Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Läget ljusnar för insjöfisk – mörkare för havstorsken

Läget är mörkt för torsken i Skagerrak och Kattegatt.Foto: OKF / KVP
Fiskguiden är bland annat avsedd som en hjälp för konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra mer hållbara val.Foto: LOTTIE MOLUND

Läget är mörkt för torsken i Skagerrak och Kattegatt.

Däremot ser det ljusare ut för svenska insjöarter som sik, röding, abborre och öring.

Det visar ”Fiskguiden 2020”, WWF:s konsumentguide för fisk och skaldjur som släpps i dag. 

Fiskguiden, som har getts ut sedan 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa. Guiden är bland annat avsedd som en hjälp för konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra mer hållbara val. Grönt ljus är ”Bästa val”, gult ljus står för ”Var försiktig” och rött ljus betyder ”Låt bli”.

Exempel på insjöfiskar som har grönt ljus är:

Garnfiskad röding och sik från Vättern

Röding från Ammarnäsregionen i Västerbotten

Sik i Vänern

Garnfångad gös i Vänern, Mälaren och Hjälmaren

– Det är positivt att vi nu kan äta flera insjöfiskar med gott samvete. Flera arter har utvecklats åt rätt håll och en förvaltningsplan har tagits fram för Vätternfisket. Positiva förändringar är också på gång för andra sjöar, vilket vi välkomnar, om vi ska kunna äta mer lokalt fångad fisk i framtiden, säger WWF:s generalsekreterare Håkan Wirtén.

”Torsken är ett sorgebarn”

Men läget är värre för många havsfiskar. Här är några exempel på fiskar som nu har rött ljus:

Östersjötorsken

Torsken i Skagerrak och Kattegatt

Vårlekande sill i västra Östersjön

– Torsken är ett sorgebarn. Fiskestopp råder för östra Östersjön sedan juli 2019, vilket visar hur allvarligt läget är, säger Håkan Wirtén.

Svensken äter 1–2 fiskmåltider per vecka

När det gäller sötvattenkräftor får de vilda turkiska kräftorna nu grönt ljus vilket även de egyptiska och spanska kräftorna har.

– Det är hoppfullt att det finns flera gröna alternativ att välja mellan inför kräftsäsongen i augusti, säger Karin Glaumann, sakkunnig fisk och marknad på WWF.

Odlade sötvattenkräftor från Kina har dock rött ljus. Den svenska signalkräftan har gult ljus.

Braxen, en ny matfisk i årets guide, får grönt ljus i insjöfisket, men gult ljus i kustfisket.  

Hotade arter som WWF helt avråder från är ål, hajar och rockor, vitling och röd snapper. 

Svenskarna äter cirka 14 kilo sjömat per person och år, vilket motsvarar 1-2 fiskmåltider per vecka. 

LÄS MER: Här hittar du mer innehåll från Expressen Premium
Reportage & Granskning

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.