Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ny rapport: Ett klädesplagg används i snitt sju gånger

Simon Blecher Förvaltare Carnegie Fonder om klädsektorn.
Konsumtionen av textilier i Sverige har ökat med nästan 40 procent mellan 2002 och 2008, för att sedan plana ut.
Att de flesta kläder produceras i långlöneländer bidrar till det billiga priset. Foto: OLLE SPORRONG

Vi använder i genomsnitt ett klädesplagg sju till åtta gånger. 

Textilkonsumtionen har ökat lavinartat – för att nu ligga på en stadigt hög nivå, visar en rapport från Europeiska miljöbyrån. 

– Kläder har blivit väldigt billigt. Miljökostnader är inte inkluderade i priset konsumenten betalar, säger Yvonne Augustsson på Naturvårdsverket.

Textilkonsumtionen i EU har ökat med 40 procent mellan 1996 och 2012. Därefter ligger konsumtionen fortsatt högt. Textilier är nu den femte största utsläppskällan sett till privatkonsumtion. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån som presenterades under tisdagen. 

Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverkets hållbarhetsenhet har analyserat rapporten. Hon berättar att de har följt utvecklingen även i Sverige och att konsumtionen av textilier i Sverige har ökat med 27 procent mellan 2002 och 2008, för att sedan plana ut. Det handlar i snitt om 13-14 kilo textilier per person och år. 

– Vi har sett en kraftig ökning, det är tydligt att vi spenderar ungefär lika mycket pengar men att vi köper mer – kläder har blivit väldigt billigt. Kläder tillverkas till största delen utanför EU:s gränser, i låglöneländer och miljökostnader är inte inkluderade i priset konsumenten betalar, säger hon. 

Textilkonsumtion

Textilkonsumtionen i EU har ökat med 40 procent mellan 1996 och 2012.

Samtidigt har priserna fallit med 30 procent mellan 1996 och 2018. 

Konsumtion av textil är den femte största privata utsläppskällan.

Gällande råvaror och vattenförbrukning är det den fjärde största konsumtionskategorin.

Lågt räknad siffra

Detta är lågt räknat. Det beror på att den privata e-handeln inte är med i statistiken. Siffrorna beräknas nämligen på tulldeklarationer – av de textilier som köps in och sätts på den svenska marknaden och här registreras inte privat handel.

– Vi vet att den privata e-handeln ökat, men vi kan inte ser hur mycket den påverkar den totala konsumtionen, säger Yvonne Augustsson. 

Enligt rapporten från Europeiska miljöbyrån förbrukar den europeiska textilkonsumtionen av kläder, skor och hemtextilier i snitt 1,3 ton råvaror och över 100 kubikmeter vatten per person och år.

Enligt rapporten används kläderna i genomsnitt sju till åtta gånger. Konsumenterna behåller dem bara i 2 till 2,5 år. 

Rapporten tar även upp den negativa miljöpåverkan från kemikalier och mikroplaster. Störst påverkan sker i länder utanför Europa.

Krav på textilinsamling

För att minska påverkan på klimat, miljö och naturresurser konstaterar EU-rapporten att det behövs nya cirkulära affärsmodeller där man kan prenumerera på, leasa och hyra ut kläder. Men också en ökad andrahandsmarknad.

Yvonne Augustsson berättar att det händer mycket på textilområdet. EU har uttalat att det kommer att bli nästa stora fokusområde efter plast. Bland annat nämns textil i det nya avfallsdirektivet att alla medlemsländer år 2025 ska ha separat textilinsamling på plats. 

Nationellt har politikerna uttalat att ett producentansvar för textilier ska införas. Det skulle kunna utformas likt det nuvarande producentansvaret för förpackningar och tidningar ska textilproducenter få ansvar för att sköta insamlingen.

Men att fokus i Sverige tidigare främst legat på avfallssidan gällande textilier beror på att själva tillverkningen sker i andra länder. Nu börjar man mer titta på hela livscykeln, enligt Yvonne Augustsson.

– Man har flyttat fokus till att inkludera hela kedjan. Från designen och produktionen till livslängden och möjligheten att återanvända och återvinna klädesplagg. Det är spännande att se att företag nu börjar testa nya affärsmodeller, något som också nämns som en framgångsfaktor i EU-rapporten. 

Kläduthyrning – ny affärsmodell

Yvonne Augustsson nämner att flera företag bara det senaste året har börjat testa uthyrning som affärsmodell – ett välkommet skifte enligt henne. 

Hon nämner också flera initiativ där aktörer inom forskning, myndigheter, second hand, företag och design arbetar tillsammans. Målet är en mer hållbar textilkedja. 

– Vi behöver en palett av olika konsumtionsmodeller där man kan låna, hyra, köpa begagnat, köpa nytt, kanske till och med dela garderob med någon i samma storlek. Även miljömärkningar är högaktuellt. Konsumtionen går hand i hand med de affärsmodeller som finns tillgängliga.

Men är det rätt väg att gå, grundproblemet är ju fortfarande konsumtionen?

– Jag tror inte att det är realistiskt att sluta konsumera. Vi har vant oss vid en livsstil av konsumtion där vi söker snabba kickar och vill förnya oss – men det är inte försvarbart att köpa nytt. Då tror jag att är rätt väg att tänka att man förnyar sig genom att hyra, köpa begagnat eller låna. 

Hon säger att det i undersökningar tidigare visat sig att svenskar är mindre benägna än invånare i andra länder att exempelvis hyra kläder, men att det skett en snabb förändring de senaste åren. Nu finns en större acceptans.

– Det går inte att förändra ett rådande system genom att enbart fokusera på avfallsledet eller konsumentbeteende. Vi behöver öka kunskapen, erbjuda mer hållbara affärsmodeller och producera kläder som håller längre. Tidigare kanske man hyrde en frack eller smoking, nu finns ett större intresse för att hyra kläder även till vardags, säger Yvonne Augustsson.

Så kan gamla kläder bli nya textilier

Mattias Jonsson, vd Re:newcell på Impact Summit om nya textilier av gamla kläder.