralförordningen (1992:285) sker. 


12. För det fall sökanden avser att nyttja koncessionen till att ansöka om ett tillstånd enligt miljöbalken till gruvverksamhet inom koncessionsområdet så ska sådan ansökan inkludera en In-Depth Impact Assessment genomförd enligt principerna i IUCN World Heritage Advice Note on Environmental Assessment, som dessförinnan har översänts till Världsarvscentret vid Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur.


Källa: Regeringen 

Märta Stenevis kritik: ”Kolonialt och naturfientligt”

Miljöpartiets språkrör upprörd efter regeringens beslut

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.