Expressen rapporterade nyligen att Findus torsk skeppas till Kina för att handfileas och paketeras. Men torsken är inte det enda livsmedlet som färdas långt för att hanteras där arbetskostnaderna är betydligt lägre.
Enligt svensk lag är det frivilligt för producenterna att märka ut var livsmedlen förädlas och som konsument kan det vara svårt att få tydliga besked.
Expressens granskning visar dock att de handskalade räkor som vi köper i Sverige bearbetas i Marocko i Afrika, Bulgarien, Albanien och Polen.
Fram till mitten av 1990-talet hade till exempel Abba Seafood en fabrik i Kungshamn på Västkusten där de skalade sina räkor. Numera sker företagets skalning i stället i Polen.
Finns det något – utöver löneläget – som förhindrar att Abba som på 1990-talet skalar räkorna i Sverige?
– Löneläget är en sak. Sedan är det också möjligheterna att överhuvudtaget få tag på personal till att skala. Vi har valt att jobba med Polen för att undvika onödigt långa transporter och miljöpåverkan, säger Johan Mellgren, chef för marina råvaror vid Orkla, där Abba Seafoods ingår.
Feldts fisk & skaldjur är en annan gigant på den svenska räkmarknaden. Företaget säljer i Sverige flera tusen ton handskalade räkor om året – och de går med båt och lastbil från Barents hav och områden utanför Grönland och Kanada till Albanien, Bulgarien och Marocko.
– Vi utvärderar löpande var det är effektivast att bedriva produktion. Det är viktigt att kunna säkerställa faktorer som kvalitet i processen, kvalitet i varan, effektiv logistik och säkerställande av personella resurser samt kostnadsnivå, säger Martin Feldt, vd för Feldts fisk& skaldjur.
Mer kött per räka vid handskalning
Han påpekar att det fortfarande finns produktion av räkor i Norden, men att räkorna då skalas i maskin och att det blir en helt annan produkt. När man handskalar räkor får man också ut en större mängd kött per räka.
– Dessutom är det så att räkor som går till maskinskalning fiskas på närmare håll i mer räkfattiga vatten och kräver per kilo räka fler liter bränsle till fiskefartygen än vad de räkor som handskalas gör, fortsätter Martin Feldt.
Och sättet man fiskar på spelar stor roll för klimatavtrycket. Fiskets utsläpp av växthusgaser kommer främst från bränslet till fiskebåtarna, berättar Anna-Karin Johansson på Livsmedelsverket i Uppsala. Genom val av fiskemetod och genom att undvika att fiska i svaga bestånd kan man få ner bränsleåtgången och därmed klimatpåverkan. Att man fiskar på ett hållbart sätt, använder redskap som påverkar havsmiljön så lite som möjligt och att man får ut maximalt med råvara och minimerar svinnet är förstås också viktigt.
Men transporterna står också för en betydande del av räkornas totala klimatavtryck. Hur räkorna kyls under frakten, om det läcker ut klimatpåverkande kylmedel i luften, hur tätt räkorna packas och om de går på lastbil eller båt spelar också stor roll.
– Ur hållbarhetsperspektiv vore det förstås bäst om man handskalade räkorna i Sverige. Det är alltid bättre att transportera så lite som möjligt och plocka bort onödiga led, säger Annsofie Wahlström, programchef för Sveriges lantbruksuniversitets enhet Future Foods i Uppsala.
Experten: ”Transporter onödig miljöpåverkan”
Hon får medhåll av Friederike Ziegler som är forskare på det statliga forskningsinstitutet Rise Research Institutes of Sweden i Göteborg.
– Transporter lägger till miljöpåverkan som man hade kunnat undvara om man i stället lade skalningen närmare fisket eller konsumenten, förklarar Friederike Ziegler.
Hon berättar också att räkor, kräftor och hummer ger ett större klimatavtryck än exempelvis torsk, eftersom det går åt mer bränsle när man fiskar räkor som håller till djupare ner i havet. Då man trålar torsk får man också generellt sett upp fler kilo per timme än när man är på jakt efter räkor.
– Allt fler konsumenter kräver att få veta mer om var livsmedlen kommer ifrån och hur de har producerats och transporterats, just för att kunna göra medvetna val, säger Friederike Ziegler.
När Expressen kontaktar de stora livsmedelskedjorna framgår det att deras handskalade räkor under egna varumärken – i likhet med räkorna från Feldts och Abba Seafoods – är miljömärkta (med så kallad MSC-certifiering).
