Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Koldioxidhalten i atmosfären – ny mätning varje dag

Här är uppdaterade siffrorna.
Utsläpp av koldioxid står för ungefär 65 procent av utsläppen som påverkar den globala uppvärmningen.Foto: Shutterstock

Koldioxidhalten i atmosfären är den högsta på miljoner år, och halten ökar ständigt. Det leder till en global uppvärmning, som påverkar hela jordens miljö.
Expressen publicerar här uppdaterad statistik från de senaste mätningarna. 

https://datawrapper.dwcdn.net/5BZId/53/https://datawrapper.dwcdn.net/aG2Tg/11/https://datawrapper.dwcdn.net/m5wbL/55/
Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet och tidigare medförfattare till IPCC-rapporterna.Foto: Niklas Björling

Forskaren förklarar – det här visar kurvan

Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet och tidigare medförfattare till IPCC-rapporterna.

Vad visar kurvan?

– Att koldioxidupptaget som sker i hav och vegetation inte är i balans med utsläppen. Idag är skillnaden mellan utsläpp och upptag 44 procent. Hade vi inte haft en mänsklig påverkan hade kurvan legat stadigt.

Varför är det viktigt att redovisa koldioxidhalten?

– Koldioxid har lång livstid i atmosfären, gasen ligger kvar i sin fulla kraft i ett par hundra år. Efter tusen år är nästan en femtedel kvar. Koldioxid har störst effekt på den globala uppvärmningen på lång sikt.

Vad innebär det för den globala temperaturen?

– Det blir svårare och svårare att åtgärda klimatförändringen. Och även om vi går ner till nollutsläpp nu har atmosfären redan en inbyggd temperaturökning från tidigare utsläpp. Vi kan inte stoppa klimatförändringen, men vi kan bromsa den.

Koldioxidutsläpp står för 65 procent

Vilken ppm-nivå pratar man om för att nå målet om en temperaturökning på 1,5 grad?

– Tidigare beräkningar visar att det med en nivå på dagens 400 ppm är det ungefär 55 procent risk att den globala temperaturökningen blir 1,5 grad och 26 procents risk att vi får en ökning på två grader. Ökar ppm-halten till 450 är det till 52 procents risk att vi får en global ökning på två grader.

Hittar vi åtgärder för att minska metanutsläppen ser vi effekten efter bara tio år.

Vilka andra växthusgaser är viktiga att titta på?

– Växthusgaserna uppvisar en positiv strålningsdrivning – det vill säga att de bidrar till global uppvärmning. Utsläppen av koldioxid står för ca 65 procent av den totala strålningsdrivningen, metan för cirka 25 procent, ozon och lustgas för sammanlagt 10 procent.

Vilken påverkan har dessa växthusgaser på den globala temperaturökningen?

– Metan är en mer kortlivad gas som finns kvar i sin fulla kraft i atmosfären i tio år. Hittar vi åtgärder för att minska metanutsläppen ser vi effekten efter bara tio år. Men både metan- och lustgasutsläppen kommer dels från risodlingar, nötkreatur och konstgödsel och kopplar direkt till befolkningsökningen. Fler magar att mätta ökar både metan- och lustgasutsläppen.

Vad är koldioxid?

Koldioxid är en färglös gas som spelar en betydelsefull roll för utvecklingen av jordens klimat. Den har den kemiska formeln CO2 och bildas vid förbränning då kolatomer (C) reagerar med syrgas (O2).

Utöver den naturliga cykeln i kolets kretslopp mellan levande organismer, vatten, jord och atmosfär tillförs i dag stora mängder koldioxid till atmosfären genom förbränning av fossila bränslen. Det är den största källan till den ökande halten koldioxid i atmosfären i dag.

Den ökande halten koldioxid förstärker den naturliga växthuseffekten och bidrar till den globala uppvärmningen.

Vad är ditt bästa klimattips?

