Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ny rapport: Så ska Sverige minska utsläppen till noll

Preems vd: "Många hinder för att fånga in koldioxid"
Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll senast 2045. Foto: André Maslennikov/TT
På onsdagen lämnas rapporten över till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).Foto: HENRIK ISAKSSON/TT / HENRIK ISAKSSON TT NYHETSBYRÅN

För att klara klimatmålet måste Sverige suga tillbaka koldioxid ur atmosfären. 

På onsdagen presenterade Klimatpolitiska vägvalsberedningen en rapport om hur det ska bli möjligt.

Men Naturskyddsföreningen anser att man glömmer bort skogens roll.

Enligt det klimatmål som riksdagen klubbade 2017 ska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vara noll senast 2045. Enligt målet räcker det att minska utsläppen med 85 procent jämfört med nivån 1990. De resterande 15 procenten ska hanteras med så kallade kompletterande åtgärder, vilket innebär att koldioxid plockas ut ur atmosfären på olika sätt.

Lite förenklat handlar det om tre metoder: att stärka naturens förmåga att binda mer koldioxid i mark, vatten och växtlighet, att fånga in och lagra koldioxid vid förbränning av biobränslen samt utsläppsminskande åtgärder i andra länder.

Den utredning som presenteras i eftermiddag ska även beskriva något som kallas för ”övriga tekniska åtgärder”. Det kan vara lösningar som fortfarande befinner sig på planeringsstadiet. Men enligt direktivet får det inte handla om så kallad ”geo engingering”, där man exempelvis försöker minska solens instrålning genom att skicka upp skuggande kemikalier i atmosfären.

Fokuserar på så kallad CCS-teknik

SVT Nyheter har tagit del av utredningen på förhand, och rapporterar att en stor del av innehållet vigs åt så kallad CCS-teknik, och hur man skiljer koldioxid från förbränning av biomassa. 

Regeringens utredare föreslår därför en storsatsning på teknik som avskiljer och lagrar koldioxid, exempelvis på Östersjöns botten. Det finns dock inget land som ännu lyckats få i gång tekniken i stor skala – och kostnaderna är höga.

Enligt utredningen kan det därför dröja uppemot 30 år innan ett fullskaligt svenskt koldioxidlager är på plats, vilket innebär att målet för 2045 kan ha passerats.

Naturskyddsföreningen: ”Vi behöver skydda skog”

Naturskyddsföreningen vänder sig emot att rapporten ägnar störst utrymme åt bio-CCS som en huvudsaklig strategi för att nå nollutsläpp, även om det kan vara en del av lösningen.

– Vi hade önskat att utredningen i högre grad lyft fram de fantastiska möjligheter som de svenska skogarna, jordbruksmarkerna och våtmarkerna erbjuder för klimatarbetet. I Sverige är potentialen för detta större än för bio-CCS. Vi behöver skydda mer skog och låta produktionsskogarna växa sig äldre så att de kan binda och lagra mer koldioxid, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, i en kommentar.

LEDARSNACK: Så suger vi upp klimatutsläppen

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.