Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Klimatlobbyn som lägger miljarder på politikerna

Så spenderas pengarna som ska få folkvalda att byta åsikt – hör Matilda Nyberg förklara.
Kristdemokraternas EU-parlamentariker Sara Skyttedal. Foto: OLLE SPORRONG
Jytte Guteland tycker att parlamentarikerna inte ska träffa lobbyister veckan innan en omröstning. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Stora företag och industriorganisationer vill köpa sig inflytande i klimatpolitiken – både i Sverige och EU. 

Genom intensiva kampanjer i Bryssel strävar lobbyisterna efter att få igenom formuleringar som gynnar just deras uppdragsgivare.
– Det är starka ekonomiska intressen som har mycket att vinna på att kunna fortsätta som vanligt, säger Jakop Dalunde (MP) om påtryckningarna från fossila branschorganisationer.  

Lobbyismen i EU är en stor del av arbetet för parlamentariker och kommissionärer.  

Det lobbas i alla frågor och företag och branschorganisationer lägger enorma summor på att knuffa de folkvalda i, vad de tycker är, rätt riktning. Inte minst när det kommer till ämnen som klimat och miljö. 

Enligt Transparency Internationals EU-sajt Integritywatch lägger till exempel den europeiska branschorganisationen för kemiföretag uppskattningsvis tolv miljoner euro på lobbyism under ett år. 

Och Volvo AB och Volvo Cars la tillsammans 700 000 euro, långt över sju miljoner kronor, på lobbyism under 2017 enligt Integritywatch.  

Lobbying i EU – så går det till

Representanter från ett företag, en branschorganisation, en fackförening eller en miljörörelse tar kontakt med en politikerns tjänstemän. Oftast via mejl för att boka ett möte. 

 

Ett möte med en EU-parlamentariker varar i 30 minuter och sker på parlamentarikerns kontor. Där lägger man fram sina bästa argument för att politikern ska företräda ens egen linje. 

 

Mycket av lobbandet sker dock på andra platser än på kontoret. Till exempel i korridorer, på flyget eller i andra inofficiella sammanhang som nätverksträffar. Vissa går med i samma korpenlag i fotboll som den man vill lobba på.

 

Källa: Camilla Nothhaft, forskare 

I en rapport från Corporate Europe Observatory som släpptes i oktober förra året räknade man ut lobbykostnaden för världens fem största olje-, och gasbolag och deras lobbygrupper. Tillsammans har de spenderat över två miljarder kronor på lobbying i EU sedan 2010. 

Greenpeace och WWF populära

Det är Shell, Exxon, Bp, Chevron och Total, samt deras branschorganisationer, som står bakom summan. Pengarna ska räcka till allt från representation på middagar och att ordna events till att betala personal och lokaler. 

– Industrin har en fördel i att de har mer pengar. Då kan man till exempel sätta upp seminarier och workshops som kan bidra till att vinkla frågorna som man vill ha dem, säger Camilla Nothhaft, forskare vid Lunds universitet.  

Forskaren Camilla Nothhaft tillbringade två månader med lobbyister i Bryssel. Foto: Press / Press
Flera av de viktiga lobbymötena sker inte inne i parlamentet utan på mer inofficiella platser i Bryssel. Foto: OLLE SPORRONG

Hon har skrivit en avhandling om just lobbyismen i EU. I arbetet med den gjorde hon en två månader lång ”observationsstudie” av lobbyister och politiker i Bryssel. 

Och trots industrins fördel säger Camilla Nothhaft att miljörörelsen också utövar ett intensivt lobbyarbete. De har hög status i och med klimatfrågans aktualitet, och har både politikers och näringslivets fulla fokus.   

– Alla vill frottera sig med de stora frivilligorganisationerna, som Greenpeace eller WWF. Man vill höra ihop med dem. Både företag och parlamentariker. De ses som ”fina” organisationer. 

Cementindustrin vinnare

För två år sedan omförhandlade EU sitt då hårt kritiserade system med utsläppsrätter. En av förändringarna som genomfördes var bland annat att utsläppsrätterna togs bort från marknaden, vilket gjorde att priset tredubblades. 

En av huvudförhandlarna då var EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S). Hon säger att hon var hett villebråd bland lobbyisterna under tiden som det lagförslaget diskuterades. 

Jytte Guteland (S) var med och omförhandla EU:s utsläppsrätter för drygt två år sedan. Foto: NAINA HELéN JÅMA/TT / TT NYHETSBYRÅN
Entrén till parlamentet i Bryssel. Foto: OLLE SPORRONG

– Det var betydligt fler som ville träffa mig än många andra parlamentariker. Man ville påverka det här, säger hon. 