Lena Endre, Greenpeaceambassadör, skådespelare och regissör, aktuell med klimatthrillern “Tunn is”:– Det bästa klimattipset är att ställa sig med Greta utanför riksdagen på fredagsförmiddagar och demonstrera. Man kan sopsortera också. Jag tror dock inte att det räcker att vi som individer gör småsaker, det behövs kraftfulla politiska insatser. Om en liten människa som Greta har lyckats få en hel värld att vakna till kan vi åtminstone stötta det och få våra partier att ta till sig av budskapet.Foto: Olle Sporrong
Gunilla von Heland, 53, matredaktör, Stockholm:– Mitt bästa klimattips är att göra matlådor. Det är ett utmärkt sätt att ta vara på rester och slippa slänga mat.Foto: Karin Sörbring
Wiesa Åkerblom, 60, ekonom, Stockholm: – Att sopsortera känns som en enkel sak man kan göra för miljön. Jag lägger alla plåtburkar i en behållare och alla plastgrejer i en annan och sedan tar jag med mig detta ut och lämnar vid återvinningsstationen när jag ändå ska handla.Foto: Karin Sörbring
Therése Lindqvist, 34, föräldraledig barnskötare, Stockholm.– Mitt bästa klimattips är att inte köpa så mycket nytt. När man har småbarn kan man hitta massor av saker begagnat.Foto: Karin Sörbring
Johanna Sandahl, 46 år, ordförande Naturskyddsföreningen – Ta shoppingfri månad! Köp inget på studs utan fundera över om du verkligen behöver något nytt, i så fall försök hitta det begagnat. Avregistrera dig från alla nyhetsbrev, mejlutskick och sluta följa shoppingtokiga bloggare. Tiden du förut la på att shoppa kan bli upplevelsetid. Ta en promenad, lär dig laga ett par trasiga jeans, gå en kurs, gå på teater eller konsert. Tillsammans skapar vi nya trender och sparar miljö och klimat.
Svante Axelsson, 62 år, nationell samordnare Fossilfritt Sverige. – Konsumera mer upplevelser som konst, dans, konserter och bio. Använd pengarna till lustfyllda saker som inte förstör klimatet. Det är ett sätt att skapa en bättre värld för både sig själv och för andra.Foto: Fredrik Hjerling
Torbjörn Noaksson, projektledare för Konsumentverkets sajt Bilsvar.se, Karlstad:– När du köper bil ska du välja en där du utgår från vardagsbehoven och inte ta höjd för den fjällresa du kanske gör en gång om året. Bättre då att vid enstaka tillfällen hyra en bil! Bor du i en storstad kan du med fördel ha bil-pool.Foto: Konsumentverket
Helén Williams, docent i miljö- och energisystem, Karlstads universitet:– Fundera över om du verkligen gör av med innehållet i en stor förpackning. Välj helst en mindre variant annars, även om den har ett högre jämförelsepris. Se om ni kan komma överens hemma om att ha en viss yoghurt en vecka och en annan nästa i stället för att ha alla sorter parallellt och riskera att behöva slänga mat.Foto: Karlstads universitet
Klimatklubbens Johanna Nilsson, 32, bloggar om hållbart mode, aktuell med boken “Gör skillnad!“:– Köp mindre nyproducerat, välj secondhand och fundera över vilka favoritplagg och -modeller du har. När du hittat din stil kan du göra mer medvetna investeringar. De miljövänligaste kläderna är de som faktiskt blir använda ofta.Foto: Karin Sörbring
Anna Richert, ansvarig för matfrågor på WWF, Stockholm:– Välj frysta grönsaker när det inte finns färska i säsong. Då minskar matsvinnet och näringsinnehållet är i princip det samma. Frys in brödet direkt när du har bakat eller köpt det. Skiva före frysning och tina sedan i brödrosten.Foto: WWF
Ingrid Strid, matsvinnsforskare på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala:– I de flesta fall finns ingen korrelation mellan vad som är farligt att äta och vad som passerat datummärkningen. Kyckling och köttfärs måste förstås genomstekas så den kunskapen behöver man bära med sig, men i övrigt räcker det långt med att lukta och smaka på mat innan den döms ut.Foto: SLU
Ellinor Niit, universitetsadjunkt på Textilhögskolan i Borås:- Vädra i första hand kläderna i stället för att tvätta alltför ofta. Tvätt sliter mer på materialen än vad användandet gör. Det kanske går att bara ta bort en eventuell fläck i stället för att tvätta hela plagget? Rata redan i butikerna plagg som kräver separat tvätt eller är svåra att tvätta med annat. Satsa gärna på ull som håller sig fräscht länge och som inte binder så mycket smuts till sig.Foto: Högskolan i Borås
Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, Uppsala:- Jag har långt till butiken och köper ofta frysta grönsaker för att inte riskera att ha för mycket i kylen som blir dåligt. Frysen borde få högre status. Vitaminvärdet är fortsatt högt och svinnet blir minimalt. Gör pannkaka av mjölk som håller på att bli gammal och fryser i skivor in bananer som är på väg att bli övermogna och använder dem i smoothies.Foto: Axfood
Lynn Åkesson, etnologiprofessor vid Lunds universitet. Forskar om återvinning:– Ett grundfel många gör är att lägga matavfallet i en hink med lock för att man är rädd att det ska lukta. Att separera matrester från övriga sopor kan göra stor klimatnytta. Matavfallet kan komposteras och rötas och användas som exempelvis drivmedel. Märk gärna upp återvinningsbara plastkassar som lätt kan sköljas ur så att det blir tydligt hur alla saker ska återvinnas. Då är det enkelt att göra rätt och att få med sig allt till återvinningen.Foto: Lunds universitet
Henrik Pålsson, docent i förpackningslogistik vid Lunds universitet:– Undvik köp med flygfrakt och välj längre leveranstid om det är möjligt. Det gör att man kan packa godstransporten bättre och samlasta mer. Planera också inköpen så att flera beställningar kan levereras samtidigt, i stället för att exempelvis klicka hem tre böcker vid tre olika tillfällen.Foto: Lunds universitet
Madeleine Westin, 53 år, meteorolog på TV4. – Mitt bästa klimattips är att inte vara så konservativ i sitt tänkande utan våga se och pröva nya alternativ och ny teknik som sparar energi och minskar våra utsläpp.
Gunhild Ninis Rosqvist är professor i geografi vid Stockholms universitet och föreståndare vid Tarfala forskningsstation vid Kebnekaise.– Att absolut inte köpa och slänga saker, utan börja ställa krav på att saker ska hålla länge och inspirera andra att återanvända. Vi förbrukar för mycket och det måste vi dra ner på om vi ska minska våra utsläpp och utvinningen av metaller.Foto: Niklas Björling
Hannah Graaf, egenföretagare och tv-profil, 41:– Jag försöker tänka mycket på det i vardagen. Jag källsorterar och pantar och jag återanvänder mycket, glasburkar blir pyssel och får jag ett paket så sparar jag papperet. Recycle är min grej.Foto: CHRISTER WAHLGREN / KVP/ EXPRESSEN
Magdalena Graaf, 44, tv-profil:– Jag promenerar mycket, jag tar inte bilen till så många ställen och jag försöker åka kommunalt.Foto: KARIN TÖRNBLOM/TT / KARIN TÖRNBLOM TT NYHETSBYRÅN
Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige rent:– Ta med en egen påse till butiken när du handlar. Det är enkelt och får vi in det som en vana, kan det leda till fler bra val – som att ta med en matlåda när du köper lunch i stället för att använda en engångslåda, att gå till affären i stället att ta bilen. Det är de små sakerna som kan tyckas vara symbolfrågor men som i förlängningen gör att vi ändrar vårt beteende i rätt riktning.
Ola Salo, 42, artist:– Jag har slutat helt att flyga inom jobb i Sverige, och tågpendlar hela tiden och trivs väldigt bra med det. Sen har jag börjat cykla till jobbet i höst. Stockholm har blivit en så oerhört cykelvänlig stad! Sen vill jag bli helt klimatneutral, att vi ska vara det i familjen. Jag har i princip slutat köpa nya kläder privat, jag känner en äldre dam som är väldigt bra på att sy. Och kött äter jag inte längre, jag har i huvudsak en vegansk kost.Foto: PONTUS HÖÖK / POHO
Jonas Allerup, 37 år, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.– Till 2030 behöver världens utsläpp av växthusgaser halveras för att vi ska hålla temperaturhöjningen under 1,5 grad. Därför borde alla individer, företag samt organisationer ha detta som mål oavsett förutsättning. Till exempel kan vi alla börja med att halvera vårt flygande och köttkonsumtion samt ställa krav på politikerna att satsa mer på klimatet. Alla sätt som vi kan bidra med gör skillnad.