Coops räkor handskalas i Albanien. Axfood – med butiker som Hemköp och Willys – låter räkorna skalas ”i Europa”, medan Icas räkor skalas i Bulgarien. Lidl har inga handskalade räkor i sortimentet.
– I valet av leverantör tar vi förstås med avstånd. Då har vi sagt att Kina och liknande länder så långt bort helt går bort av hållbarhetsskäl, utan att produktionen måste vara inom Europa. Då det är en färskvara är hållbarheten begränsad och därför är lastbil det bästa alternativet, säger Claes Salomonsson, presschef på Axfood.
Här fiskas och handskalas de stora producenternas räkor:
Abba Seafood:
De största volymerna fiskas runt Grönland och i Barents Hav.
Räkorna levereras md båt/container till Danmark, sedan med bil till fabriker i Polen där de handskalas.
Det står angivet på förpackningarna var räkorna skalas.
Feldts fisk & skaldjur:
Räkorna fiskas utanför Grönland, Kanada samt i Barents hav.
Skalas i Bulgarien, Marocko och Albanien.
Transporterna går med både båt och lastbil. I år estimerar företaget att cirka 75 procent av transporterna av handskalade räkor går med båt.
På frågan varför det är så svårt att på hemsidan se var företagets räkor skalas svarar vd:n Martin Feldt: ”Det vi skulle kunna göra är att på hemsidan ange vilka länder vi producerar i. Däremot går det inte att mer precist specificera eftersom att det kan skifta inom ett år beroende av säsong”. Han tillägger: ”Det som är viktigt för Feldts är att vår verksamhet har så låg negativ inverkan på miljön som möjligt, att ta vara på råvaran och minimera andelen restprodukter”.
Martin & Servera:
Har i dag inte handskalade eller frysta räkor under eget varumärke.
Information om sortiment, leverantörer och ursprungsland för de räkor som säljs finns i produktdatabasen, Dabas, och i Martin & Serveras e-handel.
Har under eget varumärke maskinellt skalade räkor i lake. De fiskas i grönländska vatten, skalas på Grönland och skeppas med fryscontainer för att packas i Danmark. Därifrån går de på lastbil till lagret i Halmstad.
Här skalas livsmedelsjättarnas räkor:
Coop
Räkorna är alltid MSC-märkta (det finns även frysta, skalade räkor som år både Krav- och MSC-certifierade).
Räkor under eget varumärke fångas i Nordväst- eller Nordostatlanten och kokas och fryses ombord på trålarna. De tinas sedan delvis då de skalas och läggs sedan in i lake.
Transporteras med båt eller landfrakt till Albanien och sedan till Sverige med landfrakt.
Fångstområde, vem som är producent och i vilket land förädlingen sker framgår av förpackningarna.
Ica:
Räkorna är till 100 procent MSC-märkta. Skalas och packas inom EU.
Fiskas från hållbara bestånd i Kanada
Räkorna är fiskade från hållbara bestånd i Kanada, Grönland och till viss del från Barents hav.
Den stora delen av räkorna transporterats med fryscontainer på båt direkt från det land de är fiskade i till Bulgarien. Den färdiga produkten transporteras sedan kylt via landväg från produktion till Sverige.
Produkterna är tydligt märkta på konsumentetiketten med var räkorna är förädlade samt var de är fiskade och även MSC-märkta.
Axfood:
Räkorna är MSC-märkta.
Räkorna kommer från Nordnorge och Grönland. Handskalas ”i Europa”.
Frysta maskinskalade räkor skalas i Nordnorge, direkt i anslutning vid hamnen där fiskebåtarna kommer in. Räkor med skal kommer in med båt till främst Danmark där de sedan packas i konsumentförpackning och ut till butikerna.
Det står på förpackningen (i cirkeln) var de är skalade.
Lidl:
Har i dagsläget inga handskalade räkor i sortimentet.
Klimatavtryck från fisk och skaldjur:
Fiskets utsläpp av växthusgaser kommer främst från bränslet till fiskebåtarna, medan en mindre del kommer från energin som används i produktionen och från transporter.
Fisk från svaga bestånd orsakar större utsläpp av växthusgaser än fisk från starka bestånd vid fiske efter en art med en och samma fiskemetod, eftersom det tar längre tid att fånga samma mängd fisk. Bränsleåtgången blir därmed större.
Hur stora utsläppen från transporterna blir beror på hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel varan har fraktats. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil.
Text hämtad från Livsmedelsverkets faktadelar ”Fisk och skaldjur” respektive ”Kött och chark”.