Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nu ska klädjättarna tvingas återvinna dina gamla plagg

Vi reder ut skillnaden på klimat och väder.
Vi shoppar allt mer. I EU har textilkonsumtionen ökat med 40 procent mellan 1996 och 2012.Foto: Magnus Hallgren / Dagens Nyheter / TT

De senaste åren har flera modekedjor infört system som tar hand om kläderna du tröttnat på.

Nu vill regeringen öka pressen på producenterna att återvinna mer.

– Det är ett viktigt steg mot en större andrahandsmarknad, säger Magnus Ek, Centerpartiets miljöpolitiska talesperson.

Svenskarna shoppar mer kläder än någonsin – och när vi tröttnat på ett plagg hamnar det ofta i soptunnan. Siffror visar att ett plagg används i snitt sju gånger. 

De allt lägre priserna gör att medelsvensken årligen köper 13 kilo kläder och slänger hela 8 kilo – som sedan eldas upp. 

– Vi har en ökande konsumtion. Samtidigt finns en stark trend och vilja att minska sin påverkan på miljön och klimatet. Målet är det ska bli lättare att göra rätt, säger Magnus Ek, Centerpartiets miljöpolitiska talesperson.

Så kan kläderna återvinnas

Snart måste klädproducenter börja ansvara för att återvinna plagg och textilier.

Det skulle kunna ungefär som dagens insamling av förpackningar och tidningar.

Förhoppningen är en mer cirkulär ekonomi där vi tar tillvara på gamla kläder i stället för att elda upp dem.

Som en del i 73-punktsprogrammet mellan S, MP, C och L ska man gå vidare med Naturvårdsverkets utredning från 2017, som visar att hälften av de kläder som slängs faktiskt kan återanvändas.

”Vanligare att köpa kläder som någon annan använt”

Tvistefrågan har handlat om ansvaret ska läggas på kommunerna eller klädproducenterna. Nu har man kommit fram till att det är företagen som tillverkar textilierna som måste se till att de återvinns rätt.

– Företag som säljer kläder och andra textilier ska ansvara för att det finns ett system som tar hand om det. Det finns jättevinster för klimat och miljö om det kan återbrukas eller återvinnas, säger Magnus Ek. 

Enligt Magnus Ek stod Sveriges textilkonsumtion för 4,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2017, vilket är en betydande andel av de totalt 57 miljoner ton vi släppte ut det året. Dessutom kräver kläder enorma mängder vatten och andra råvaror i tillverkningen.

Kan det inte bli ett incitament för folk att shoppa mer om det blir lättare att återvinna?

– Jag tror inte att det är kopplat till ökad shopping, snarare tvärtom, att man inser klädernas värde. Det är ett viktigt steg mot en större andrahandsmarknad som kan bli en naturlig del av vårt beteende, där det blir vanligare att köpa kläder som någon annan använt tidigare. 

Företagen väljer om de vill ta ut en kostnad

Här finns också möjlighet att skapa värde i Sverige, enligt Magnus Ek:

– Istället för att importera så har vi en andrahandsmarknad som skapar arbetstillfällen och hållbar tillväxt.

Hur kommer det påverka konsumenterna?

– Jag tror att det kommer bli enklare för konsumenter på två sätt. Dels att man kan känna att när jag är färdig med mina kläder kan jag lita på att de återvinns. Sedan blir det förhoppningsvis tydligare vart man ska ta vägen med kläderna. Där bär nog många på en stor osäkerhet i dag. Ska jag lägga det i en återvinningstunna där jag slänger mitt skräp eller ska jag gå med det till en butik?

EU har uttalat att textilier ska bli nästa stora fokusområde efter plast. 2021 införs förbud mot en rad engångsartiklar i plast och i maj blir plastpåsar tre kronor dyrare i matbutikerna, som en del av regeringens gröna skatteväxling.

När skatten på plastpåsar införs i vår tvingas konsumenterna stå för notan. Finns det en risk att krav på klädåtervinning innebär kostnader för konsumenten?

– I slutändan är det företagen som väljer hur de lägger sina kostnader. Men tanken är inte att höja priset för konsumenterna eller ta ut en skatt, utan att lägga ansvaret för avfallet på de som satt plaggen på marknaden.

”Inte lätt för H&M att ta tillbaka kläder” 

Insamlingen av textilier skulle kunna utformas likt det nuvarande producentansvaret för förpackningar och tidningar, har Naturvårdsverkets handläggare Yvonne Augustsson sagt till Expressen. 

En utredning ska presenteras i slutet av nästa år. Regeringens särskilda utredare är Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid högskolan i Borås och tidigare MP-politiker.

Stora klädkedjor som H&M har redan börjat med klädinsamlingar. Ska alla butiker ha en egen återvinning eller ska det samordnas?

– Det är bra med de initiativ som finns i dag och vi behöver hitta en modell för det i framtida system. Stora företag som H&M har börjat ta ansvar och vi har andra aktörer – både frivilliga och företag – som gör ett fint jobb. De behöver hjälp att räta ut gråzonerna. Det är inte lätt för exempelvis H&M att bara ta tillbaka kläder och återbruka dem, eftersom textilierna i dag klassas som avfall, säger Magnus Ek.

https://www.instagram.com/p/B52x8Hrp9CS/

LÄS MER: De är svenskarna som ifrågasätter klimatkrisen (PREMIUM) 

Intervju: Re:newcell gör nya textilier av gamla kläder

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.