Gabrielle Andersson, 66 år, pensionerad transportledare, Skellefteå– Handla på loppis och skänk tillbaka det du inte själv använder och behöver. Man kan också minska matsvinnet genom att ta vara på allt som finns i kylskåpet. Gör en stor sallad eller soppa och använd frysen.
Görel Crona, skådespelare, aktuell i hyllade “Älska mig”.– Sluta flyga, ta cykeln, slentrianåk inte bil, sluta i princip att äta kött, sluta konsumera bara för tröstens skull, köp second hand, återanvänd. Tänk på allt du kan tänka dig att dra ner på och gör det nu.Foto: JOHAN JEPPSSON/TT
Gustav Johansson, driver veganbloggen Jävligt gott och skriver kokböcker.Ät mer vego! Börja med att byta ut enkla saker som mjölk mot havredryck, köttfärs mot vegofärs och korv mot vegokorv i dina vanliga rätter. Käka vego på lunchen och till frukost, redan där har du halverat ditt avtryck från maten. Och när du själv upptäckt vegomaten, så bjud andra på den!Foto: Maria Cruseman / Maria Cruseman
Emma och Amelia Oller Westerberg, 23, studenter, Timbro. Ligger bakom Instagramkontot “Vegansk matlåda” som har över 30 000 följare:– Vi köper mycket på extrapris och ur klimatsynpunkt och för att spara pengar ser vi till att inte kasta någon mat. Vi tar vara på allt, exempelvis genom att ha “restfest”. Man kan slänga ner nästan vad som helst i en pastasås eller gryta.Foto: Vegansk matlåda
Kristina Volkova Hellström, doktor i biologi. Jobbar på Naturskyddsföreningen:– Undvik “PFAS”-kemikalier som är vatten- och smutsavstötande. Fråga i butik. Vax är bättre för miljön. Det är sällan man behöver ett medel som även stöter bort fett och smuts. Tvätta hellre ofta i så fall. Och välj eko. Det är bättre för såväl den som äter maten som för den som odlar den.Foto: Naturskyddsföreningen
Jonna Elofsson Bjesse, kommunikationsansvarig för föreningen Medveten Konsumtion:– Mitt bästa medskick är att låta saker ta tid. Det är bättre att börja i någon ände och göra vad man kan och mäktar med än att känna att det är övermäktigt och att man struntar i att ens försöka. Först då tror jag att man kan hitta ett hållbart sätt att leva som funkar över tid. Samtidigt är det klart att klimatångesten också fyller något slags funktion. Det fungerar inte att fortsätta leva som vi svenskar gör i dag, som om vi hade fyra jordklot.Foto: Karin Sörbring
Annsofie Wahlström, programchef för SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet:– Handla inte hem mer än du äter upp. Titta alltid en extra gång i kylskåpet så kanske åldrande godingar kan ätas upp i rättan tid.Foto: SLU
Jonas Hult, 34 år, Lidingö, råkaffeinköpare Johan & Nyström.– Tänk efter runt din konsumtion. Försök att fatta så informerade beslut som möjligt oavsett om du köper kött, kaffe eller halloumi. Tänk på att kostnaden hamnar någonstans, är det superbilligt i affären får någon annan längre bak i kedjan ta smällen, ofta producenter och klimatet.Foto: Privat / Privat
Anna-Karin Nyström, chef på Naturvårdsverkets klimatenhet.– Mitt tips är hemester och i våras när jag och min man firade 20-årsjubileum åkte vi tillbaka till Uppsala där vi träffades.
Johan Kuylenstierna, adjungerad professor vid Stockholms universitet och vide ordförande i Klimatpolitiska rådet.– Som individer kan vi framför allt påverka positivt genom vår konsumtion och vårt engagemang! Tänk ett varv extra varje gång du ska köpa något. Behöver jag detta? Och om ja, vad kan jag välja som har minst skadlig påverkan. Använd prylar dess fulla livslängd och släng aldrig mat! Varje gång du äter upp din mat bidrar du till minskad klimatpåverkan och minskar trycket på mark, vatten och biologisk mångfald. Tänk att du så enkelt kan göra så mycket nytta minst tre gånger om dagen - och dessutom sparar du pengar!
Lin Lerpold, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.– Fundera över vad i din konsumtion som är nödvändigt och gör dig varaktig lycklig och inse att du kan spara både pengar och miljö på att dra ner. Utbilda dig själv i frågorna och ställ krav på handlarna.
