Den 1 maj har det gått två år sedan regeringen införde punktskatten på plastkassar – vilken har inneburit att det genomsnittliga priset för en plastpåse har gått från ungefär tre till sju kronor.
Skatten infördes för att minska användningen av plastpåsar, vilket i sin tur ska minska nedskräpning och mikroplaster i naturen hävdade regeringen.
Huruvida skatten faktiskt bidrar till minskad nedskräpning i naturen är fortfarande en debatterad fråga.
Minskade drastiskt – men ökade året efter
När det gäller försäljningen av plastkassar har Naturvårdsverket tidigare konstaterat att förbrukningen sjönk drastiskt efter att skatten infördes: från 74 kassar per person 2019 till 55 kassar per person 2020.
Samtidigt visade Skatteverkets siffror från i fjol att försäljningen av plastbärkassar ökade från 2020 till 2021.
Många har dock ställt sig frågan om hur skatten påverkar försäljningen av andra sorters bärkassar – något som Naturvårdsverket har undersökt i en ny studie.
Kraftigt ökad försäljning av papperskassar
Studien bekräftar att skatten har minskat försäljningen av plastkassar tydligt. Enligt Naturvårdsverket kan styrkan i effekten uttryckas som ”83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättning”.
Så långt har skatten alltså haft önskad effekt. Men samtidigt har försäljningen av papperskassar ökat kraftigt.
Studien visar att papperskassen otvivelaktigt har blivit konsumenternas nya favorit – papperskassar har gått från att utgöra ungefär 20 procent till nästan 70 procent av alla sålda bärkassar.
Dessutom har försäljningen inte minskat när det gäller alla sorters plastpåsar.
Resultaten visar nämligen att försäljningen av rullar med avfallspåsar i plast steg rejält under det första kvartalet 2020 – något som skulle kunna bero på att man inte längre har plastbärkassarna att använda som soppåsar spekulerar författarna bakom studien .
9 av 10 påstår sig ta med egen kasse
Studien undersökte även hur många av konsumenterna som tar med sig egna kassar när de går och handlar: Nio av tio personer som medverkade uppgav då att de ”alltid eller oftast har med sig en egen kasse” när de handlar mat.
Samtidigt påpekar Naturvårdsverket att det inte går att dra några slutsatser om vilken effekt som skatten har haft på användningen av medhavda kassar – eftersom det aldrig undersöktes innan skatten infördes.
