Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ny rapport: Så skadar klimatkrisen barns hälsa

När Grönland smälter påverkas hela jorden.
Uppfylls inte målet i Parisavtalet om att hålla den globala temperaturökningen under två grader riskerar en hel generation livslånga hälsokonsekvenser.Foto: TT NYHETSBYRÅN
En cyklist kortsar gatan i ett smogtungt Peking.Foto: ANDY WONG / AP

Undernäring, utvecklingssvårigheter och infektionssjukdomar.

Klimatförändringarna skadar barns hälsa redan i dag – med än större risker framöver.

Uppfylls inte målet i Parisavtalet om att hålla den globala temperaturökningen under två grader riskerar en hel generation livslånga hälsokonsekvenser.

Det konstaterar en ny rapport om hälsa i ett förändrat klimat. 

Under torsdagen publiceras Lancetrapporten om hälsa och klimatförändringar, skriven av fler än 120 experter från 35 institutioner, däribland Världshälsoorganisationen, WHO och Världsbanken. 

Rapporten visar att spädbarn är mest utsatta i ett allt varmare klimat. När temperaturen stiger kommer skördarna att minska, med risker för livsmedelsförsörjningen och högre matpriser som följd. Som exempel lyfter rapporten hur priserna på olika grödor runt år 2007 och 2008 ledde till att en limpa bröd i Egypten steg med 37 procent. 

De senaste 30 åren har den globala produktionen av majs, vete, soja och ris fallit med mellan tre och sex procent på de olika grödorna. Spädbarn och små barn har störst risk att drabbas av undernäring, hämmad tillväxt, och att drabbas av svagt immunsystem och utvecklingssvårigheter.  

– Barn är särskilt känsliga för hälsorisker i ett förändrat klimat. Deras kroppar och immunförsvar är fortfarande under utveckling. Det gör dem mer mottagliga för sjukdomar och miljöföroreningar, säger Nick Watts, läkare och chef för Lancet countdown, som en kommentar. 

Enligt honom är påverkan som sker i ung ålder beständig och djupgående och kan ge livslånga hälsokonsekvenser.

– Sker inte omedelbar handling för att minska växthusgaserna från alla länder kommer välbefinnande och förväntan på livet att kompromissas. Och klimatförändringarna kommer att definiera en hel generations hälsa, säger han. 

Kolera och dengue väntas drabba nya länder

Det är också barn som drabbas hårdast av infektionssjukdomar – något som förväntas öka av den globala temperaturökningen och förändrade nederbördsmönster. Rapporten lyfter bland annat att risken för att drabbas av vibriobakterien, som tillhör samma släkte som kolera, har dubblerats de senaste 30 åren. Hotet är störst i Baltikum och nordöstra USA där havet på kort tid blivit varmare. 

På samma sätt skapar förändrade vädermönster ett gynnsamt klimat för kolerabakterien – som enligt rapporten kan ge utbrott i länder där sjukdomen vanligtvis inte finns. 

Den snabbast ökande myggburna sjukdomen är dock denguefeber. Nio av de tio mest gynnsamma åren för sjukdomens spridning har uppträtt sedan år 2000. Det har lett till att myggorna nu kommit in i Europa. Hälften av världens människor är nu i riskzonen, enligt rapporten.

Giftig luft skapar lungproblem

Under sin ungdom och in i vuxenlivet kommer barn som föds i dag att andas in mer giftig luft på grund av fossil förbränning. Med varmare temperaturer ökar problemet ytterligare. 

Unga människor är särskilt utsatta eftersom lungorna fortfarande är under utveckling, och luftföroreningar kan bidra till bland annat astmabesvär och ökad risk för hjärtattack och stroke.

Rapporten belyser kopplingen mellan ökad kolförbränning och för tidiga dödsfall. Men också att kostnaden för inkomstbortfall och sjukvård för sjukdomar kopplade till luftföroreningar och tidiga dödsfall kan bli enorm. Prognosen är 129 miljarder euro per år. 

Expressen har tidigare skrivit om att foster utsätts för sotpartiklar redan när de ligger i magen. Att luftföroreningar har samband med den ökande andelen missfall, för tidigt födda barn och låga födelsevikter är känt sedan tidigare. 

Extremväder och värmeböljor

Rapporten pekar också på barn som föds i dag senare i livet kommer att drabbas av mer extremväder med översvämningar, långa perioder av torka och skogsbränder som följd. 

152 av 196 länder har redan i dag upplevt en ökning av människor som drabbas av skogsbränder sedan år 2001-2004. I Indien utsattes över 21 miljoner fler människor än tidigare för detta, i Kina 17 miljoner fler människor än i början av 2000-talet.

Även värmeböljor är i fokus – med en hänvisning till 2018, det fjärde varmaste året hittills, då hundramiljontals äldre människor utsattes för värmeböljor med värmerelaterade sjukdomar som stroke och njursjukdomar som följd.

I Sverige ledde den extremt varma sommaren 2018 till omkring 700 fler dödsfall än samma period tidigare år, har Expressen tidigare rapporterat. 

Rapporten varnar för att mer frekventa och långvariga värmeböljor är att vänta

Fortsätter utsläppen av koldioxid i samma nivå som i dag visar globala scenarier att temperaturen kommer att stiga mellan fyra till sju grader i slutet av århundradet. 

Rapportförfattarna hoppas att hälsokonsekvenserna av klimatförändringarna kommer att ligga högt på agendan under FN:s klimatförhandlingar i Madrid nu i december. 

Årets framtidsmamma om oron

Maria Soxbo är en av de unga mammor som ligger bakom den stora Facebookgruppen Klimatklubben. Hon blev nyligen utsedd till en av ”Årets framtidsmamas”, på galan ”Årets mama”, tillsammans med de övriga grundarna av Klimatklubben. Maria Soxbo känner oro inför sina barns och sin egen framtid. 

– Med all rätt känner jag oro, det vore konstigt annars. Inte bara för dem faktiskt, jag ska ju själv leva på det här jordklotet i kanske 50 år till och vill gärna ha ett fint liv, säger Maria Soxbo. 

Maria Soxbo, en av grundarna till Klimatklubben, tror att vi kan vända utvecklingen.Foto: Andy Prhat

Hon är dock säker på att det går att vända utvecklingen. 

– Jag tror stenhårt att vi kan fixa detta, förutsatt att våra politiker tar ansvar, vågar fatta obekväma beslut och gör det lättare för oss alla att göra rätt och svårare – eller omöjligt – att göra fel. Slutar vi peka finger på allt från Kina till storföretagen och börjar hugga i allihop, då fixar vi detta.

Hur pratar du med dina barn om klimat och miljö?

– Mina barn är 6,5 år gamla, och fortfarande lite för små för att prata om krisen rakt ut. Istället pratar vi om att det är viktigt att ta hand om miljön, att inte åka bil i onödan utan cykla, gå eller åka buss i stället. Vi försöker också bekräfta dem när de själva gör bra val – allt från att plocka skräp och återvinna till att handla på loppis och äta växtbaserat.

Expressen reder ut skillnaden på klimat och väder

Vad påverkar vårt klimat? Hur blir klimatet i framtiden? Här är svaren på dina frågor.