Jaira Rickard, 22, deltagare i “Paradise Hotel”, Laxå:- Min kille Max och jag älskar att åka till secondhandbutiken i Hallsberg. De har öppet på onsdagar och lördagar och vi köper mycket där nu när vi renoverar. Det är både billigt och klimatsmart.Foto: Viaplay
Mats Björsell, miljöekonom på Naturvårdsverket, jobbar med klimatfrågor och transporter:– Ska vi klara omställningen till fossilfritt behöver vi jobba med alla dessa tre delar: 1. Mer energieffektiva fordon som drar mindre bränsle. 2. Övergång till biobränsle och elektrifiering. 3. Att samhället utvecklas mot ett transporteffektivt samhälle där transportbehoven minskar och där kan många av oss bilägare bidra med minskat bilåkande genom att exempelvis samåka till jobbet, jobba hemifrån ibland eller samordna inköpsresor med andra bilresor, till exmpel om man ändå ska skjutsa barnen till olika aktiviteter.Foto: Naturvårdsverket
Anis Don Demina, 26, artist och youtuber:– Följ Greta Thunberg på Instagram för att bli inspirerad, hon hänger ju för fan med Leonardo DiCaprio.Foto: KARIN TÖRNBLOM/TT
Caroline Westblom, klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningen.– Engagera dig! I en förening eller en rörelse som driver på för politiska förändringar på systemnivå. Vi kan, och ska, alla göra vad vi kan för att minska våra egna utsläpp genom livsstilsförändringar, men vi måste också få till stora förändringar i hela samhället. Så – engagera dig!Foto: Naturskyddsföreningen
Maria Sjödin, kommunikatör på den ideella föreningen Fair Action:– Jag läser just nu hoppfulla boken “Gör skillnad! : från klimatångest till handlingskraft” av Emma Sundh, Maria Soxbo och Johanna Nilsson! Lättbegripligt om klimatfrågan, kan verkligen rekommendera den!Foto: Johan Jeppsson
Robin Bengtsson, artist:– Jag ligger nog tyvärr inte i framkant där. Men jag har blivit ganska bra på att källsortera de senaste åren, det är jag ganska nöjd med. Det är ju alltid något.Foto: GÖRAN GRANLUND / STELLA PICTURES
Isabelle McAllister, designer, stylist, skribent, föreläsare, krönikör, bloggare och programledare, bor sedan ett år på Bali:“Mitt bästa klimattips är att man ska lära sig mer om klimatet. Ju mer du lär dig, desto mer vill du ta hand om planeten. Jag tror att vi alla behöver göra lite mer än vad vi gör just nu för att knuffa klimatet i rätt riktning”.Foto: MARTIN STENMARK
Nanne Grönvall, artist:– Framför allt att man försöker ta del av vad som är viktigt att lära sig. Sopsortera och sådana saker. Jag åker tåg så mycket det går och försöker absolut att ta in allt man får läsa och får information om. Jag försöker absolut dra mitt strå till stacken, det är superviktigt. Foto: IBL
Anna Bergendahl, artist:– Som privatperson så konsumerar jag väldigt lite kläder och resor och så där. Sedan är det ju svårt som artist ibland att ta sig till spelningar utomlands utan att använda flyg. Men jag tycker att man ska tänka på det i vardagen och vara återhållsam med hur man konsumerar, inte äta kött och inte köpa nya kläder om absolut inte måste. Foto: ROBERT EKLUND / STELLA PICTURES
Anders Engström, journalist, bloggare och författare till boken “Äta insekter” (Pug förlag):– Se möjligheterna i förändring, utforska de klimatsmarta alternativen! En del insatser påverkar mer än andra. Att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder är ett bra drag. Och glöm inte att rösta på ett parti som tar klimatfrågan och vetenskap på allvar.Foto: ANDERS ENGSTRÖM
Anna Jansson, professor i husdjurens fysiologi, Sveriges lantbruksuniversitet:– Jag sålde min fossildrivna bil 2007 och har sedan dess kört på biogas. Det var synd att det inte fanns fler morötter för att göra bytet då. Då hade nog svenska bilflottan sett annorlunda ut i dag och det hade kanske kunnat göra Sverige till en outstanding marknadsledare på området (både inom forskning, utveckling och näringsliv)? När jag handlar kollar jag också var varorna kommer ifrån och står ibland över köp om jag vet att det kommer från ett land som vilar tungt på fossil grund eller utbyggnad. Jag köper helst svensk mat eftersom jag vet att vi är bra, ansvarstagande och effektiva och min konsumtion exploaterar då inte resurser och bränner fossila bränslen på en annan plats, bortom vår kontroll.Foto: Jenny Svennås-Gillner / SLU
