Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Koldioxidhalten i atmosfären – ny mätning varje dag

Utsläpp av koldioxid står för ungefär 65 procent av utsläppen som påverkar den globala uppvärmningen. Foto: Shutterstock

Koldioxidhalten i atmosfären är den högsta på miljoner år, och halten ökar ständigt. Det leder till en global uppvärmning, som påverkar hela jordens miljö.
Expressen publicerar här uppdaterad statistik från de senaste mätningarna. 

https://datawrapper.dwcdn.net/5BZId/24/https://datawrapper.dwcdn.net/aG2Tg/8/https://datawrapper.dwcdn.net/m5wbL/19/
Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet och tidigare medförfattare till IPCC-rapporterna. Foto: Niklas Björling

Forskaren förklarar – det här visar kurvan

Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet och tidigare medförfattare till IPCC-rapporterna.

Vad visar kurvan?

– Att koldioxidupptaget som sker i hav och vegetation inte är i balans med utsläppen. Idag är skillnaden mellan utsläpp och upptag 44 procent. Hade vi inte haft en mänsklig påverkan hade kurvan legat stadigt.

Varför är det viktigt att redovisa koldioxidhalten?

– Koldioxid har lång livstid i atmosfären, gasen ligger kvar i sin fulla kraft i ett par hundra år. Efter tusen år är nästan en femtedel kvar. Koldioxid har störst effekt på den globala uppvärmningen på lång sikt.

Vad innebär det för den globala temperaturen?

– Det blir svårare och svårare att åtgärda klimatförändringen. Och även om vi går ner till nollutsläpp nu har atmosfären redan en inbyggd temperaturökning från tidigare utsläpp. Vi kan inte stoppa klimatförändringen, men vi kan bromsa den.

Vilken ppm-nivå pratar man om för att nå målet om en temperaturökning på 1,5 grad?

– Tidigare beräkningar visar att det med en nivå på dagens 400 ppm är det ungefär 55 procent risk att den globala temperaturökningen blir 1,5 grad och 26 procents risk att vi får en ökning på två grader. Ökar ppm-halten till 450 är det till 52 procents risk att vi får en global ökning på två grader.

Hittar vi åtgärder för att minska metanutsläppen ser vi effekten efter bara tio år.

Vilka andra växthusgaser är viktiga att titta på?

– Växthusgaserna uppvisar en positiv strålningsdrivning – det vill säga att de bidrar till global uppvärmning. Utsläppen av koldioxid står för ca 65 procent av den totala strålningsdrivningen, metan för cirka 25 procent, ozon och lustgas för sammanlagt 10 procent.

Vilken påverkan har dessa växthusgaser på den globala temperaturökningen?

– Metan är en mer kortlivad gas som finns kvar i sin fulla kraft i atmosfären i tio år. Hittar vi åtgärder för att minska metanutsläppen ser vi effekten efter bara tio år. Men både metan- och lustgasutsläppen kommer dels från risodlingar, nötkreatur och konstgödsel och kopplar direkt till befolkningsökningen. Fler magar att mätta ökar både metan- och lustgasutsläppen.

