Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vad gäller när vuxna vill klimatstrejka?

Greta Thunberg på den globala klimatstrejken den 15 mars 2019.
Stockholm den 24 maj 2019. Foto: MAGNUS LILJEGREN / STELLA PICTURES MAGNUS LILJEGREN
Den globala klimatstrejken 15 mars 2019. Foto: MATTIAS HELLSTRÖM / SPA
Greta Thunberg uppmanar både skolungdomar och vuxna att strejka för klimatet den 20 och 27 september. Foto: MATTIAS HELLSTRÖM / SPA
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Över 900 anställda på storföretaget Amazon gör uppror mot arbetsgivaren – och planerar att delta i den globala klimatstrejken den 20 september, rapporterar Wired. Anställda världen över rapporterar nu att de sluter upp. Men vilka regler gäller egentligen här i Sverige?

Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet har fått enormt genomslag världen över. Nu förbereder sig både skolungdomar och anställda för att delta i både den globala skolstrejken för klimatet den 20 september – och i den den 27 september. 

Enligt Wired har medarbetarna på Amazon skrivit under en intern begäran med tre krav på företaget och vd:n Jeff Bezos. De vill att Amazon slutar med ekonomiskt stöd till politiker och lobbyorganisationer som förnekar klimatförändringen. Krav två och tre är att företaget slutar arbeta med gas- och oljeföretag som optimerar fossil bränsleutvinning samt att Amazon uppnår nollutsläpp av växthusagser till år 2030. 

Därför uppmanar Fridays For Future till strejk

Organisationens krav på politiker och makthavare:

1. Begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5

grader över förindustriella nivåer.

2. Klimat- och miljörättvisa för alla.

3. Följ Parisavtalet och bevisa det.

4. Lyssna på den bästa tillgängliga förenade vetenskapen. Lyssna på klimatforskningen.

5. Utlys klimatnödläge och agera nu.

Medarbetare har inte rätt att strejka för klimatet

I Sverige har många arbetstagare lyft frågan hos arbetsgivare och fackförbund för att få veta vad som gäller inför klimatstrejkerna. Tidningen Chef har med hjälp av sin expert på arbetsrätt rett ut vad som gäller. 

– Det som nu kallas för klimatstrejk är ingen strejk i arbetsrättslig mening. I arbetsrätten betyder en strejk att de fackliga organisationerna i behörig ordning har beslutat om arbetsnedläggelse eller andra stridsåtgärder. Om inte facken står bakom har medarbetaren därför inte rätt att genom att åberopa strejkrätten vara borta från arbetet utan att detta ses som ett brott mot anställningsavtalet, säger Fredrik Dahl, advokat på Vinge och Chefs expert på arbetsrätt. 

Unionen ger tips till sina medlemmar

Unionen och IF Metall har fått några få frågor från medlemmar som vill delta i klimatstrejkerna. Johanna Gréen, pressekretare på Unionen, säger att de inte rekommenderar någon att bara lämna kontoret. 

– Om du är anställd och schemalagd för jobb, men uteblir, kan du anklagas för olovlig frånvaro. Det kan i sin tur leda till en varning om uppsägning eller ses som illojalt beteende.

Fackförbundet rekommenderar i stället medarbetaren att i god tid planera för sin frånvaro och till exempel använda flextid, ta ut komptid, en semesterdag eller tjänstledighet om det är möjligt

På onsdagseftermiddagen twittrade Greta Thunberg att internationella fackliga samorganisationen som har över 200 miljoner medlemmar världen över står bakom strejken.

”Vi står inte längre ensamma”, skriver Greta Thunberg på Twitter. 

https://twitter.com/GretaThunberg/status/1171786183485087746

https://twitter.com/GretaThunberg/status/1171786183485087746

Strejklagen

Enligt strejklagen, eller de delar som gäller konflikträtt och fredsplikt på arbetsmarknaden i medbestämmandelagen, MBL, är det förbjudet att strejka under tiden ett kollektivavtal gäller.

Sedan 1 augusti 2019 är det också förbjudet om ett företag har gällande kollektivavtal med annat fackförbund.

En regelrätt strejk kan först bli aktuell när arbetsgivare och fack inte kommer överens i förhandlingar.

Innan strejk måste facket varsla arbetsgivare minst sju arbetsdagar innan första strejkdagen.

 

Tre situationer som kan innebära strejk:

1.  Konflikt under avtalsrörelsen.

2. Enskilda företag varslas om konflikt.

3. Sympatiåtgärder med egna och andra förbunds konflikter.

 

Källa: Unionen