Allan Svensson, skådespelare:– Jag är ganska bra på att källsortera. Jag slänger inte allting i soporna, det gör jag aldrig. Där är jag noggrann, riktigt noggrann till och med. Det viktigaste är det här med plaster som åker ut i havet. Det är förfärligt.Foto: JORRI KRISTJANSSON / INTIMAN
Anders Öfvergård, programledare:– Jag har precis gjort en sak som jag tycker att många privatpersoner kan göra. Det är att jag har investerat i solceller på mitt hus. Solen är en stor angelägenhet för mig. Vi använder en promille av solens effekt. Och det tycker jag är katastrof. Så om man kan använda solen så är det väldigt bra för klimatet.Foto: OLLE SPORRONG
Marko “Markoolio” Lehtosalo, artist:– Min dotter som är nio år kräver att vi ska köpa en elbil, så det är det som jag är på väg mot. En bil som går helt på el, jag har en hybrid just nu. Sedan är det ju en annan diskussion vad som händer med batterierna sedan när de är förbrukade, som jag har läst mycket om.Foto: JAN WIRIDEN / GT/EXPRESSEN
Margareta Renström, expert inom marknadspåverkan, WWF:- Mitt bästa klimattips är att äta mindre kött och sätta sig in i WWF:s köttguide som ger bra överblick om klimatavtryck och smarta miljöval.Foto: WWF
Barbara Evaeus, klimatkommunikatör på WWF:– Det är härligt med levande ljus så här års – svenska konsumenter bränner 18 000 ton ljus per år – men se till att använda Svanenmärkta och äkta stearinljus. Undvik de som är gjorda av paraffin eftersom de görs av fossila råvaror som olja, medan stearin görs av animaliskt fett från slakteriavfall. Det är ett bra val eftersom man tar vara på något som annars skulle gå till spillo. Stearinljus kan också tillverkas av palmolja så välj gärna ljus med certifierad palmolja (RSPO).Foto: WWF
Lena Endre, skådespelare:– Mitt bästa klimattips i dag är att rösta rätt. För vad vi än gör så är det stora politiska beslut som gäller i dag. Visst kan vi var och en dra sitt strå till stacken, men det är inte där det kommer stå tänker jag. Utan det måste vara större politiska beslut för att det ska hända någonting rejält.Foto: KARIN TÖRNBLOM / IBL
Karin Glaumann, fiskexpert på Världsnaturfonden WWF:– Sill och makrill är exempel på klimatsmarta fiskval. Fiskarna lever i stim och fiskas med mängdfångande redskap, vilket innebär att bränsleförbrukningen per kilo fisk är låg. Skaldjur och plattfiskar har en betydligt högre klimatpåverkan eftersom de fiskas med trål som är bränslekrävande och dessutom påverkar havsbotten. Viktigt är att den fisk du väljer är hållbart fiskad. Det gynnar inte bara fisken och ekosystemet utan även klimatet eftersom fiskarna behöver spendera mindre tid för att fylla sin fångst, och därmed förbrukar mindre bränsle.Foto: WWF
Karin Grönskog, förpackningsutvecklare på Axfood:– Använd din frys! Tänk på att fryst mat innehåller minst lika mycket näringsämnen som färsk och du kan rädda mat som blir över i stället för att kasta den. Matsvinnet är en av dom största klimatutmaningarna.Foto: Claes Salomonsson
Lill Lindfors, artist:– Man borde inte konsumera så mycket. Man byter hela tiden telefoner och datorer. Jag behöver inte ha någon Iphone 11. Där tycker jag att man verkligen kan tänka efter. Är det viktigt att jag köper en ny telefon?Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Fredrik Lindström, programledare och komiker:– Jag har inga dunderkurer men jag tror att vi köper de flesta saker för att vi vill ha gemenskap, vi vill egentligen inte ha sakerna. Man kan fundera igenom en gång till innan man köper någonting om det verkligen är saken man vill ha, eller om det egentligen är föreställningen av vad den ger.Foto: JOHAN JEPPSSON
Malin Åkerman, 41, skådespelare, Los Angeles:– Att vi röstar fram ledare som tar ansvar och att vi alla bidrar efter förmåga genom att exempelvis släcka lamporna efter oss, sopsortera och läsa på.Foto: KARIN TÖRNBLOM/TT
