Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Raseri bland samerna: Avfall dumpas i fjord

Under 70-talet dumpades gruvavall i fjorden – enligt forskarna påverkar det havsmiljön är i dag. Foto: Johanne Frost Klepp/ Natur og Ungdom
Miljörörelsen tänker ta till civil olydnad om gruvverksamheten startar. Foto: © Natur og ungdom

30 miljoner ton gruvavfall med högt innehåll av tungmetaller ska dumpas i en av Norges nationella laxfjordar. 

Den norska regeringens beslut väcker avsky hos samer och miljörörelsen.

– Regeringen har ignorerat alla råd från havsforskare och Sametinget – det är ett skamligt beslut, säger Gaute Eiterjord, ledare för miljörörelsen Natur og ungdom.

Den 29 november gav regeringen det slutgiltiga klartecknet till gruvföretaget Nussir, som i flera år arbetat för att få starta en koppargruva i Kvalsund i Nordnorge. 

Avfallet – 30 miljoner ton med högt innehåll av tungmetaller – ska dumpas i Repparfjorden. Beslutet har väckt enorma protester, främst i Norge, men även i Sverige. 

Företaget, döpt efter berget de ska utvinna kopparen ur, fick redan i februari godkänt för gruvverksamhet av det norska närings- och fiskeridepartementet. Detta trots avrådan från expertmyndigheten Havsforskningsinstituttet. Beslutet överklagades av miljöorganisationer och det norska Sametinget. 

Nu har överklagan avslagits. Gruvdriften kan inledas. 

”Största planerade naturföroreningen”

Efter att företaget fick sitt första tillstånd skrev det svenska Sametinget ett uttalande, som de fortfarande hänvisar till:

”Exploateringar inom traditionella samiska områden riskerar att utarma samiskt språk, näring och kultur, därmed undergräver man det samiska folkets framtid. Detta är någonting som den norska regeringen inte bör ägna sig åt”, skriver de.

Miljörörelsen Natur og ungdom har protesterat mot planerna i flera år. Senast i mitten av december anordnade de en stor demonstration mot beslutet. 

– Det här är den största planerade naturföroreningen i modern tid i Norge. De planerar att dumpa 30 miljoner ton med giftigt gruvslam i en nationell laxfjord och dessutom påverkas viktiga renbetesområden. Norge är ett av fem länder i hela världen som fortfarande dumpar gruvavfall i havet, säger Gaute Eiterjord.

https://datawrapper.dwcdn.net/IXrAJ/2/

Ska kedja fast sig på plats

Mikkel Nils Mikkelsen Sara är renägare och har familj inom rennäringen i renbetesdistrikt 22 Fiettar som berörs direkt av planerna på gruvverksamheten. 

– Renen är i grund och botten ett vilddjur som lever i sin egen livsmiljö. Gruvverksamheten kommer att påverka sommarbetet och därmed vara skadlig för renens välfärd och överlevnad. För oss inom rennäringen innebär detta stora problem, kraftigt minskade inkomster och en hög risk att vissa familjer måste lämna branschen, säger Mikkel Nils Mikkelsen Sara.

Renägarna har på olika sätt informerat investerare och finansiärer om riskerna gruvan och dess avfall för med sig. De hoppas kunna pröva ärendet ännu en gång.

– Markinsatser och dumpning av gruvavfall i fjorden kommer att påverka näringar på land och till sjöss på lång sikt. Det påverkar också den land- och havsmiljö som vi delar med en mängd olika växter och djur, säger Mikkel Nils Mikkelsen Sara, renägare i området.Foto: Risten Elle Sara
I beslutet står det att man inte kunnat nå enighet med det norska Sametinget. Foto: Johanne Frost Klepp/ Natur og Ungdom
Foto: THOR DUE / THOR DUE

Även natur og ungdom fokuserar nu på att få investerarna att dra tillbaka sin finansiering. De planerar också att använda sig av civil olydnad – bland annat att kedja fast sig i gruvmaskiner – om verksamheten startar. 

– Det är 4 500 personer som är villiga att delta i aktioner, så vi är redo att stoppa gruvan på alla möjliga sätt, säger Gaute Eiterjord. 

Företagets vd kritiserar miljörörelsen

Enligt gruvföretaget Nussir hittades kopparfyndigheterna redan på 1970-talet och är de största som hittats i Norge historia. Vd Øystein Rushfeldt berättar att de till och med kan vara större än Nussir hittills sett. 

Enligt honom finns det många som stöder gruvan. 

