Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Professor: Corona kan bero på de rubbade ekosystemen

Över 600 smittade med corona i Sverige.
Älgarna som hittades döda i södra Sverige år 2013 hade tiaminbrist.Foto: LE CARLSSON / DIGITAL
Lennart Balk, professor vid Stockholms universitets institution för miljövetenskap och tillämpad kemi, ACES.Foto: Stockholms universitet

Coronaviruset kom förmodligen från en djurmarknad i Kina. 

Och att det alls uppstod kan ha att göra med samma vitaminbrist som gör älgar blinda, laxar infertila och orsakar massdöd på ett onaturligt sätt bland ett 30-tal djurarter, som vi vet nu.

– Högst sannolikt underlättas smitta från djur till människor framför allt när

djuren inte får i sig tillräckligt av det livsviktiga tiaminet som är en helt avgörande faktor för de vilda djurens immunsystem. Vi vet ännu inte säkert om tiaminbrist har att göra med föroreningar, klimatförändringar, rubbade ekosystem eller en kombination av detta, säger professor Lennart Balk. 

Du kanske har lagt märke till den mystiska massdöden bland fåglar, fiskar och älgar i södra Sverige, som det har rapporterats om regelbundet under de sista 20-25 åren? Halvblinda älgar i Skåne och Blekinge irrade runt, uppträdde förvirrat och hade rörelsestörningar. När djuren undersöktes upptäcktes det att de led av brist på tiamin, ett vitamin och en kofaktor (en kemisk förening som binder till enzymer, reds anm) som är central för alla levande organismers överlevnad. Samma sjukdom – brist på vitamin B1 som djuren behöver få i sig genom exempelvis tallbarr eller växtplankton – drabbade även rådjur och har tidigare orsakat att tiotusentals trutar förlamades och förhindrades att reproducera sig. Andra effekter är att laxarnas och havsöringens yngel uppvisat blödningar, blindhet och mycket stor onaturlig överdödlighet i de tidiga utvecklingsstadierna. De nyligen publicerade studierna om torskens tiaminbrist utgör den andra sidan av samma mynt.

– Tiamin är helt avgörande för att djurens immunförsvar ska fungera. Inte minst äggläggande djur behöver tiamin för att kunna fortplanta sig. Nu har det i stället varit så att laxar i Sverige får tiaminbrist, blir angripna av svampar och andra infektioner och dör när det är dags att leka och samma sak händer i Nordamerika, säger Lennart Balk, professor vid Stockholms universitets institution för miljövetenskap och tillämpad kemi, ACES.

Älgarna som hittades döda i södra Sverige år 2013 hade tiaminbrist.Foto: LE CARLSSON / DIGITAL

Så påverkar tiaminbrist människor:

• I början av 2000-talet var flera spädbarn i Israel nära att dö sedan de matats med ett sojabönspreparat som saknade tiamin. De fick tiamin intravenöst och de flesta överlevde, men samtliga som undersöktes ca tio år senare hade bestående störningar på funktioner som inlärning, minne och uppmärksamhet. De ”subletala” (det vill säga inte direkt dödande, reds anm) effekterna av tiaminbrist är således både allvarliga och långtgående.

• Symptomen för tiaminbristsjukdomen beriberi beskrevs i Kina kanske redan år 2 600 före vår tideräkning, men ökade markant i Sydostasien runt 1950-talet då människor övergick från brunt ris till vitt, polerat. När den tiaminrika silverhinnan runt riskornen avlägsnades fick människorna tiaminbrist och utöver att många mådde otroligt dåligt förlorade flera gravida kvinnor sina foster. 

• Tidiga symptom på tiaminbrist är trötthet, försämrad koncentrationsförmåga och nedsatt aptit. Senare kan störningar på nervsystemet, förstoppning och viktminskning uppstå. 

Källa: Professor Lennart Balk och Wikipedia.

Högst sannolikt kopplat till mänsklig aktivitet

Vad exakt som orsakar tiaminbristen vet forskarna inte ännu. Lennart Balk förklarar att det högst sannolikt är kopplat till någon mänsklig aktivitet, utsläpp och/eller andra framkallade störningar av människan. Att det är något grundläggande fel i systemet råder det ingen tvekan om när man ser och analyserar att djuren är kraftigt drabbade av olika störningar, inklusive allvarliga neurologiska sådana, precis när de ska vara som starkast och fungera optimalt, det vill säga i samband med reproduktionen.

– Vi kan inte utesluta att det har med klimatförändringar att göra, men angående klimatförändringarna så är det inte själva temperaturen i sig, däremot de kemiska förändringarna som resultat av temperaturförändringarna kan inte uteslutas att ha en viss inverkan på tiaminstatus i djuren, säger han.

