Under onsdagen presenterades en ny granskning från Klimatpolitiska rådet. Den görs av en expertgrupp som årligen undersöker hur väl regeringens klimatpolitik förhåller sig till Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp år 2045.
Årets granskning visar att att det saknas en tydlig och sammanhållen styrning från regeringen. Rådet anser att det måste fattas politiska beslut som möjliggör de stora systemskiftena, särskilt när många aktörer i samhället står beredda att investera i omställningen.
Kriget i Ukraina påverkar
I rapporten höjs även ett varnande finger för hur internationella konflikter kan påverka den internationella utvecklingen. Enligt Klimatpolitiska rådet riskerar den geopolitiska utvecklingen att dra regeringars uppmärksamhet bort från klimatet till andra akuta kriser.
– Just kriget i Ukraina exponerar inte minst vårt beroende av fossil energi i ett europeiskt perspektiv. Det är kopplat till en stat som i det här fallet är aggressiv, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna.
Han betonar att det inte är en ny fråga – och drar paralleller till oljekrisen på 70-talet.
– Det var väldigt uppenbart redan då att stora delar av vårt energisystem satt i händerna på ett fåtal stater som kunde använda det här för politisk utpressning. Det innebar, inte minst i Sverige, att vi ställde om väldigt mycket av våra energisystem på basis av det, säger Johan Kuylenstierna.
– Kriget i Ukraina påminner oss igen om den här beroendeställningen till ett väldigt litet antal stater, fortsätter Johan Kuylenstierna.
Kuylenstierna betonar att även i omställningen från fossil energi kommer det uppstå geopolitiska utmaningar.
– I en stor del av den snabba utvecklingen vi ser i dag är man beroende av naturresurser som metaller och mineraler. De är också begränsade till ett ganska litet antal länder som antingen har naturresurserna eller kontrollerar handeln av dem. Tittar man på den här typen av strategiska mineraler så sitter inte minst Kina, men även Ryssland till viss del, på väldigt stora mineraltillgångar, säger Johan Kuylenstierna.
”Tiden är knapp”
Den regering som tillträder efter höstens val ska ta fram en ny klimatpolitisk handlingsplan för den kommande mandatperioden. Efter den nuvarande planen återstår bara sex handlingsplaner innan Sverige ska ha nått noll nettoutsläpp av växthusgaser.
Tiden är knapp, konstaterar Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna.
– Alla partierna bakom det klimatpolitiska ramverket har ett ansvar för att vårda överenskommelsen och bygga vidare på de möjligheter som nu finns. Oavsett vilken regering som tillträder efter valet behöver den ta fram en plan som accelererar omställningen, säger Johan Kuylenstierna i ett pressmeddelande.
– Vi vet att regeringens styrning är central för att klimatfrågan ska kunna genomsyra hela den samlade politiken på alla nivåer och vi vet att myndigheterna är regeringens viktigaste redskap. Myndigheterna behöver ses som en resurs men i dag prioriteras inte riktigt klimatpolitiken i den styrningen, säger Cecilia Hermansson, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
Strandhäll: ”Brett ansvar”
Regeringen är överens med Klimatpolitiska rådet om att takten i klimatomställningen måste öka, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) efter det att hon tagit emot rapporten.
– Det är ett brett ansvar som gäller hela samhället. Vi ska driva på den gröna industriella revolution som vi just nu är mitt inne i. Samtidigt befinner vi oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge som ytterligare pekar på vikten av att vi ska göra oss oberoende av importerade fossila bränslen och stärka Sverige, säger Annika Strandhäll (S).
Utvärderar regeringens klimatpolitik
Förra årets rapport fokuserade på de olika återstartsstöden för att få i gång ekonomin igen efter pandemin. Kontentan var att regeringen riskerade att missa chansen till en grön återhämtning.
Målet för klimatpolitiken är att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045, alltså om drygt 20 år.
– Vår samlade bedömning är att takten i omställningen fortfarande är för låg och den beslutade politiken är inte tillräcklig för att nå klimatmålen. Tempot måste öka, sade Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna när 2021 års rapport presenterades.
KLIMATPOLITISKA RÅDET
Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan med uppdrag att utvärdera om regeringens samlade politik leder till att klimatmålen uppnås. Det långsiktiga målet är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. I uppdraget ingår också att bidra till en ökad diskussion om klimatpolitiken i samhället.
