Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ny svensk studie visar: Plastkassen är inte sämre

Bärkassar kan komma att kosta sex till sju kronor.
Den 1 maj märker kunderna av den nya plastpåseskatten som riksdagen har beslutat om för att få ner antalet plastpåsar som varje svensk använder.Foto: MAXIM THORÉ / BILDBYRÅN
Tomas Ekvall, forskare och livscykelanalysspecialist på IVL och en av rapportförfattarna.Foto: IVL
Magnus Nikkarinen, hållbarhetsansvarig på Svensk Handel.Foto: Svensk Handel
Papperspåse.Foto: ANDREAS HILLERGREN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det går inte att slå fast att plastkassar är sämre för klimatet än andra påsar.

Det visar en ny svensk studie.

Trots detta börjar den nya plastskatten att gälla – om bara två veckor.

Expressen har kartlagt hur mycket butikerna kommer att börja ta betalt av konsumenterna.

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av FN:s miljöprogram UNEP undersökt hur stor miljöpåverkan olika slags påsar har. 

Plastbärkassen av återvunnet eller förnybart material är bra om man ser till klimatavtryck, försurning, övergödning och vatten- och landanvändning. Men om man i stället mäter miljöpåverkan i form av mikroplaster och nedskräpning på land och i vatten så är plastbärkassen ett dåligt alternativ, visar studien.

– Att plastpåsar hamnar i naturen är ett mindre problem i Sverige än i många andra länder, men det är fortfarande en viktig aspekt att ta hänsyn till, säger Tomas Ekvall, forskare och livscykelanalysspecialist på IVL och en av rapportförfattarna.

Nya plastpåseskatten

■ Riksdagen har bestämt att en skatt ska tas ut på tre kronor (plus moms på 75 öre) för varje plastbärkasse och 30 öre för varje frukt- och gröntpåse. Prishöjningen märks i butik den 1 maj.

■ Plastbärkassar kommer förmodligen att kosta 6-7 kronor i handeln. Skatten ska ge statskassan cirka 2,9 miljarder kronor om året.

■ Målsättningen är att Sverige ska uppnå EU:s mål om max 40 plastkassar per person och år. 2018 förbrukade varje svensk i snitt 102 plastbärkassar om året.

En rapport från den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket, Miljøstyrelsen, från 2018 pekade på att vanliga plastpåsar har lägst klimatpåverkan, under förutsättning att plastpåsen återanvänds som bärkasse eller soppåse. 

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, har räknat ut att koldioxidutsläppen kan öka med 40 procent om det efter införandet av den nya plastpåseskatten 1 maj blir en halverad användning av plastbärkassar och en motsvarande ökning av importerade soppåsar av fossil plast. 

Papperskassar dåliga i andra delar av världen

I den nya IVL-studien framhålls det däremot att papperskassar i Sverige kan vara bättre ur miljöperspektiv, just för att plastpåsarna här är tyngre än i många andra delar av världen, påsarna som blir avfall förbränns med energiutvinning och för att den svenska pappersproduktionen drivs av förnybar energi. 

– Det slående är hur dåligt papperskassar föll ut i andra delar av världen, där man inte använder förnybar energi när man tillverkar dem och där de ofta läggs på deponi och avger metan som är en stark växthusgas som driver på uppvärmningen, säger IVL-forskaren.

Rapporten lyfter också fram att bomullspåsar måste användas 50-150 gånger för att ha längre klimatavtryck än bärkassarna av förnybar eller återvunnen plast.

Men vilken sorts påse som är bäst för klimat och miljö kan man alltså inte säga på rak arm.

– Nej, det beror på vilket slags miljöpåverkan man vill mäta. Rent generellt är den bästa påsen den du redan har hemma, förklarar Tomas Ekvall. 

Nya studien om bärkassar:

■ Papperspåsar bidrar mindre till nedskräpning, men ger oftast större avtryck på klimat, övergödning och försurning jämfört med plastbärkassar av återvunnet/förnybart material. Men papperspåsarna kan vara bättre för klimatet om de används många gånger, om de sedan går till återvinning eller energiutvinning i stället för att deponeras på soptipp, om pappersbruken använder förnybar energi och om plastbärkassarna är tunga. 

■ Flergångspåsar kan vara överlägset bättre än plastbärkassar i återvunnet/förnybart material, om de används många gånger. En bomullspåse måste dock nyttjas 50-150 gånger för att ha mindre klimatpåverkan än en vanlig plastbärkasse.

■ En påses miljöpåverkan beror bland annat på vad den är gjord av, hur mycket material den innehåller, hur många gånger den används, hur materialet i påsen produceras och hur påsen behandlas när den blir avfall. 

■ Påsar står för en stor del av nedskräpningen, men en väldigt liten del av det totala klimatavtrycket jämfört med andra produkter och företeelser. 

Källa: IVL-studien ”Single use plastic bags and their alternatives” av Tomas Ekvall, Christin Liptow ocg Sofiia Miliutenko, på uppdrag av FN:s miljöprogram UNEP. 

Rent generellt är den bästa påsen den du redan har hemma.

Svensk Handel är kritisk till lagändringen som märks i butik från den 1 maj, då plastbärkassar beskattas med tre kronor plus 75 öre i moms och frukt- och gröntpåsar kostar omkring 30 öre. 

– Våra medlemmar har i många år arbetat för att ändra konsumenternas beteende och få dem att fundera över om de verkligen behöver en påse, men om konsumenterna inte har med sig någon är plastbärkassen av förnybart och återvunnet material oftast det klimatbästa alternativet. Det sänder tokiga signaler om plastbärkassen då kommer att kosta dubbelt så mycket som papperskassen, säger Magnus Nikkarinen, hållbarhetsansvarig på organisationen. 