Gunilla von Heland, 53, matredaktör, Stockholm:– Mitt bästa klimattips är att göra matlådor. Det är ett utmärkt sätt att ta vara på rester och slippa slänga mat. Foto: Karin Sörbring
Wiesa Åkerblom, 60, ekonom, Stockholm: – Att sopsortera känns som en enkel sak man kan göra för miljön. Jag lägger alla plåtburkar i en behållare och alla plastgrejer i en annan och sedan tar jag med mig detta ut och lämnar vid återvinningsstationen när jag ändå ska handla. Foto: Karin Sörbring
Therése Lindqvist, 34, föräldraledig barnskötare, Stockholm.– Mitt bästa klimattips är att inte köpa så mycket nytt. När man har småbarn kan man hitta massor av saker begagnat. Foto: Karin Sörbring
Johanna Sandahl, 46 år, ordförande Naturskyddsföreningen – Ta shoppingfri månad! Köp inget på studs utan fundera över om du verkligen behöver något nytt, i så fall försök hitta det begagnat. Avregistrera dig från alla nyhetsbrev, mejlutskick och sluta följa shoppingtokiga bloggare. Tiden du förut la på att shoppa kan bli upplevelsetid. Ta en promenad, lär dig laga ett par trasiga jeans, gå en kurs, gå på teater eller konsert. Tillsammans skapar vi nya trender och sparar miljö och klimat.
Svante Axelsson, 62 år, nationell samordnare Fossilfritt Sverige. – Konsumera mer upplevelser som konst, dans, konserter och bio. Använd pengarna till lustfyllda saker som inte förstör klimatet. Det är ett sätt att skapa en bättre värld för både sig själv och för andra. Foto: Fredrik Hjerling
Torbjörn Noaksson, projektledare för Konsumentverkets sajt Bilsvar.se, Karlstad:– När du köper bil ska du välja en där du utgår från vardagsbehoven och inte ta höjd för den fjällresa du kanske gör en gång om året. Bättre då att vid enstaka tillfällen hyra en bil! Bor du i en storstad kan du med fördel ha bil-pool. Foto: Konsumentverket
Helén Williams, docent i miljö- och energisystem, Karlstads universitet:– Fundera över om du verkligen gör av med innehållet i en stor förpackning. Välj helst en mindre variant annars, även om den har ett högre jämförelsepris. Se om ni kan komma överens hemma om att ha en viss yoghurt en vecka och en annan nästa i stället för att ha alla sorter parallellt och riskera att behöva slänga mat. Foto: Karlstads universitet
Klimatklubbens Johanna Nilsson, 32, bloggar om hållbart mode, aktuell med boken “Gör skillnad!“:– Köp mindre nyproducerat, välj secondhand och fundera över vilka favoritplagg och -modeller du har. När du hittat din stil kan du göra mer medvetna investeringar. De miljövänligaste kläderna är de som faktiskt blir använda ofta. Foto: Karin Sörbring
Anna Richert, ansvarig för matfrågor på WWF, Stockholm:– Välj frysta grönsaker när det inte finns färska i säsong. Då minskar matsvinnet och näringsinnehållet är i princip det samma. Frys in brödet direkt när du har bakat eller köpt det. Skiva före frysning och tina sedan i brödrosten. Foto: WWF
Ingrid Strid, matsvinnsforskare på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala:– I de flesta fall finns ingen korrelation mellan vad som är farligt att äta och vad som passerat datummärkningen. Kyckling och köttfärs måste förstås genomstekas så den kunskapen behöver man bära med sig, men i övrigt räcker det långt med att lukta och smaka på mat innan den döms ut. Foto: SLU

Därför mäts vid Mauna Loa

Uppgifterna ovan kommer från ett av de mest välkända observatorierna i världen, vid Mauna Loa-vulkanen på Hawaii. Pieter Tans leder forskningsarbetet kring koldioxid vid den amerikanska havs- och atmosfärsmyndigheten NOAA, National Oceanic and Atmospherioc Administration. Han förklarar att mätningarna från Mauna Loa är de som ofta används inom den vetenskapliga världen.

Det aktuella värdet baseras på analys av mätningar vid flera tillfällen under dygnet och används ofta i forskningsvärlden som en indikator för koldioxidhalten i den norra hemisfären.

– Mauna Loa har längst historia av mätningar av högkvalitativ koldioxid. Dessa startade redan 1958 och visar under en lång tid på ett tydligt sätt vilken påverkan den mänskliga civilisationen har haft på atmosfären. Genom att vara det äldsta observatoriet med korrekta uppgifter har det fått en viss status i forskningsvärlden, säger Pieter Tans.

När mätningarna inleddes för 61 år sedan låg nivån på 315 ppm, efter engelskans parts per million.

NOAA analyserar också dagligen andra siffror som visar hur trenden ser ut globalt, baserat på mätningar vid observatorierna i Hawaii, Harrow, Amerikanska Samoa och Sydpolen. Alla kurvor pekar uppåt.

– Kurvorna visar att vi fortsätter att påverka den globala atmosfären varje år. Vi människor ligger bakom den globala uppvärmningen tillsammans och vi har sett vad det kan leda till i form av extrema skogsbränder och torka. Det börjar bli väldigt svårt att leva med, säger Pieter Tans.