Marianne Mörck, julvärd:– Jag är en sorterare av rang. Jag är ju stor samlare av allt och jag blev så fruktansvärt lycklig när jag fick mina två stora kärl med åtta fack, jag springer ut med varenda sak och lägger i rätt kasse. Jag sorterar så fruktansvärt väl, allting. Det är jag väldigt noggrann med. Och sedan plockar jag upp flaskor och burkar på gatorna. Jag skäms inte, om det rullar en flaska vid vägen så backar jag bilen och plockar upp den. Är den krossad så åker den dit den ska, annars pantar jag och skänker till scouterna eller något sådant.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT
Karin Grönskog, förpackningsutvecklare på Axfood:– Använd din frys! Tänk på att fryst mat innehåller minst lika mycket näringsämnen som färsk och du kan rädda mat som blir över i stället för att kasta den. Matsvinnet är en av de största klimatutmaningarna.Foto: Claes Salomonsson
Ellinor Eke, vd för U&We:– Mitt bästa tips är att testa klimatbantning. Passar ju bra efter jul/nyår!  Mät dina utsläpp och gör en eller flera insatser, mät igen och gläds åt skillnaden. Jag klimatbantade 2016 – vilket jag bloggat om.Foto: Ben Nilsson / Photo Big Ben
Lotta Lundgren, aktuell med SVT-serien “Rapport från 2050”:– Jag tycker att man ska titta på det här programmet. Det tycker jag är det absolut bästa och bredaste klimattipset jag kan ge. Sedan får var och en bestämma hur de vill agera på det man förhoppningsvis lär sig.Foto: OLLE SPORRONG
Erik Haag, aktuell med SVT-serien “Rapport från 2050":– När man hör om sakerna som vi berättar om i den här tv-serien så kan man väl titta på sitt eget liv och förstärka sådant som man tycker verkar peka i en positiv riktning. Jag tog till exempel chansen att säga till mina ungar att det blir lite färre julklappar i år, för jag hade tänkt på de här frågorna. Sedan misslyckades jag med det och blev ungefär lika många som förut. Men i klimatdiskussionen kan man hitta anledningar till att ändra på sådant som man ändå vill ändra på.Foto: KARIN TÖRNBLOM / IBL
Anders Lundin, programledare och artist:– Om man inte förmår att ta det stora löftet att leva utsläppsfritt – minska på allting. Om man inte kan sluta flyga så flyg mindre, om man inte kan ställa bilen så ställ den oftare. Jag jobbar på att bli vegetarian, jag har lagt mig till med en prima broccolisoppa som jag gör en gång i veckan för att få bort ytterligare en kötträtt från bordet.Foto: ROGER VIKSTRÖM
Friederike Ziegler, docent och forskare på Rise:– Ät mat du gillar, men inte för mycket, mest grönt. Om du vill lite och bra kött, byt ut mot bra sjömat ibland. Sillmacka till lunch eller musselsoppa till middag är snabb vardagsmat! Och ät upp!Foto: Katja Ragnstam
Jonna Elofsson Bjesse, miljövetare och kommunikationsansvarig på Medveten konsumtion:– Om man som konsument känner att man behöver få i sig något från snabbmatskedjorna ska man ha i åtanke att utbudet där är lite mindre hållbart. Det är viktigt att inte äta där alltför ofta. Om du äter där kan du fråga efter hållbara alternativ, tacka nej till onödiga engångsprodukter och gärna satsa på vegetariskt. Samtidigt ska vi inte glömma bort att det tas många bra initiativ från de stora kedjornas håll och dessa positiva förändringar bör vi uppmuntra.Foto: Karin Sörbring
Anna Lilja, projektledare på Håll Sverige Rent:– För att bidra till minskad nedskräpning tycker vi på Håll Sverige Rent att man ska ha med sig egen påse när man handlar. Det finns många olika format på flergångspåsar som är enkla att ha i väskan eller jackfickan. Att ha med egen påse när man handlar är en självklarthet i flera andra länder sedan länge. För att minska sin klimat- och miljöpåverkan generellt handlar det förstås också om att tänka igenom det man lägger i påsen.Foto: Andreas Frössberg/Håll Sverige Rent
Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL, Svenska miljöinstitutet:– Ta med den påse du har hemma och använd den många gånger (bomulls- och nylonpåsar går ju att tvätta). Samt lägg fokus på vad du stoppar i påsen.Foto: IVL

