Det började som ett utspel i Almedalen i somras. Nyamko Sabuni, Liberalernas nya partiledare, föreslog en kommission för att elektrifiera stora motorvägar och därmed påskynda omställningen i transportsektorn.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) avfärdade inledningsvis förslaget men i och med höstens budget får Liberalerna sin vilja igenom: Nästa år tillsätts en statlig elektrifieringskommission.
L inrättar en elektrifieringskommission
Kommissionen ska ta fram en konkret plan för att elektrifiera stora vägar i Sverige.
Syftet är att transportsektorn ska kunna ställa om till el för att minska utsläppen från exempelvis lastbilar.
Fem miljoner kronor per år ska avsättas till kommissionens arbete, enligt budgeten mellan S, MP, C och L.
Uppdraget är att ta fram en handlingsplan för att elektrifiera landets mest trafikerade vägar och peka ut andra områden där samhället kan ställa om till eldrift.
– Det kan gå hur fort som helst – tekniken finns redan. Men det saknas politiska ramar, branschen vet inte om det är värt att investera, säger Nyamko Sabuni.
Volvo och Scania vill investera i ellastbilar
Sverige har tidigare visat framfötterna. 2016 invigdes världens första elväg utanför Sandviken, där lastbilar likt tåg förses med el från luftledningar på en två kilometer lång sträcka. Sedan dess har tre testanläggningar tillkommit inom ramen för Trafikverkets program för elvägar.
Volvo och Scania är beredda att investera miljardbelopp för att snabbt producera lastbilar som går på el – men då måste regeringen vara tydlig, skrev bolagens direktörer i Dagens industri i veckan.
Nyamko Sabuni vill att den nya kommissionen ska möta industrins behov. Efter flera pilotprojekt anser hon att det är dags att agera för storskalig drift.
– Industrin säger att nu får vi sluta hålla på med demonstrationer, nu måste vi göra saker på riktigt. Därför behövs en handlingsplan som går hand i hand med Trafikverkets arbete och andra infrastrukturprojekt.
Elflygplan för passagerare snart verklighet
Lastbilar står för drygt en tiondel av Sveriges utsläpp och måste elektrifieras för att nå målet om nettonollutsläpp år 2045, menar Sabuni. Men hon nöjer sig inte med godstransporter: Omställningen bör gälla bilar, båtar – och flyg.
L-ledaren är ute på en klimatturné i teknikoptimismens Sverige. Tillsammans med riksdagsledamoten Helena Gellerman och kommunalrådet Helene Odenjung besöker hon Heart Aerospace på Chalmers i Göteborg, ett startup-bolag som utvecklar elflygplan.
Målet är att ett passagerarplan för 19 personer ska vara godkänt och i drift 2025. Enligt grundaren Anders Forslund kommer alla inrikesflyg gå på el år 2030.
– Infrastrukturkostnaderna är extremt låga. Det handlar om att uppgradera flygplatser men vi behöver inte bygga nya. Jämfört med andra transportslag behövs ingen räls eller bilväg. Det som kräver kraftiga resurser är kunskapsarbetet för att ta fram, designa och bygga flygplan, och det kan både privata investeringar och subventioner bidra till. Det är väl investerade pengar. Det kan bli en ny exportindustri för Sverige, säger han.
”Krävs stora investeringar”
Trots optimism återstår flera utmaningar, exempelvis att ta fram lönsamma batterier. Dessutom måste man lösa elförsörjningen, enligt Claes Berglund, miljöansvarig på Stenakoncernen, som står värd för dagens andra besök.
De arbetar för att eldrivna färjor ska vara i drift mellan Göteborg och danska Frederikshavn vid 2030.
– Det sker en utveckling av batterier, men vi kommer vara beroende av kraft ner till hamnarna. Ström och stora kablar för att ladda våra fartyg. Det krävs stora investeringar över hela Sveriges kust.
Han välkomnar samtidigt en elektrifieringskommisson:
– Det är jättebra. Vi är måna om att sjöfarten kommer med. När man pratar infrastruktur är det ofta lastbilar eller bilar, tåg och kanske flyg.
Elektrifieringskommissionen ska arbeta ”skyndsamt”
Det råder egentligen ingen brist på energi i Sverige. Problemet ligger i trånga nät som har svårt att distribuera el över landet. Nyamko Sabuni vill påskynda arbetet med att underhålla och bygga stamnät.
– När vi elektrifierar större delen av samhället måste kommissionen se till att det finns kunskap kring vad det innebär för både konsumtion och produktion av el. Vi behöver stamnät som klarar av att ge effekt där det behövs, säger hon.
Förutom effekter på elförsörjningen ska kommissionen utreda frågor kring finansiering och effektiv utbyggnad. Det finns inget datum för när handlingsplanen ska redovisas men arbetet ska ske ”skyndsamt”, enligt Sabuni.
– Det krävs ett brett perspektiv och vi behöver involvera näringsliv och berörda aktörer. Vi politiker ska vara teknikneutrala. Utvecklingen går så fort att vi inte ska binda oss vid en lösning, men vi ska ha en handlingsplan som ger utrymme för olika typer av tekniker att samverka. Vi behöver också expertis som kan berätta om utvecklingen inom EU. Om vi elektrifierar våra vägar utgår jag från att våra grannländer tänker likadant.