Lennart Balk fortsätter:

– Det kan också vara så att vi på något annat sätt stört de geokemiska processerna i naturen så att produktionen/upptaget/leveransen av tiamin till ekosystemen har skadats.

Han berättar att ett 20-tal forskare – med flera vetenskapliga artiklar publicerade och lång erfarenhet inom området – hursomhelst är överens om att tiaminbristen slår hårt mot många arter och att den är en drivande faktor för flera arters pågående utrotning.

– Ett problem när immunförsvaret försvagas kraftigt är att sjukdomar som normalt sett bara finns hos djur plötsligt lättare kan hoppa över till människor. En annan konsekvens är att arterna pressas genom en genetisk flaskhals där färre individer och variationer överlever. Det ger arterna ännu sämre förutsättningar att överleva så det blir en ond spiral, menar Lennart Balk.

Tiaminbrist har också konstaterats efter omfattande fisk- och fågeldöd i Sverige.Foto: MATTIAS NILSSON
Tiaminbrist har också konstaterats efter omfattande fisk- och fågeldöd i Sverige.Foto: LE CARLSSON / LE CARLSSON

Så märks tiaminbristen i djurvärlden:

• Kraftigt nedsatt motståndskraft mot bakterier, virus, svamp och parasiter. Andra effekter är minnesstörningar, beteendestörningar, inlärningssvårigheter, försämrad orienteringsförmåga, minskad temperaturregleringsförmåga, ansträngd andning, försämrade sinnesfunktioner (syn och lukt). 

• Musslor, fiskar, reptiler och fåglar hör till drabbade djurgrupperna, liksom däggdjur som älgar och rådjur.

Källa: Artikeln ”Döda laxyngel leder till att tiaminbrist upptäcks i miljön”, av Tomas Hansson och Lennart Balk, Stockholms universitet. 

”Coronavirus som SARS och MERS har ju kopplats till fladdermöss”

Det börjar med att vi ser svamp- och virussjukdomar hos de vilda djuren. Fladdermöss i Nordamerika har till exempel drabbats av tillståndet ”vit nos”, där de får svampangrepp som gör nosarna vita och som på sikt dödar dem.

– Och ebola och coronavirus som SARS och MERS har ju kopplats till fladdermöss. Corona kan självklart också ha kopplingar till tiaminbrist hos djur.

I Kina finns det på sina håll så lite insekter att människor tvingas handpollinera grödor med målarpenslar. Färre insekter påverkar hela ekosystemet – och vi ser även i Sverige att insekterna minskar rejält, påpekar Lennart Balk. När han som liten grabb åkte bil till släkten i Norrland fick man flera gånger längs vägen stanna och torka bort döda insekter från vindrutan och billyktorna, men nu är det länge sedan situationen såg ut så.

Och det är förstås inte bara djuren som behöver få i sig tiamin. Människor är också beroende av vitamin B1 och vi berikar bland annat mjöl och en del juicer och flingor med vitaminet för att säkra att vi inte får brist på det. Brist på tiamin kan enligt Lennart Balk ge såväl hjärnskador som leda till missfall.

– Östersjöregionen hör till de värst drabbade områdena i världen när det gäller tiaminbrist, men det förekommer även i exempelvis Oregon, Washington och Alaska. Vi vet givetvis inte den grundläggande orsaken till att det här viruset just nu har drabbat människorna, men när vi skadar djurens immunförsvar såsom vi gör nu – exempelvis via tiaminbrist – så är det just ett sådant här scenario som man faktiskt kan förvänta sig. Vi behöver verkligen forska på det här både kemiskt och biokemiskt för att förstå orsakerna, avslutar Lennart Balk.

Så upptäcktes tiaminbrist

• När svenska älvar byggdes ut för vattenkraft på 1960- och 1970-talen bestämdes det att Vattenfall och andra var tvungna att bygga ”kompensatoriska akvarieanläggningar” och ta hand om en viss andel av den vandrande laxen och dess reproduktion så att den skulle kunna fortsätta finnas i Östersjön.

• 1974 observerades oförklarad dödlighet hos laxavkomman och det fortsatte att uppstå av och till genom åren. Man misstänkte att det var miljöbetonat och sjukdomen fick namnet M74.

• Först 1995 upptäckte den kanadensiske forskaren John D. Fitzsimons att laxynglen blev friska om man tillsatte vitamin B1, tiamin. 

• Typiska symptom på tiaminbrist hos fåglar noterades i Sverige kring 1972, men det dröjde till 2009 innan biokemiska analyser kunde knyta fågeldöden till tiaminbrist. Runt år 2000 upptäcktes fågelskador i Sverige och i början av 2010-talet drabbades även älgar och rådjur. Svenska laxar drabbas fortfarande tydligt av tiaminbrist,

såväl som andra arter i ett episodiskt mönster.

Regeringen förbjuder stora folksamlingar.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.