De nya kritiska siffrorna kommer från WWF-rapporten ”Deforestation Fronts” och visar att en yta stor som Sverige har gått förlorad mellan 2004 och 2017. Det handlar om avskogning i tropiska och subtropiska område i Asien, Afrika, Syd- och Mellanamerika.
24 platser i dessa delar av världen riskerar att stå för över 80 procent av hela jordens förlorade skog år 2030.
– Det innebär att ytterligare stora mängder av regnskog och andra tropiska skogsekosystem helt enkelt kommer att försvinna, och ersättas av andra saker som olika former av plantager eller betesmark för kor. Så det är ett kraftigt hot framför allt mot biologisk mångfald i de här områdena, men också mot människor som traditionellt har livnärt sig på skog och skogsbruk i de här områdena, säger Olle Forshed, tropisk skogsexpert.
Kommersiellt jordbruk en stor faktor
Orsakerna är flera och skiljer sig från världsdel till världsdel.
– Det är lite olika i de här olika regionerna. Kommersiellt jordbruk och bete, framför allt köttproduktion är en väldigt utbredd avskogningsfaktor i Sydamerika. Går vi till Sydostasien med Borneo och Sumatra är de största avskogningsfaktorerna oljepalmsplantager eller massavedsplantager. I Afrika är det många gånger småskaligt skogs och jordbruk som leder till ökad avskogning, tex när man hämtar ved från skogen på ett ohållbart sätt som tär hårt på skogen, säger Olle Forshed.
Avskogningen har bland annat skett i områden där flera av världens mest hotade djur och växter finns. Avskogningen kan i skenet av coronapandemin dessutom ha betydelse för framtida pandemier.
– Man ser ofta att avskogning och förstörelse av ekosystem leder till att man helt enkelt frigör olika virus och sjukdomar i de här trakterna och att det då lättare sprids till människor.
– Det är många av de här hemska sjukdomarna som vi har sett som egentligen har uppkommit genom att man förstör skogen. Ebola är en sådan. Malaria är en annan som har lett till stora sjukdomsutbrott världen över, fortsätter Olle Forshed.
Experten: ”Går att göra väldigt mycket”
Allt är dock inte nattsvart. Enligt Olle Forshed finns hopp.
– Vi har sett att det går att göra väldigt mycket för att stoppa avskogningen. Om man tittar på Amazonas så har man faktiskt tidigare lyckats få ner avskogningstakten rejält. Dock ser vi nu igen att den ökar. Det handlar om att få till starka dialoger och politiska dialoger i de här länderna och få till ett helhetsgrepp. Och involvera framför allt människor som bor i de här områdena.
På EU-nivå väntas också nya beslut som kan ha stor betydelse för framtiden.
– Vi ser också väldigt positivt på EU-kommissionens nya lagförslag som kommer läggas fram under året. Det handlar om att produkter som importeras till EU inte ska leda till avskogning. Det är någonting som vi tror kan få väldigt stor betydelse för avskogningsproblematiken globalt sett.
Här är de 24 avskogningsområdena
SYD- och MELLANAMERIKA
1 Amazonas – Brasilien
2 Amazonas – Colombia
3 Amazonas – Peru
4 Amazonas – Bolivia
5 Amazonas – Venezuela/Guyana
6 Gran Chaco (slättlandsområde vid Río de la Plata) – Paraguay/Argentina
7 Cerradon (savannområden) – Brasilien
8 Chocó-Darién (bälte av fuktskogar) –Colombia/Ecuador
9 Mayaområdet - södra Mexico med Yucatánhalvön) /Guatemala
Afrika söder om Sahara
10 Västra Afrika – Liberia/Elfenbenskusten/Ghana
11 Centralafrika – Kamerun
12 Centralafrika– Gabon/Kamerun Republiken Kongo
13 Centralafrika a – DRC/CAR- Demokratiska Republiken Kongo, Centralafrikanska republiken
14 Centralafrika– Angola
15 Östafrika – Zambia
16 Östafrika – Mozambique
17 Östafrika – Madagaskar
Sydostasien och Oceanien
18 Mekong – Kambodja
19 Mekong – Laos
20 Mekong – Myanmar
21 Sumatra – Indonesien
22 Borneo – Indonesien/Malaysia
23 Nya Guinea – Indonesien/PNG
24 Östra Australien