Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kritiken mot nya budgeten – slår mot klimatsatsningarna

Isabella Lövin berättade att fossila bränslen ska sluta säljas 2030 när hon sommartalade på Värmdö.
Isabella Lövin presenterade budgeten som en rekordsatsning på miljön. Foto: MARC SKOGELIN/TT / TT NYHETSBYRÅN
Samtidigt ger regeringen fossila skattelättnader för bland annat dieselfordon, inrikesflyg och sjöfart på fossila bränslen. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG

Under onsdagen presenterades höstbudgeten i sin helhet. 

Miljö- och klimatdelen har förhandlats fram mellan S, MP, C och L och presenterades tidigare av klimat- och miljöminister Isabella Lövin som en rekordsatsning. 

Nu höjs kritiska röster för att fossila skattelättnader bromsar utvecklingen. 

Efter att budgeten presenterats på onsdagen rapporterade TV4-nyheterna om dubbla budskap gällande miljö och klimat. 

Regeringen säger att de rekordsatsar på miljö och klimat – medan de samtidigt ger fossila skattelättnader för bland annat dieselfordon, inrikesflyg och sjöfart på fossila bränslen, rapporterar TV4 och hänvisar till skriften 2018/19:98.

Åsa Knaggård, forskare på statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, säger att budgeten går i rätt riktning vad gäller att minska vår påverkan på klimatet. 

Samtidigt tycker hon att det är mycket tydligt att partierna har svårt att komma med förslag som kan ställa om samhället i den utsträckning som anses vara nödvändig. Hon hänvisar till skattelättnaderna.

– Jag tror att vi under de närmaste åren har den bästa möjlighet vi kommer att få för att ställa om samhället, då en mittenregering har betydligt bättre chanser att få igenom förslag som är förankrade både till höger och vänster, säger Åsa Knaggård.

– Politikerna i S, MP, L, och C har chansen att göra skillnad, men måste våga se bortom snäva väljargruppers intressen. I nästa budget krävs betydligt mer. Jag hoppas att partierna till nästa budget kan sätta sig ner och förhandla fram en trovärdig väg framåt.

Kräver korrekt prislapp

Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, medverkade i nyhetsinslaget hos TV4. Där jämförde hon budgeten med att ena handen satsar och den andra bromsar. 

Till Expressen säger Johanna Sandahl att klimatkrisen kräver kraftiga åtgärder på alla fronter – både satsningar och korrekt prissättning på utsläpp.

– Miljö- och klimatsatsningarna i budgeten är bra och väldigt välkomna men effekten av dem blir förstås mindre när det samtidigt finns subventioner till verksamheter som orsakar stora utsläpp. 

Hon lyfter vikten av satsningar på miljö- och klimatåtgärder för att få i gång åtgärder hos alltifrån allmänhet till näringsliv, kommuner och regioner. 

– Men för att den stora omställningen ska få fart på allvar krävs att hela budgeten genomsyras av klimatpolitiken, det vill säga en budget utan till exempel fossila subventioner och infrastruktursatsningar som försvårar klimatarbetet, säger Johanna Sandahl.

Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen. Foto: CHRISTIAN ASLUND / NATURSKYDDSFÖRENINGEN

Sveriges ingenjörer saknar helhetssyn

Sveriges ingenjörer har också kommenterat höstbudgeten. Förbundet är positiva till flera av åtgärderna för att minska utsläppen från industri och transporter men saknar ett större helhetsgrepp för att möjliggöra nya ingenjörslösningar och nå klimatmålen. Det gäller bland annat minskningen av koldioxidutsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030.

– Budgetsatsningarna på laddstolpar via klimatklivet och en klimatpremie för ellastbilar, elbussar och elektrifierade arbetsfordon är bra förslag. Men det krävs mer. Vi uppmanar därför regeringen att låta den aviserade elektrifieringskommissionen snarast få påbörja sitt arbete, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer i ett pressmeddelande. 

Förbundet anser även att det är bra med ökat forskning och utvecklingsavdrag. Det kan gynna företag som vill utveckla framtidens miljöteknik.

– Forskning och utveckling är något som tar tid och kostar pengar. Det innebär också risk. Samtidigt är det förutsättningen för en bättre miljö, nya jobb och ekonomisk tillväxt. Att öka avdraget för forskning och utveckling är ett sätt att minska risken och främja förutsättningarna för att nå klimatmålen, säger Ulrika Lindstrand.