Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lina, Kim och Andreas äter mat som de hittar i soporna

Makarna Björn Ferry och Heidi Andersson berättar för Expressens Karin Sörbring om hur de ställer om till ett fossilfritt liv.
Kim Jönsson Rydberg, 40, sparar tusenlappar i månaden på att dumpstra.
Foto: Privat

Äckligt och tidsödande – eller klimatsmart, spännande och ekonomiskt?

Expressen har pratat med Lina, Kim och Andreas, som gräver fram och äter mat som andra slängt i soptunnan. 

– Min tumregel är att lämna det lite finare runt containern än vad det var när jag kom. Senast hittade jag jättemycket lakrits och yoghurt, berättar arbetssökande Lina Öman, 23, från Karlskrona.

Arbetssökande Lina, 23, får guldkant på tillvaron

Lina Öman, som planerar att öppna en egen städfirma där hon ska använda så lite kemikalier som möjligt, förtydligar att hon inte måste ”dumpstra” (leta mat i soptunnor, reds anm) för att överleva.

– Jag har det absolut lite tajt nu ekonomiskt när jag är mellan jobb, men det är bara ett av flera skäl till att jag jagar mat så här. Det är spännande och det känns bra att varor som annars skulle ha slängts kommer till användning. Och så är det superlyxigt att hitta en massa dyra matgrejer som man annars inte skulle ha unnat sig. I fredags hittade jag till exempel ett storpack med chorizo och ett med grillkorv, ett 20-tal yoghurtförpackningar och så blev det en hel kasse finlakrits, som jag har bjudit alla kompisar på. Och de har det inte heller så fett, säger hon.

”Jag har det absolut lite tajt nu ekonomiskt när jag är mellan jobb, men det är bara ett av flera skäl till att jag jagar mat så här”, säger Lina Öman. Här med senaste fyndet.
Foto: Privat

”Det kan vara lite ofräscht”

Det är tre år sedan Lina Öman dumpstrade första gången. Då fick hon idén efter att ha läst om det i ett reportage. En vanlig runda i Karlskrona brukar ta ett par timmar och därefter någon timmes rengöring. Vanliga fynd är sötpotatis, svamp, frukt och bröd. En gång kom hon till exempel över tio pizza-kit.

– Då blev det pizza på menyn väldigt ofta, men jag delade med mig till vänner också. 

Dumpstrarnas bästa tips:

 Ha pannlampa, tjocka handskar och oömma kläder och skor.

 Bryt dig inte in, gå bara till ställen som har olåsta kärl och containrar.

 Lämna området minst lika snyggt som det var när du kom.

 Dumpstra gärna två och två för att kunna hjälpas åt. 

 Dela med dig av eventuellt överskott i olika dumpstringsgrupper i sociala medier.

Källor: Lina Öman, Kim Jönsson Rydberg och Andreas Jakobsson. 

Innan Lina Öman började gräva i containrar efter mat kollade hon upp att det inte var direkt olagligt. 

– Jag jättenoga med att lämna allt i ett fint skick. Och jag öppnar inga lås utan går bara i tunnor och containrar som står öppna.

Man kan känna sig lite utsatt om man är ensam ute och dumpstrar och hänger ner med huvudet i en container, berättar Lina Öman. Hon tar helst med sig en kompis och hon tycker att det blir roligare att ha någon att dela det man hittar med.

Men är det aldrig äckligt...?

– Det har åtminstone aldrig varit så äckligt att jag har kräkts av det. Det kan vara lite ofräscht när mejeriprodukter och köttsaft har läckt ut i containrarna, men det vanligaste är att det finns lite skämda eller ruttna grönsaker. Sådant är inte så farligt. Jag har på mig oömma kläder, handskar och pannlampa och brukar hitta massor av matvaror som det inte är något fel på och som oftast inte ens har passerat bäst-före-datum. 

Kim, 40, sparar tusenlappar i månaden

36 sexpack med ekologiska ägg, 15 kilo kött (ekologisk fläskkarré, nötstek, korvar med mera) och mer grädde och mjölk än vad hon orkar bära hem. Det kan Kim Jönsson Rydberg, 40 år, hitta under en av sina rundor i södra Skåne. Men så är hon också en rutinerad dumpstrare – och har hållit på i flera år. 

Det började med att Kim Jönsson Rydbergs make gick bort i november 2013. Hon började göra resor uppåt i landet och gick året därpå med i en skjutsgrupp, för att spara bensin. En av passagerarna berättade om dumpstring och hur hen liftade runt i Europa för att spara pengar och ta till vara på all mat butikerna slänger.

– Tre år senare gick jag med i en dumpstringsgrupp i sociala medier och fick följa med en skåning ut och testa. Hon rekommenderade mig att ha engångshandskar, pannlampa och stora Ikeakassar som är lätta att tvätta av, minns Kim.

Dumpstrandet har i dag också blivit ett sätt att umgås. 

– Vi åker gärna minst två och två och man tipsar varandra om bra ställen och delar på det man hittar.

Kim Jönsson Rydberg med sina container-fynd.
Foto: Privat

”Sparar tusenlappar varje månad”

Kim Jönsson Rydberg kommer från Staffanstorp och arbetar bland annat som personlig assistent. Nuförtiden köper hon bara mat för kanske 500 kronor i veckan. Och då har hushållet ändå utökats rejält sedan Kim blev änka. Hon är numera sambo, väntar i mars sitt första barn och har fyra studenter som gärna vill ha matlådor inneboende i huset.

