Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Köttkritisk forskarartikel kapades av motståndare

Victor Galaz är forskare på Stockholm Resilience Centre. Foto: © Marie Sparréus
Enligt rapporten behöver vi minska vår köttproduktion. Foto: NATALIA LISOVSKAYA / ADOBE STOCK

En av världens mest kända vetenskapliga tidsskrifter, The Lancet, släppte nyligen en rapport om att vi bör minska vår köttkonsumtion för klimatets skull. 

Det ledde till en koordinerad kampanj i sociala medier där studien underminerades.

– Vi har inte sett det i sådan skala tidigare, säger forskaren Victor Galaz, som granskat Twitterstormen. 

Den prestigefyllde vetenskapstidningen The Lancet släppte tidigare i år sin rapport EAT-Lancet. Den handlade om våra livsmedel och vad vi kan äta i framtiden för att minska klimatförändringarna. 

Rapporten slog bland annat fast att vi behöver äta mindre kött – max 14 gram rött kött om dagen. Detta kan jämföras med den genomsnittliga svenska konsumtionen av rött kött år 2018 som var drygt 65 gram per person och dag. 

Detta utlöste en stor kampanj med felaktig information i sociala medier, enligt en granskning som tre forskare gjort. 

– I samband med lanseringen av rapporten kom en väldigt stark digital motståndsrörelse som framför allt syntes på Twitter, säger Victor Galaz, forskare på Stockholm Resilience Centre, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och en av de som gjort granskningen. 

Miljontals tweets

Enligt Victor Galaz finns det bevis för en löst koordinerad kampanj för att slå ner på innehållet i den stora Lancet-rapporten. 

– Det finns ibland koordinerade insatser från till exempel olika länders säkerhetstjänster, för att skapa polarisering i vissa frågor. Så var inte fallet här. 

Han fortsätter. 

– Vad vi såg var ett antal individer som gick samman och lyckades genom att vara väldigt aktiva dränka den officiella kommunikationen. I sociala medier var det, tyvärr, framgångsrikt, säger Victor Galaz. 

Kampanjen skedde framför allt på Twitter. Foto: JEFF CHIU / AP TT NYHETSBYRÅN
Istället skulle vi äta mer frukt och grönsaker. Detta fick miljontals användare på sociala medier att rasa. Foto: Shutterstock / Shutterstock

Han och hans kolleger har analyserat åtta och en halv miljon inlägg på Twitter, från över 4000 användare. Forskarna tittade på de inlägg som var för, emot eller neutralt inställda till rapporten från Lancet. 

– I det material vi har kan vi utläsa att personer som vägde mellan för och emot den här rapporten över tid blev mer skeptiska. Jag tror inte att vi forskare riktigt vet hur vi ska hantera den här typen av kampanjer i sociala medier, säger Victor Galaz.  

”Ta debatten” 

De konton som spred den felaktiga informationen var, enligt Victor Galaz och hans kolleger, inga botar utan riktiga individer. De kom främst från Storbritannien, Australien och USA. 

– Köttfrågan är en fråga som väcker mycket starka känslor. Den här typen av uppfattningar fanns så klart redan i sociala medier och ute i resten av samhället. Men den här specifika rörelsen, med hashtagen ”yes2meat”, den tog fart när Lancet-rapporten kom, säger Victor Galaz. 

De felaktiga argumenten som spreds var bland annat att dietförslagen i rapporten skulle leda till undernäring och att forskarna bakom den representerar ”veganindustrin”.  

Victor Galaz tycker att sociala medier-plattformarna har ett ansvar att rensa bort desinformation. Men han säger också att forskarvärlden ska bemöta det som skrivs på till exempel Twitter. 

– Vi forskare behöver bli mer uppmärksamma på att sånt här kan hända. Och vi behöver ta debatten i sociala medier. Att publicera i The Lancet och skapa en egen hashtag räcker inte för att informera folk i det nya digitala medielandskapet. 

Så gjordes EAT-Lancet

Lancet har olika kommissioner som har i uppdrag att samla ihop forskning kring viktiga frågor. 

 

En av kommissionerna ska sammanfatta forskningsläget kring vilken mat som är hälsosam ”inom planetens gränser”. De släppte rapporten EAT-Lancet. 

 

Stockholm Resilience Centre, där Victor Galaz jobbar, är vetenskaplig partnet till EAT-Lancet. Victor Galaz har dock själv inte knuten till rapporten.