– Lokalsamhället, en sjösamisk kommun med en samisk ordförande, är mycket positiva. Invånarna har minskat med hälften på en generation, nu vill de se en positiv utveckling. Sametinget är emot all gruvverksamhet principiellt, det handlar om politik och inte om det här enskilda projektet. 

Øystein Rushfeldt anser att kritiken från miljörörelsen är motsägelsefull och i vissa fall bygger på faktafel. Men att den inte är oväntad. 

Han hävdar att flera kritiska uttalanden går att bemöta med fakta. Och att miljörörelsen inte ser det stora perspektivet där koppar är en viktig del i klimatomställningen – särskilt för elektrifiering av transportsektorn. 

Målet är att under våren få klart finansieringen. Sedan väntar en utbyggand, som beräknas ta två år. Därefter kan produktionen av koppar ta fart. Nussirs ambition är att bli världens första koldioxidfria gruva, något som påverkar finansieringen positivt.

Fjorden avfallsstation redan på 70-talet

I och med gruvbrytningen ska två miljoner ton avfall om året, med hjälp av ledningar, läggas på 50-90 meters djup i Repparfjorden. I ett första steg är gruvbrytningen planerad att pågå i 15 år. Øystein Rushfeldt nämner möjligheter för 30 år.

Det innebär sjödeponin för fjorden

Norges miljödirektorat har gett ett särskilt tillstånd för hur Nussirs avfall ska behandlas. Två miljoner ton kommer att deponeras om året.

Tillståndet har strikta villkor och särskilt fokus på partikelspridning. Partiklar får inte spridas till ytvattnet – de översta 30 meterna där laxen lever. 

Åtta kvadratkilometer (10-15 procent av Repparfjorden) blir till en så kallad sjödeponi. Alla bottendjur i det området kommer att dö som följd.

Enligt Nussir kommer utsläppen av koppar ligga på 30-40 kilo per år. Det innebär att kopparhalten i fjorden kommer att öka med runt sju procent. Avfallet innehåller även andra kemikalier.

Avfallet är en slags finkornig sand där 20 procent av partiklarna är mindre än 0,01 millimeter. Ett medel ska tillsättas innan deponeringen för att klumpa ihop partiklarna och minska risken för spridning. 

Havsforskningsinstituttet har angett ”medel/stor negativ påverkan” för fisken i fjorden – men säger att de inte vet konsekvenserna.

Miljödirektoratet kräver kontinuerlig övervakning för deponin och dess effekter på hav och land.

Tillståndet för sjödeponin är giltigt i tio år och måste därefter förnyas.

Enligt Miljödirektoratet innebär även en landdeponi miljöproblem, med urlakning av metaller och påverkan på rennäringen.

 

Källa: Nussir, Miljödirektoratet och Havsforskningsinstituttet 

Expertmyndigheten Havsforskningsinstituttet har avrått från deponin. I våras skrev de en debattartikel där de konstaterar att stora mängder avfall ändrar den naturliga miljön i fjorden:

”Därför är debatten om gruvdrift i Repparfjorden inte en diskussion om naturen skadas eller inte – utan om hur stor påverkan man kan, eller ska, acceptera.”

– Kopparinnehållet är så högt att avfallet miljömässigt sett klassas i den värsta tillståndsklassen av Miljödirektoratet. Deponin omfattar totalt 22 procent av bottenarealen i fjorden. Livet på botten i stora delar av området kommer begravas i gruvslam och dö. Vi anser inte att det är en hållbar användning av Repparfjorden, säger Terje van der Meeren, forskare på Havsforskningsinstituttet.

Terje van der Meeren, forskare på Havsforskningsinstituttet ser stora risker för partikelspridning. Foto: Tor Even Mathisen / Havforskningsinstituttet

Fjorden har också varit avfallsplats tidigare. Mellan 1972 och 1978 dumpades gruvavfall – om än en tiondel av vad som nu planeras. Och trots att mer än 40 år har gått påverkas havsmiljön än i dag. Hur pass illa den planerade deponin kommer all bli för djurlivet vet forskarna inte. 

Eftersom avfallet är så finfördelat finns stor risk för spridning. Dessutom större risk än väntat, eftersom modellberäkningarna inte håller måttet, enligt Terje van der Meeren. 

– Repparfjorden är också lekplats för kusttorsk, som för närvarande är på en mycket låg nivå.  Därför är det viktigt att lek- och odlingsområden påverkas så lite som möjligt. Det finns för närvarande låg kunskap om hur fisk påverkas av gruvavfall. Vi kommer inte vara involverade i övervakningen, men bedriva egen forskning. Vi vill samla in data före och efter deponin för att undersöka hur avfallet påverkar ekosystemet i fjorden. 

Bolidens vd om företagets hållbarhetsarbete 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.