– Jag sparar tusenlappar varje månad på att dumpstra. Jag brukar hitta ekologiska apelsiner, paprika, blomkål, broccoli, purjolök, ost och kött och så fryser jag in eller gör storkok av fynden.

De inneboende studenterna får också mycket av det ris, pasta, rotfrukter och bröd som Kim hittar, för hon äter lchf-kost och undviker snabba kolhydrater. 

För Kim Jönsson Rydberg tar det bara en kvart att svänga förbi någon av de butiker där hon brukar ha framgång och max trekvart att torka rent fynden. 

– Jag är jättenoga med att knyta ihop de påsar som jag tittar i och jag bryter aldrig upp några lås. Sopbolagen klagar nog knappast över att man sorterar över ut maten från det brännbara då många affärer faktiskt inte källsorterar matavfall. Jag brukar ha en pall för att ta mig ner i de stora öppna containarna, men oftast är det de vanliga små som är i vanliga bostadsområden i soprummen så det är lätt att lyfta ut påsarna och gå igenom skörden. Det är spännande att se vad man hittar. Ibland blir det inget alls, ibland en massa godsaker.

Hennes bästa råd är att den som dumpstrar redan på plats ska ha engångshandskar för att skydda händerna mot glassplitter och kladd. Och gärna även ha med sig papper eller våtservetter för att torka av varorna, om det har läckt från någon mjölk- eller yoghurtförpackning.

Andreas, 40, har blivit dumpstringsproffs och skrivit en bok

Journalisten och författaren Andreas Jakobsson, 40, trodde att kompisen överdrev när hon beskrev hur mycket mat hon brukade hitta i soprummen. Men han blev nyfiken och följde med ut på en dumpstringsrunda – och 90 procent av fynden var lika fina som varorna inne i butiken. 

– Numera känner jag att det inte går att fortsätta handla som vanligt när det finns så bra mat som redan har producerats och kasserats, och som man i stället borde ta vara på, säger Andreas Jakobsson, som skrivit boken ”Svinnlandet”, (Offside press).

Som journalist ser han också stora poänger med att dumpstra.

– Det är ett utmärkt sätt för mig att granska om butikerna lever upp till de höga hållbarhetsmål de ofta kommunicerar utåt. Jag lär mig otroligt mycket genom att titta på vad som slängs.

Andreas Jakobsson, 40, började dumpstra för sex år sedan. Familjen behöver sällan köpa mat numera.
Foto: Lena Granefelt
Foto: Lena Granefelt

Hittade 30 burkar Kalixlöjrom

Sex år efter premiären dumpstrar han fortfarande ungefär en gång i veckan.

– Tillsammans med en kompis tar jag en runda på någon timme och fyller bilen. Är det milt väder och inte för varmt kan man låta varorna ligga utomhus till dagen därpå, annars får man ta vara på kylvarorna med detsamma. 

Han köper lite mat ibland, om tre- eller nioåringen hemma exempelvis vill ha tacos en viss kväll. Men för det mesta brukar Andreas Jakobsson och hans familj i Uppsala inte behöva lägga mer än några hundralappar i månaden på mat.

– Bästa fyndet var 30 burkar Kalixlöjrom som kom direkt från frysen. Jag hittar mycket hummer och uppskattar verkligen fisk och skaldjur. Jag har till och med ett särskilt fack i frysen för skaldjursfynden och ett för all ost, säger han.

I likhet med Lina Öman och Kim Jönsson Rydberg går han bara till butiker som inte låser om soporna.

– Mycket av det jag hittar har röda lappar som visar att butikerna trots allt har försökt att prissänka och bli av med varorna, utan att lyckas. Men ett område som hela branschen borde skärpa sig på är detta med flerpack med frukt och grönsaker. Det räcker att ett äpple eller en apelsin har en fläck, så kasseras hela tråget. Som dumpstrare uppskattar jag förstås att få så mycket frukt, men det är dåligt att så mycket kastas, påpekar Anderas Jakobsson.

Någon gång har han stött på poliser eller vakter.

– Då har jag artigt förklarat vad jag gör och de har oftast förstått och själva blivit upprörda över hur mycket mat som slängs. Någon gång har jag fått lägga tillbaka allt, men då har jag hämtat varorna senare, säger Andreas Jakobsson. 

Det säger lagen om dumpstring

 Att butikerna slängt saker betyder inte att det är lagligt att ta. Det tillhör då återvinningsföretagen. 

 Ertappas man kan det bli fråga om egenmäktigt förfarande och böter.

 Olika jurister och poliser ger dock olika besked. Så här skriver den juridiska webbplatsen Lawline: ”Sammanfattningsvis bör det inte anses vara ett brott att hoppa ner i en olåst och oinhägnad container om man inte skadar något eller tar något som någon annan äger. Att tänka på är dock att nedskräpning är ett brott enligt miljöbalkens 29 kapitel 7 §, https://lagen.nu/1998:808#K29P7S1, så om man tar något och skräpar ner begår man dock ändå ett brott”.

Expertens tips: Så hittar du klimatsmart smink

Miljövetaren Jonna Elofsson Bjesse från Medveten konsumtion tipsar om klimatsmart smink.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.