Uppmaningen – så kan havet räddas

Övergödning och miljögifter toppar listan.
Förutom åtgärder inom lantbruket visar rapporten att en ombyggnad av avloppssystemet mycket av växtnäringen kan återvinnas i framtiden.
Foto: Björn Lindgren/TT / TT NYHETSBYRÅN
Övergödningen av Östersjön består till stor del av utsläpp relaterade till livsmedelsindustrin.
Foto: TT NYHETSBYRÅN KUSTBEVAKNINGSFLYGET

Det finns stor potential hos svenskt lantbruk att kraftigt minska övergödningen av Östersjön, enligt en ny rapport från WWF. 

Man sänder ett tydligt budskap till livsmedelsindustrin och konsumenterna.

– Det måste finnas en betalningsvilja i hela ledet, säger Kristina Atkisson, projektledare.

En ny rapport som tar itu med övergödningen av Östersjön har tagits fram av WWF och Baltic Stewardship Initiative, tillsammans med LRF och Lantmännen.

Den slår fast att jordbruket tillsammans med avlopp och reningsverk står för de största utsläppen av växtnäring som leder till övergödning av kväve och fosfor. Men potentialen att minska utsläppen från svenskt lantbruks håll är stor, menar man.

Rapporten tar upp åtgärder som ska minska svinnet av växtnäring, som anläggning av våtmarker och skyddszoner. Andra åtgärder handlar om en mer optimerad odling, med mer fång- och mellangrödor.

Vänder sig till marknaden

Ett av problemen är att det saknas tillräckliga stöd från både EU och Sveriges Landsbygdsprogram för det ska vara lönsamt för lantbruken att ställa om. Men marknaden ska också bidra, menar WWF.

– Vi vänder oss mer till livsmedelsföretag och konsumenten som i så fall ska bära den här kostnaden. Det är mycket det som initiativet går ut på, säger Kristina Atkisson, projektledare för Baltic Stewardship Initiative.

Kristina Atkisson, projektledare för Baltic Stewardship Initiative.
Foto: WWF/Pressbild

”Har råd att slänga var fjärde matkasse”

Markus Hoffman, vatten- och växtnäringsexpert på LRF, menar att övergödningsfrågan är välkänd sedan länge och att lantbrukare är väl medvetna om vilka åtgärder som krävs. 

– Vi måste efterlikna naturen mer när vi odlar. Vi vet att det är bra med våtmarker. Det är inte brist på vetenskap och kunskap, säger han. 

Markus Hoffman, expert på vatten och växtnäring på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.
Foto: LRF/Pressfoto

Han menar som Kristina Atkisson att man måste ändra i den prispressade livsmedelskedjan.

– Maten är så billig att vi svenskar har råd att slänga var fjärde matkasse vi köper. Jag hör mig själv prata om det här och tänker att hur svårt kan det vara?

Markus Hoffman menar att det finns dubbla frustrationer ifrån lantbrukarna. En av dem är att stöden är så krångliga och tidskrävande att söka att många avstår.

– Åtgärder som det inte finns bidrag till betalar ju bonden själv.  Då är det framför allt stora gårdar och godsägare som har råd att bli mer miljövänliga, det blir en klassfråga, säger han.

”Måste lyfta blicken”

Rapporten pekar på motsättningen som finns mellan målet om ökad självförsörjning i Sverige och samtidigt minskad övergödning. 

Rasmus Einarsson som forskar om kväve- och fosforflöden i matsystemet på Chalmers, håller med om att det är en viktig fråga, eftersom en tredjedel av de kväveföroreningar som svenskar orsakar sker utomlands. 

Rasmus Einarsson, forskare i kväve- och fosforflöden i matsystemet på Chalmers.
Foto: Chalmers/Pressbild

För att klara ekvationen måste man lyfta blicken, menar han.

– Det går att minska övergödningen med tekniska åtgärder. Det finns många saker som vi kan och bör göra som lyfts fram här, men det är ofta så med mat och miljö att vi kan välja vad vi äter och det har stor effekt.

En viktig aspekt är då att odla mer för människor och mindre till djurfoder.

– Byter vi biffen mot bönor så sparar vi jättemycket kväveövergödning, säger han.

Rasmus Einarsson lyfter även fram EU:s nya strategi Farm to Fork, där en halvering av kväveutsläppen är målet. Han tycker att det som diskuteras i den aktuella rapporten från WWF är viktiga åtgärder för miljön i Östersjön.

– Samtidigt kan man notera att det bara rör sig om några procent av jordbrukets totala kväveutsläpp, säger han.

Se även:

Anna Richert från WWF: ”Ät mindre kött”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.