Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

MP-ministern: Kristersson bluffar om klimatbiståndet

Vad vill unga se för förändringar efter klimatmötet COP25?
Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågor, och biståndsminister Peter Eriksson (MP) är på plats i Madrid för COP25.Foto: Robert Englund
Enligt Peter Eriksson bygger hela Parisavtalet på att rika länder är med och finansierar klimatomställningen i fattiga länder. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Biståndsministern anser att M-ledaren Ulf Kristersson bluffar om klimatbiståndet.Foto: OLLE SPORRONG

Peter Eriksson (MP) vill pressa rika länder att öppna plånboken – när fattiga drabbas av klimatkrisen.

Han dömer ut Moderaternas biståndspolitik, och jämför dem med länder som vägrar betala.

– Jag tycker att det är ett otroligt närsynt perspektiv, säger biståndsministern, som anklagar Ulf Kristersson för att bluffa.

Enligt Peter Eriksson bygger hela Parisavtalet på att rika länder är med och finansierar klimatomställningen i fattiga länder. Särskilt eftersom de industrialiserade länderna är skyldiga till majoriteten av världens utsläpp.

En viktig fråga som diskuteras på årets klimatmöte COP25 i Madrid handlar om den så kallade Warszawamekanismen om skador och förluster – alltså vem som betalar när utvecklingsländer drabbas av klimatförändringar.

– Det är helt nödvändigt att satsa stora summor. Vi måste se till att fler länder är med och tar ansvar. I dag dominerar Sverige och ett antal europeiska länder, samt Japan, säger Peter Eriksson, som är på plats i Madrid.

”De resonerar som Moderaterna”

EU och Sveriges hållning är att det inte behövs några nya, krångliga finansieringssystem för att betala just skador och förluster. I stället vill biståndsministern att man använder sig av existerande lösningar, som exempelvis Världsbanken och FN:s klimatfond. 

Donationer till fonden är frivilliga och intäkterna har hittills varit en besvikelse. I höst lovade Sverige att fördubbla sitt bidrag till den gröna fonden till åtta miljarder kronor över fyra år.

– I år fick vi också till förändringar i regelverket för klimatfonden, så vi känner oss trygga i att den kommer fungera långsiktigt, säger Peter Eriksson.

Andra länder hoppas få en riktad fond för skador och förluster, medan en del länder hoppas slippa ansvar helt.

Varför tror du att många länder tvekar till att öka klimatbistånden?

– Jag tror att de resonerar ungefär som Moderaterna i sin kampanj mot bistånd. Man anser att vi behöver pengarna själva mer än andra. Jag tycker att det är ett otroligt närsynt perspektiv. Klimatförändringarna kommer att skada oss också om vi inte lyckas samarbeta.

Moderaterna vill förvisso skära i biståndsbudgeten, men de hävdar också att de vill lägga motsvarande vad regeringen lägger på klimatbistånd och addera ytterligare två miljarder som öronmärks till utveckling av förnybar energi i fattiga länder. Hur ser du på det?

– Det stämmer inte. De pengar vi har i dag går redan till de här områdena. Man kan inte säga att man undantar humanitärt bistånd. Vi satsar mest pengar just nu på fattigdomsbekämpning och det hänger ihop med klimatet. Vi lägger inte pengar på en massa onödiga saker. De pengar vi lägger i det multilaterala systemet går i praktiken till humanitärt bistånd och att minska miljö- och klimatproblem.

Så Ulf Kristersson bluffar när han säger att han vill lägga två miljarder mer än regeringen i klimatbistånd?

– Ja. Det tror jag inte ett dugg på.

I dag stannar en del av Sveriges bistånd i landet till asylmottagning. Kommer det hålla på sikt?

– Det är en kraftigt minskande del som går tillbaka till Sverige i dag. Vi har haft betydligt högre andelar under de föregående åren, men i budgeten för 2020 så minskar det igen. Nu börjar det vara i en omfattning som är acceptabel och som också är förenlig med de regler som finns i OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling).

Sveriges klimatbistånd ökar

Kommer vi se att en större del av biståndet gå till klimatåtgärder framöver?

– Det är en växande andel. Vi tittar hela tiden på var de stora problemen finns. Klimatfrågorna har kommit till ett läge där det är uppenbart att det skadar länder. Det ökar fattigdomen i världen. Det förvärrar situationen för väldigt många länder som redan är utsatta. Sveriges klimatbistånd har ökat varje år de senaste åren och är nu ett av de stora områdena vi jobbar med.

Känner du dig trygg med att pengar som läggs på klimatbistånd kommer till nytta och att det inte bara blir symboliska summor?

– Jag känner mig trygg i att det här fungerar. Jag försöker följa upp insatser från både Världsbanken och gröna klimatfonden. De gör stora och viktiga insatser för förnybar energi och förebyggande åtgärder i utsatta länder. 

Greta Thunberg har precis kommit tillbaka till Europa och är på väg mot klimatmötet. Kommer ungdomsrörelsen få sin röst hörd på COP25?

– Ja, det tror jag. Är det något som Greta har lyckats med är det verkligen att få sin röst hörd. Många över hela världen backar upp det och lyssnar henne. Det trycket behövs. Jag har saknat det under alla år jag jobbat för klimatfrågan, säger Peter Eriksson. 

Ulf Kristerssons klimatsvar – på tre minuter:

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.