Plastexperten: Dyrare påsar ger 40 procent mer utsläpp

Diskussionerna på sociala medier går varma och frågan om den nya plastpåseskatten tycks vara en riktig vattendelare. Många hånar beslutet – medan andra ställer sig bakom det. Organisationen Fältbiologerna tillhör dem som anser att det är positivt att plastpåsar beskattas.

– Vi hade inte haft något emot om skatten var ännu högre. Förhoppningsvis kommer även fler miljöskadliga produkter att beskattas i framtiden, säger organisationens ordförande Tove Lönneborg.

Hon tillägger att det mest effektiva sättet att minska användningen av plast i handeln vore att minska själva handeln i sig och rekommenderar kunder att ta med en påse de redan har hemma när de ska kånka hem mat. 

Stiftelsen Håll Sverige rent är inne på samma linje. En plastkasse i mataffären borde kosta uppemot 10 kronor och en del av pengarna som kommer in bör gå till organisationer som jobbar mot nedskräpning, tycker vd:n Johanna Ragnartz.

Enligt beräkningar får svenska staten bara i år in 2,1 miljarder kronor på den nya plastpåseskatten och man tror att prishöjningen kommer att leda till att användningen av plastpåsar minskar med 30 procent. 

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, påpekar att det av ”Skräprapporten 2019” som Håll Sverige rent gör framgår att antalet plastpåsar som skräpar ner de svenska stränderna halverats. 

– Men det är ett mått på de stränder som vi har kartlagt. Det finns inga nationella data på nedskräpning. I hela Europa är det ett jättestort problem att plastpåsar hamnar i naturen och där ska Sverige också vara med och bidra till en minskning, säger Johanna Ragnartz. 

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

Ska ner till 40 påsar per person och år

2018 förbrukade varje svensk i snitt 102 plastbärkassar om året. Om fem år ska den siffran vara nere på max 40, med anledning av nya EU-direktiv.

– Det betyder inte att vi är nere på noll. För ett hushåll på fyra personer är ju 160 plastbärkassar om året ändå rätt mycket. Men vi kan inte fortsätta att utnyttja plastbärkassar i samma omfattning som tidigare. Det bästa är att inte använda sådana påsar alls utan ha med sig en väska hemifrån att bära hem maten i, menar Håll Sverige rents Johanna Ragnartz.

Lena Lundberg som är ansvarig för plastråvarufrågor på innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, ser dock inga fördelar med den nya skatten. 

– Skatten är skadlig ur miljösynpunkt, den slår helt fel. Här inför man ekonomiska sanktioner mot den produkt som vi i branschen verkligen lyckats göra cirkulär, då 75-80 procent av alla plastbärkassar som tillverkas i Sverige är fossilfria. Det är ett utmärkt användningsområde för återvunnen plast. Och klimatpåverkan är mycket mindre på dessa kassar än på de ofta importerade och tunnare soppåsarna som kommer från oljekällor, resonerar hon.

IKEM:s kartläggning visar att tre av fyra plastbärkassar när man kommit hem används som soppåsar och att en av fem plastbärkassar återanvänds som just bärkassar. Enligt innovations- och kemiindustrierna skulle en halverad användning av plastbärkassar och en motsvarande ökning av soppåsar leda till en ökning av koldioxidutsläppen med 40 procent.

Lena Lundberg ser även miljörisker med de nya frukt- och gröntpåsar av papp. Papperspåsarna har införts av vissa handlare för att minska användningen av plast och för att kunderna ska slippa betala 30 öre för varje sådan plastvariant.

– Jag vägde nyligen en sådan pappåse och den väger 20 gram i stället för den i biobaserad plast som är på två gram. Det blir alltså tio gånger mer avfall med papperspåsen. Risken är också att man kastar pappåsen när man kommer hem precis som kunder tenderar att göra med brödpåsar i papp och ändå lägger över frukt och grönt i en plastpåse att ha i kylen. Visst kan man använda pappåsarna till matavfall, men man behöver inte hur många sådana påsar som helst, säger IKEM:s plastråvaruansvariga.

Experten: Risk för ökat matsvinn och mer förpackningar

Hon oroar sig också för att den nya plastpåseskatten kommer att leda till att svenska handlare, liksom handlare i Europa, i större utsträckning börjar sälja flerpack med frukt och grönt.

– Då går det dels åt mer förpackningsmaterial och dels blir det mer matsvinn. Butikerna kasserar lätt en förpackning för att ett av fem äpplen kanske har en liten prick. Kunderna tvingas dessutom köpa hem mer frukt än de tänkt sig och riskerar därmed att slänga mer hemma, menar Lena Lundberg. 

Om man verkligen måste ha en plastpåseskatt borde den vara olika hög beroende på om plastbärkassarna är av förnybar eller fossil plast, anser IKEM.

Stiftelsen Håll Sverige rent är dock inte imponerad av vad branschen åstadkommit så här långt. 

– Jag är trött på argumenten om att detta skulle vara någon nyck från regeringens sida för att suga ut konsumenterna. Det är EU-lagstiftning som ligger till grund för den nya skatten. Livsmedelsbranschen har haft sedan 2017 på sig att komma till rätta med problemen, men man har inte gjort tillräckligt mycket, säger vd:n Johanna Ragnartz. 

Fotnot: Expressen skrev tidigare att plastskatten införs 1 mars. Det stämmer att lagstiftningen börjar gälla då, men prishöjningen äger inte rum förrän 1 maj.