Regeringen föreslår en skatt på 3 kronor per plastkasse. Det betyder att en plastkasse kan kosta uppemot 7 kronor nästa år.
Fryspåsar och soppåsar kommer inte att omfattas av beskattningen, men tunnare påsar som fruktpåsar samt de små påsarna som finns vid kassorna kommer att beskattas med 30 öre per påse.
Beskattningen är en del av januariavtalet, som regeringen – S och MP – kom överens om med C och L, skriver finansdepartementet i ett pressmeddelande. Nu ska förslaget ut på remiss.
Vill sätta press på företagen
Ansvarig minister, finansmarknadsminister Per Bolund, säger att matvarujättarna kan föra vidare kostnaden för plastkassarna till konsumenterna, men att man framför allt vill sätta press på företagen att ta fram nya sorters kassar.
– Vi lägger skatten på dem som producerar och importerar plastkassar. Det är de som sedan får försöka hitta andra vägar. Där vet vi att det finns andra sätt att transportera våra matvaror på, säger han.
Beskedet om en ny plastkasseskatt kommer inte som en överraskning för matvarujätten Coop. ”Grundtanken är positiv”, säger Tobias Rydgren, presschef på företaget.
Coop: De kommer att bli dyrare
Han säger också att det redan nu står klart att plastkassarna kommer att bli dyrare, men inte exakt hur mycket. Men vad företaget ska göra gällande den nya skatten på 30 öre på fruktpåsarna är svårare.
– Där får vi återkomma. De påsarna tar man vid behov och vi tar inte betalt för dem i dag. Men vi har några månader på oss, säger Tobias Rydgren.
Enligt Per Bolund är också fler kassalternativ något som människor vill ha:
– Man känner sig låst i plastsamhället och beroende av plast samtidigt som man vet att det inte är hållbart i framtiden.
Ministern: Skatt bara en väg
Satsningen på en plastkasseskatt är en del av en grön skatteväxling, där pengarna som den nya skatten genererar till statskassan – cirka 2,9 miljarder enligt TV4 Nyheterna – ska läggas på bland annat sänkt skatt på arbete. Hela skatteväxlingen presenteras längre fram.
Enligt Per Bolund är skatt ett effektivt sätt att få folk att ändra sina vanor.
– Vi behöver använda många olika metoder och där är ju skatt bara en väg. I en del fall behöver vi kanske förbjuda användning av produkter där det inte finns något bra sätt att återvinna eller återanvända.
Tygkassar sämre än plastkassar
Ett annat vanligt sätt att bära hem sin mat är i en tygkasse. Men tygkassarna är sämre för miljön än plastkassarna, visade en jämförelse av Naturstyrelsen, den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket.
Men det här förslaget handlar inte lika mycket om klimatpåverkan, utan nedskräpning, säger Per Bolund, och hänvisar till en rapport från 2016 om mängden plast i haven:
– Vi är på väg åt en situation där vi kommer att ha mer plast än fisk i haven 2050 om vi inte gör någonting. Och det är en utveckling vi inte kan acceptera.
Expressen frågar: Vad tycker du om skatt på plastkassar?
EU-mål om plastkassar
EU har satt upp ett mål om att en person ska använda max 90 plastkassar per år till slutet av 2019 och max 40 plastkassar per år 2025. Den nya skatten är ett av sätten som regeringen vill nå det målet på.
Svenskarna använder i dag ungefär 83 plastkassar per år, enligt siffror från Naturvårdsverket från 2017, rapporterade SVT i fjol.
Snittet i EU ligger på 198 plastkassar per person per år.