Miljöorganisationernas pengar i Bryssel

• Greenpeace – En internationell miljöorganisation med 13 registrerade lobbyister i Bryssel. Lägger uppskattningsvis drygt 660 000 euro på lobbying per år. 

 

• WWF – Världsnaturfonden är uppdelad på flera länder med olika budget och antal anställda. Störst i lobbyhänseende är WWF Spanien med en lobbybudget på över fyra miljoner euro. 

 

• IUCN – Den internationella naturvårdsunionen har 14 anställda lobbyister i Bryssel och en lobbybudget på en miljon euro. 

 

• EEB – Europas största nätverk för miljöorganisationer. Man har verksamhet i 35 länder och drygt 30 miljoner medlemmar. Lobbybudgeten är på nästan fyra miljoner euro. 

 

Källa: Integritywatch 

Och lobbyisterna lyckades påverka lagstiftningen kring utsläppsrätterna, enligt Jytte Guteland. Hon säger att den europeiska cementindustrin lobbade väldigt mycket de sista dagarna innan den viktiga omröstningen skulle äga rum.   

– De lyckades bevara ett undantag som gör att de får fri tilldelning av utsläppsrätter. Något som de egentligen inte har behov av men som gör att de tjänar pengar på det här systemet. Det var jag väldigt besviken på. 

Hon fortsätter. 

– Efter det kände jag att man som parlamentariker bör ta paus från att träffa stora aktörer samma vecka som man ska rösta. Sista spurten inför omröstning ska man inte ha någon flåsande i nacken. 

Skyttedal: ”Tryck från miljörörelsen”

En av alla tusentals lobbyister i Bryssel är Karl Isaksson. Han är chef för PR-byråns Kreabs Brysselkontor och har jobbat med EU-politik och ”public affairs” i drygt 20 år. 

Han håller inte med om påståendet att mer pengar innebär bättre lobbyresultat. 

Karl Isaksson, lobbyist på PR-byrån Kreab, tycker inte att lobbyismen i Bryssel är något problem. Foto: Privat / Privat
Inne i EU-parlamentet. Foto: Expressen / Lisa Mattisson

– Det stämmer säkerligen att företag ofta har mer pengar än frivilligorganisationer, men det leder inte nödvändigtvis till att de lyckas bättre i sitt påverkansarbete. Det finns akademisk forskning som visar att civilsamhället generellt är mer framgångsrikt än näringslivet inom lobbying, säger Karl Isaksson. 

Han får medhåll av Kristdemokraternas EU-parlamentariker Sara Skyttedal. 

– Näringslivet har mer pengar än miljöorganisationerna, absolut, men det är mycket svårt att säga att näringslivet skulle ha problemformuleringsprivilegiet just nu. Trycket från miljörörelsen märks väldigt tydligt. 

De största industrilobbygrupperna i EU

• Cefic – Här samlas stora och små företag som verkar inom kemiindustrin. Förkortningen står för European Chemical Industry Council, ungefär europeiska kemiindustri-rådet. Svenska organisationen IKEM är medlemmar. Lobbybudget på tolv miljoner euro.  

 

• IOGP – En internationell förening för olje-, och gasproducenter. Här ingår bland annat Saudi Aramco, världens största oljebolag, nyligen börsnoterade. Lobbybudget på 350 000 euro. 

 

• Essenscia – Belgiskt förbund för kemiindustrin. Nio anställda lobbyister i Bryssel med en budget på en halv miljon euro. 

 

• Fuels Europe – Intresseorganisation som representerar 40 raffinaderier i Europa. Här ingår svenska Preemraff med verksamhet i Lysekil. Lobbybudget på över två miljoner euro. 

 

• Eurogas – Europeisk förening där 44 gasbolag ingår. Eurogas lobbar bland annat för att få in mer gas i energimixen i EU-länder. Lobbybudget på 800 000 euro. 

 

Källa: Integritywatch

Är lobbyismen i EU ett problem? 

– Inte i sig självt. Som lagstiftare har jag ansvar att väga intressekonflikter mot varandra och se helheten. Men då är jag också beroende av att ta del av såväl klimatforskares beräkningar som industrins besked om hur exempelvis arbetstillfällen påverkas av olika vägval, säger Sara Skyttedal. 

Sara Skyttedal (KD) är EU-parlamentariker och säger sig märka ett ”tryck från miljörörelsen”. Foto: OLLE SPORRONG

Inte heller Camilla Nothhaft tycker att lobbyismen i sig är ett problem, men att det kan bli problematiskt i vissa fall. 