Han tillägger:
– Det finns en risk att exempelvis detaljhandeln, som gjort ett omfattande miljö- och klimatarbete för att ta fram de bästa plastbärkassarna till kunderna, nu i och med den nya plastpåseskatten kommer att gå över till att enbart erbjuda papperskassar, säger Svensk Handels Magnus Nikkarinen. 

Så ska butikerna prissätta påsarna när nya skatten införs:

ICA

■ Priserna kommer att variera från butik till butik i och med att Ica-handlare är självständiga entreprenörer. 

■ Fortsätter med ett brett sortiment av engångsbärkassar av såväl plast som papper, samt breddar sortimentet av olika typer av flergångskassar.
■ ”För oss på Ica är det viktigt att vara med och bidra till att föra samhället i en mer hållbar riktning men vi anser att skatten är felriktad då den inte tar hänsyn till den totala miljöpåverkan utan enbart syftar till att minska nedskräpningen av plast genom att minska användningen av plastbärkassar”, säger Gabriella Ohlzon, pressansvarig. 

 

HEMKÖP:
■ Priset kan variera eftersom många butiker ägs av egna handlare.

■ Hemköp utökar sortimentet av pappersbärkassar och påsar under våren. Uppmuntrar till att använda flergångskassar, även här utökas sortimentet senare i år.

■ Många Hemköpsbutiker har sedan tidigare papperspåsar i frukt- och gröntavdelningen. Det är matavfallspåsar som är tänkta att ha en dubbel funktion då de även kan användas för att samlas matrester i hemmet för återvinning. Matavfallspåsarna kompletteras med en liten och en stor papperspåse under våren, alla papperspåsar erbjuds utan kostnad. De tunna plastpåsarna av sockerrör (så kallade frukt- och gröntpåsar) som finns kvar kommer att få en ny kostnad i och med skatten den 1 maj. 

 

WILLYS:

■ Inte klart med exakt pris, men priserna höjs på plastbärkassarna i samband med att skatten införs den 1 maj. Skatten tas ju också ut på de mindre påsarna som används exempelvis för att plocka frukt- och grönsaker i, och Willys kommer också att börja ta betalt för dem. Kommer att erbjuda gratis papperspåsar, som kunden kan välja i stället. 

■ Liksom tidigare kommer det också att finnas pappersbärkassar och flergångskassar som man kan välja i stället för de vanliga plastbärkassarna. Papperskassarna kommer efter att skatten införs att vara billigare än plastkassarna, i stället för tvärtom som det är nu.

LIDL:
■ Skatten kommer att påverka prissättningen av både plastbärkassarna och de tunnare frukt- och gröntpåsarna. Vad det exakta priset på respektive påse slutligen blir kommer att kommuniceras ännu närmare införandet av skatten, som sker den 1 maj i år.  

■ Har redan ställt om engångs- och flergångspåsar till återvunnen plast och har under våren lanserat en flergångspåse för frukt och grönt. Har som mål att minska plastanvändningen med 20 procent till år 2025. 

 

COOP:

■ Har ett rekommenderat pris på plastbärkassar till butikerna, men plastbärkassen kan kosta lite olika från butik till butik. Skatten kommer att läggas på priset på påsarna.

■ Frukt- och gröntpåsar kostar ingenting. Här går Coop över från plast till papper.

LINDEX
■ Plastpåsar kommer från den 1 maj kosta 4 respektive 6 kronor och överskottet går till hållbar utveckling. Erbjuder sedan flera år flergångpåsar i återvunnen polyester som kostar 29,50.

■ Sedan ”One bag habit”, ett branschinitiativ för minskad påsanvändning, startade 2017 köper 30 procent av kunderna en påse. 

■ ”Vi har valt att fortsätta med vår plastpåse i dagsläget, då den är bättre ur ett klimatperspektiv än många papperspåsar. Vår påse är gjord av 100 procent återvunnen plast och den går att återvinna efter att den har använts”, säger hållbarhetschefen Anna-Karin Dahlberg. 

 

H&M
■ Erbjuder kunderna papperspåsar i olika storlekar som kostar två kronor styck. Överskottet de tjänar skänks till WWF:s projekt Rädda Östersjön.

■ Har från oktober 2018 bara papperspåsar i alla H&M-butiker i Sverige och sedan 2019 i alla H&M-butiker globalt.

■ Ser även de en markant minskning i konsumtion av alla sorters påsar sedan branschen gick samman i ”One bag habit” 2017. 

 

KAPPAHL

■ Uppger inte exakt vad påsarna kommer att kosta. ”Vi kommer ta betalt för påsarna och fortsätta donera allt överskott från påsförsäljningen till ändamål som driver hållbar utveckling. I dag donerar vi överskottet till Håll Sverige Rent”, säger hållbarhetschefen Fredrika Klarén.

■ Har sedan ”One bag habit” startade 2017 minskat antalet kunder som behöver en påse med 60-70 procent. 

■ ”Tittar man på livscykelanalys så har vår plastpåse (som tillverkas i Spanien i återvunnen plast och sätts på marknader där plast kan samlas in och återvinnas) lägre påverkan när det gäller klimat och andra miljöaspekter än en påse i återvunnet eller icke-återvunnet papper. Skulle vi gå över till papper ger detta en ökad negativ miljöpåverkan, till exempel kopplat till klimatet, så i dagsläget är det påsen i återvunnen plast som gäller för KappAhl”, säger hållbarhetschefen.

 

 

 

 

Landet tar i med hårdhandskarna – ska fasas ut helt om två år.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.