Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Naturskyddsföreningen: Färjan bättre än flyget

Fem klimattips från Greta Thunberg.
Nyinköpta M/S Visborg går på flytande naturgas, vilket enligt Destination Gotland beräknas minska utsläppen med 20 procent jämfört med diesel. Foto: Segerberg media
SAS flyger till Gotland från Arlanda (genrebild). Foto: TT NYHETSBYRÅN / Christine Olsson

Sjöfartens utsläpp av växthusgaser har på senare tid fått stor uppmärksamhet.

För dig som ska resa till Gotland i sommar är färjan ändå mer klimatvänlig än flyget.

Det menar David Kihlberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen.

– Det klokaste valet är att åka färja. Men fossildrivna färjor är fortfarande ett problem, säger han.

Gotland är ett av våra mest populära turistmål på sommaren. I juli förra året registrerades nästan 350 000 gästnätter på ön, enligt statistik från Tillväxtverket och Statistiska centralbyrån. I förhållande till befolkningen är det fem gånger så många som rikssnittet.

Andra har turen att ha ett eget torp på Gotland – som Emma Sundh, klimatengagerad frilansjournalist och influencer från Stockholm.

– Det är Provence, det är Italien – alla härliga länder i ett, och dessutom i Sverige. Man behöver inte åka så långt för att uppleva de turkosa vattnen och kilometerlånga stränderna, säger hon.

Emma Sundh med ett av sina barn på favoritön. Foto: Privat

Men för såväl semesterfirare som infödda gotlänningar sätter havet stopp för klimatneutrala resor till och från ön – om man inte har tillgång till segelbåt vill säga.

Emma Sundh är en av dem som våndas över dilemmat.

– Jag har bestämt mig för att inte flyga eftersom flyget släpper ut så mycket. Men färjan släpper också ut mycket, säger hon.

– Det vi tänker är att man åker sällan, man är borta länge och man tänker över sina resor.

Flyget eller färjan?

Så hur mycket koldioxidutsläpp ger en Gotlandsresa ut och retur? Expressen har jämfört två av alternativen:

Flyg med SAS från Arlanda till Visby

Färja med Destination Gotland från Nynäshamn till Visby

På sträckan flyger SAS nästan bara med flygplanstypen ATR 72-600, ett propellerflygplan som har lägre bränsleförbrukning än ett Jet-plan.

Baserat på uppgifter från SAS blir koldioxidutsläppen per person för en resa tur och retur mellan Arlanda och Visby 48 kilo (se faktaruta).

Så räknade vi ut flygutsläppen

Arlanda-Visby tur och retur med flyg (SAS), juni och juli 2018.

 

Genomsnittlig bränsleförbrukning: 900 kg.

Genomsnittligt totalt koldioxidutsläpp: 900 X 3,15 = 2 835 kg.

Höghöjdsfaktor: Ingen, på grund av låg marschhöjd (ca 5 500 m).

Antal säten 70

Genomsnittlig kabinfaktor juni och jul 84,15

Genomsnittligt antal resenärer 58,905

Utsläpp per resenär: 2 835 / 58,905 = 48,13 kg.

Från Destination Gotland har vi inte fått några rådata som kan ligga till grund för en beräkning. Bolaget hänvisar till sin ännu inte publicerade hållbarhetsrapport och, i väntan på den, hållbarhetsrapporten för 2017.

I den anger Destination Gotland att utsläppen av koldioxid per person är 8,8 kilo för en resa tur och retur mellan Nynäshamn och Visby. Det är avsevärt mindre än flyget.

Enligt sajten Klimatsmart semester, som finansieras av bland andra Chalmers tekniska högskola, blir utsläppet mångdubbelt högre: 51 kilo. 

Olika sätt att räkna

Den beräkningen grundar sig på utsläppen från Finlandsfärjor, som går långsammare än de snabbfärjor som Destination Gotland kör. För snabbfärjor finns inga säkra offentliga uppgifter, men de har betydligt högre utsläpp, enligt vissa uppgifter tre gånger högre. Väldigt mycket mer än flyget, alltså.

Att man kommer fram till så olika siffror beror på att man använder olika sätt att beräkna hur stor andel av utsläppen som ska läggas på passagerarna respektive det gods som också transporteras med färjorna.

Sas trafikerar sträckan Arlanda–Visby med propellerplanet ATR 72-600. Foto: Anna Zvereva/Wikimedia commons

Destination Gotland har satt en schablonvikt för en person med bagage och sedan beräknat den viktens andel av totalvikten av allt som transporteras ombord på fartyget. 

Klimatsmart semester har utgått från en beräkning av forskaren Jonas Åkerman där varje passagerares andel av färjans totala utsläpp baseras på utrymme i stället för vikt.

Christer Bruzelius, vd för Destination Gotland, säger att bolaget använder den beräkningsmodell som tagits fram av EU:s sjöfartsorgan Emsa och som ska ligga till grund för en redovisning av utsläppen för alla större fartyg inom EU.

– Jag tycker det är rimligt att vi följer den, säger han.

Minskar utsläppen i hamn

Av Destination Gotlands hållbarhetsrapport för 2017 framgår att fartygen släppte ut 5 700 ton koldioxid vid hamnuppehåll. Dessa utsläpp har inte räknats med i utsläppen per passagerare. Enligt Christer Bruzelius utgör de dock en mycket liten del av de totala utsläppen. Nu har dessutom utsläppen i hamn minskat rejält, säger han.

– Från och med 2019 kopplar vi landström när fartygen ligger här i Visby mer än en timme. Det har en betydande påverkan.

I år har Destination Gotland börjat köra en ny färja som går på flytande naturgas. Färjan kan också köras på biogas i framtiden. Flytande naturgas beräknas minska utsläppen med 20 procent jämfört med diesel, enligt Christer Bruzelius.

– Vår målsättning är att hela tiden minska våra koldioxidavtryck.

”Klokaste valet är att åka färja”

Naturskyddsföreningens klimatchef David Kihlberg tycker att de koldioxidsiffror som Destination Gotland redovisar låter väl låga, men menar att en sjöresa ändå är det mest klimatsmarta valet.

– Det klokaste valet är att åka färja. Men fossildrivna färjor är fortfarande ett problem. Och vi borde dra ner hastigheten på dem, säger han.

David Kihlberg, Naturskyddsföreningen. Foto: Fredrik Hjerling

Mats Björsell, miljöekonom på Naturvårdsverket, säger att det finns ytterligare faktorer som man måste ta hänsyn till, som talar till färjans fördel.

Flyget är mer efterfrågestyrt än färjorna. Det krävs en relativt liten uppgång av antalet resenärer för att bolagen ska sätta in extra flighter, med ökade utsläpp som följd. För att en extra färja ska sättas in krävs en betydligt större ökning av antalet resenärer.

– Om jag som enskild flyger till Gotland och bidrar till att det går extra flygplan så påverkar jag klimatet betydligt mer än om jag tar båten som ändå skulle gå, säger Mats Björsell.

En annan faktor är att färjorna till just Gotland utgör en viktig del av Sveriges infrastruktursystem.

– De fraktar stora mängder gods och är generellt oumbärliga på ett annat sätt än vad flyget är.

Hoppas på elflyg i framtiden

Emma Sundh har fattat sitt beslut om hur hon reser till Gotland.

– Det blir färjan, och så hoppas jag på mer utveckling på den fronten. Kanske att elflyg mellan Bromma till Visby kan vara något i framtiden, det är en rimlig sträcka eftersom elflyg inte kan åka så långt. Det vore något, säger hon.