Därför mäts vid Mauna Loa

Uppgifterna ovan kommer från ett av de mest välkända observatorierna i världen, vid Mauna Loa-vulkanen på Hawaii. Pieter Tans leder forskningsarbetet kring koldioxid vid den amerikanska havs- och atmosfärsmyndigheten NOAA, National Oceanic and Atmospherioc Administration. Han förklarar att mätningarna från Mauna Loa är de som ofta används inom den vetenskapliga världen.

Det aktuella värdet baseras på analys av mätningar vid flera tillfällen under dygnet och används ofta i forskningsvärlden som en indikator för koldioxidhalten i den norra hemisfären.

– Mauna Loa har längst historia av mätningar av högkvalitativ koldioxid. Dessa startade redan 1958 och visar under en lång tid på ett tydligt sätt vilken påverkan den mänskliga civilisationen har haft på atmosfären. Genom att vara det äldsta observatoriet med korrekta uppgifter har det fått en viss status i forskningsvärlden, säger Pieter Tans.

När mätningarna inleddes för 61 år sedan låg nivån på 315 ppm, efter engelskans parts per million.

NOAA analyserar också dagligen andra siffror som visar hur trenden ser ut globalt, baserat på mätningar vid observatorierna i Hawaii, Harrow, Amerikanska Samoa och Sydpolen. Alla kurvor pekar uppåt.

– Kurvorna visar att vi fortsätter att påverka den globala atmosfären varje år. Vi människor ligger bakom den globala uppvärmningen tillsammans och vi har sett vad det kan leda till i form av extrema skogsbränder och torka. Det börjar bli väldigt svårt att leva med, säger Pieter Tans.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.