Regeringen har satt ner foten mot just plast vad gäller material som bärkassar tillverkas av. Från och med i maj nästa år ska tre kronor i skatt tas ut per plastbärkasse, och 30 öre på mindre plastpåsar som används till frukt och grönt.
Konsumenten får betala för skatten genom en prishöjning till vad som beräknas hamna på 6-7 kronor per kasse.
Experter: Kommer förändra beteendemönster
Experter tror att prishöjningen kommer förändra konsumenternas beteendemönster och i högre grad välja papperskassar eller medhavda tygpåsar när de handlar.
– De prisnivåer som det blir kommer säkert att få många människor att avstå. Och det är väl avsikten också, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för den ideella konsumentorganisationen Sveriges konsumenter.
Vid vilket pris går smärtgränsen för konsumenter, då man kan få sen en drastisk nedgång av köpta plastpåsar?
– Det kanske ligger någonstans där priset kommer hamna, men det är bara en kvalificerad gissning. Det är olika för olika grupper också. En del är mer känsliga, det beror på hur stressad man är och massvis av olika saker, säger Jan Bertoft.
Staten är vinnaren och räknar med intäkter på 2,1 miljarder kronor bara under den tid som lagen hinner vara i kraft under nästa år.
Samtidigt finns olika bud om vilket material som är mest hållbart ur ett miljö- och klimatperspektiv.
Branschföreningen Livsmedelshandlarna lyfter fram statistik som visar att papperskassar har en 43 gånger så hög miljöbelastning som plastkassar.
Så vilket material är egentligen mest miljövänligt att tillverka kassar i?
– Befintlig forskning och expertbedömningar tyder på att återvinning av påsar spelar större roll än tillverkningsmaterialet. Det vill säga en plastpåse som används flera gånger kan vara mer miljövänlig än en papperspåse som används en enda gång, säger Karina Barquet, klimatforskare inom globalt perspektiv vid Stockholm Environment Institute (SEI).
Miljökassar av sockerrör eller majs bra alternativ
Frågan är var kasserade kassar sedan hamnar.
– Det är viktigt att påpeka att en plastpåse som hamnar i naturen eller i havet har mycket större miljöpåverkan än en papperskasse, säger Karina Barquet.
En annan faktor som ytterligare komplicerar regeringens beslut är att en stor del av de kassar som i dag säljs är tillverkade i fossilfri plast – dessa omfattas också av skatten.
– Miljökassar som produceras av förnybara råvaror som sockerrör eller majs är ett bättre alternativ än vanliga plastpåsar.
En kasse tillverkad i tyg måste användas 20 000 gånger för att hamna på samma miljöbelastning som en plastkasse, enligt siffror från branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.
– Om du bara tänker använda påsen en gång så köp inte en i tyg utan välj den i papper eller plast som du tror att du kommer använda igen, eller som inte är onödigt stor i förhållande till det du handlat, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert hos IVL, Svenska Miljöinstitutet.
