Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nya beskedet: Därför ska du avstå halloumi

Veganska matbloggaren Gustav Johansson tipsar om hur man kan leva ”Jävligt gott” utan kött.
Med ”Köttguidens” gröna, gula och röda trafikljus på olika kött- och ostprodukter ska det bli enklare för både konsumenter, butiker och restauranger att göra klimatsmarta val.Foto: TOMMY PEDERSEN / XP / TT
Halloumin är inte så klimatsmart som man tidigare trott, enligt WWF.Foto: Adobe stock / Mitt Kök/Expressen
Anna Richert, matexpert hos WWF.Foto: WWF / WWF

Världsnaturfonden, WWF, har granskat klimatpåverkan hos kött- och mejerivaror – och nu får grekisk fetaost och cypriotisk halloumi rött ljus.

– Att ersätta en kötthamburgare med en halloumiburgare ger ingen större inverkan på klimatet, säger Anna Richert, matexpert hos WWF, till SvD.

Vad föredrar du?

Med ”Köttguidens” gröna, gula och röda trafikljus på olika kött- och ostprodukter ska det bli enklare för både konsumenter, butiker och restauranger att göra klimatsmarta val. 

Exempelvis får de svenska hårdostarna och svensktillverkad halloumi grönt ljus – men en sådan tur har inte de utländska ostarna. Fetaost från Grekland får flest röda stoppljus, tre av fem. Chévreost från Frankrike, halloumi från Cypern och mozzarella från Italien och Tyskland får både rött och gult ljus.

Enligt siffror från Jordbruksverket har produktionen av svensk ost minskat med 36 procent mellan år 1995 och 2018. Samtidigt har konsumtionen ökat med 38 procent. Idag är endast drygt 40 procent av osten vi äter gjord på svensk mjölk, 1995 var det runt 90 procent.

Köttkonsumtionen minskar i Sverige

Anledningen till att även ostar är med i årets guide är att den svenska köttkonsumtionen minskade för första gången på länge förra året. Då minskade den med i snitt 2,2 kilo per person – men fortfarande äter vi mer kött än vad WWF rekommenderar. Och framför allt är det viktigt vilket kött vi väljer. 

Exempelvis får griskött från Spanien, Italien och Polen rött ljus för djurvälfärd, bekämpningsmedel och biologisk mångfald. Det gör att populära produkter som serranoskinka och salami ligger risigt till. 

Desto bättre är dock de produkterna som görs i Sverige – och här kan de svenska producenterna ta ett kliv fram på marknaden, menar Anna Richert.

– Det finns utmaningar med till exempel serranoskinka och salami från de här länderna, om inte företagen ställer extra höga krav. En anledning är djurvälfärden, en annan att man i dessa länder ger djuren fodersoja som riskerar att leda till avskogning. Vi pekar på att svenska matproducenter skulle kunna kliva in här och ta hand om den ökande efterfrågan på sådana charkprodukter. Men då kanske de måste kallas för något annat, säger hon till TT.

Bäst enligt "Köttguiden"

Ägg - Kravmärkta.

Hårdost – svensk märkt med Krav/EU-ekologiskt.

Halloumi – svensk märkt med Krav/EU-ekologiskt.

Fetaost – grekisk Kravmärkt.

Viltkött från Sverige.

Kyckling svensk märkt med Krav/EU-ekologiskt.

Griskött – Kravmärkt.

Lammkött – svenskt märkt med Krav/EU-ekologiskt.

Nötkött – svenskt certifierat naturbete (Svenskt Sigill) och Krav/EU-ekologiskt.

Svenskt kött har mindre påverkan än importerat kött, men svenskt nötkött får ändå inte grönt ljus inom alla kriterier, på grund av koldioxidutsläppen. 

– Köttkonsumtionen har en stor påverkan på hela planeten och därför bör den minska. Men för att vi ska nå dit måste marknadens aktörer ta ett större ansvar än tidigare. Med vår köttguide vill vi rikta ljuset mot hur mejerier, restauranger och butiker bör agera för att bidra till en mer hållbar konsumtion av kött och ost, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF.

”Uppmärksamhet på fredagspizzan”

WWF tipsar om att blanda in rotfrukter och olika slags bönor eller ärter i kötträtterna, för att göra det lättare att minska den totala mängden kött per portion, utan att minska portionsstorleken.

– Det är viktigt att vara engagerad som konsument, inte bara när du handlar mat, men även när du äter på restaurang. Vi behöver rikta uppmärksamheten mot lunchrestaurangen, fredagspizzan och charkbrickan på restaurangen, säger Anna Richert, matexpert WWF.

Lantbrukarnas Riksförbund har tagit del av guiden, och vill trycka på att svenskt kött är positivt i förhållande till det importerade. 

”LRF tycker att det är en brist att Köttguiden inte visar på den stora klimatskillnad som finns mellan svenskt och importerat rött kött. Det borde tas hänsyn till i framtida köttguider”, skriver de i en kommentar. 

Köttguiden granskar fem kriterier; klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Bedömningens görs baserad på forskning, länders lagstiftning, branschåtaganden, samt med hänsyn till de regler som ingår i hållbarhetscertifieringar.  

Förskolan Gitarren slutar med kött: ”En insats för klimatet”

Förskolan Gitarren i Umeå ska med hjälp av en dietist servera vegetarisk kost fyra dagar i veckan och fick en dag.