– Det är klart att det finns folk på båda sidor, både lobbyister och politiker, som inte kan hantera det. Vissa tappar omdömet och använder texter från lobbyisterna rakt av till lagförslag. 

Raphaël Kergueno på Transparency International EU säger att det behövs mer insyn i lobbyisternas verksamhet. Enligt deras data från lobbymöten med kommissionen i klimatfrågor är det nästan helt jämnt fördelat mellan frivilligorganisationer och övriga. 

– Där mäts enbart tillgången till politikerna och inte det faktiska inflytandet. Eftersom klimatfrågan är så viktig för framtida generationer behöver EU-medborgarna veta hur lobbyism påverkar lagtext, både nationellt och i Bryssel. 

Jessica Polfjärd är moderat europaparlamentariker sedan ett halvår tillbaka. Hon sitter i miljöutskottet och säger att det varit många olika aktörer som kontaktat henne. 

– Det har varit allt från svenska företag och startups, till organisationer och EU-kommissionen. 

Moderaternas Jessica Polfjärd har varit EU-parlamentariker i ett halvår. Foto: OLLE SPORRONG

Om det är någon skillnad i inflytande för industrin och miljöorganisationerna vill hon dock inte svara på. 

– Jag ska inte utvärdera någons påverkansarbete, säger Jessica Polfjärd (M).  

Lobbyisten: ”Ett problem”

Jytte Gutelands EU-kollega och tillträdande parlamentariker Jakop Dalunde (MP) håller med om att lobbyarbetet intensifieras när ett lagförslag bereds. 

Han jobbade också med EU:s handel med utsläppsrätter och säger att det var mycket hårt tryck på honom från lobbyister i den frågan. 

– Det är starka ekonomiska intressen som har mycket att vinna på att kunna fortsätta som vanligt, säger han om påtryckningarna. 

Jakop Dalunde (MP) säger att han får mycket påtryckningar från fossilindustrin. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Har du själv sett lagar där lobbyarbetet påverkat politiken? 

– Jag kan ofta se att när man tar del av vissa lobbyisters positionspapper så kan man känna igen formuleringarna i förslagen, som sen kommer från partigrupper som kanske lyssnar mer på deras förslag. Det är uppenbart för mig att lobbyismen har stor påverkan på utformningen av EU-lagstiftningen. 

Funkar det åt andra hållet också? Kan du låna formuleringar från miljörörelsen? 

– Ja, absolut. Det har funnits flera tillfällen där lobbyismen haft en positiv funktion ur mitt perspektiv. Jag vill inte förbjuda lobbyismen, men problematisera att starka ekonomiska intressen får så stort inflytande i EU, säger Jakop Dalunde. 

Karl Isaksson, lobbyist på Kreab, håller inte med. 

– Jag tycker att det är ett problem att det finns politiker som tycker att det är ett problem att de som påverkas av deras beslut försöker framföra sina synpunkter under processen, säger han. 

Förtegen om lönen 

Att det är stora belopp kopplade till lobbyism är enkelt att konstatera. Men att säga exakt vad rådgivarna och lobbyisterna själva tjänar är svårare. 

Lars Lindblad jobbar som Brysselchef på PR-byrån Kekst CNC, som har det svenska varumärket JKL. Där jobbar bland andra den tidigare statsministern Göran Persson. 

Än så länge är Kekst CNC en liten byrå i sammanhanget. Men hur mycket deras tjänster kostar är han förtegen om. 

– Det beror på i vilken omfattning vi arbetar med frågan. Men det finns absolut ingen standardtaxa. Vi anställer väldigt kompetenta och meriterade personer. Det innebär att vi måste ta ut ett pris efter det. 

Lars Lindblad jobbar i Bryssel på en PR-byrå. Han ser sig inte som lobbyist utan som ”strategisk rådgivare”. Foto: Privat / Privat

Beroende på vilken expertkompetens du har så kan det kosta mer? 

– Absolut. Vi måste betala högre löner ju högre kompetens och erfarenhet, säger Lars Lindblad. 

Han säger att intresset för klimat-, och miljöfrågor växt mer och mer för varje decennium, och att klimatkrisen nu är ett vedertaget problem. 

– Väldigt få företag med självbevarelsedrift som skulle ställa sig på barrikaden och säga att det här med klimatfrågan, det tror vi inte på. Då har man inga investerare, aktieägare och inga anställda till slut. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.