Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Liverapportering om Klimat

Senaste nytt om klimatet

Foto: TT NYHETSBYRÅN
Foto: ANDY TULLIS / AP TT NYHETSBYRÅN

Få koll i Expressens klimatflöde

PUSHNOTISERAktivera pushar från Expressen Klimat

MER KLIMATHär hittar du hela vår bevakning 

Vanliga frågor och svar

Solen lyser på jorden. Skulle vi inte ha atmosfär skulle solens energin reflektera ut från jorden och medeltemperaturen skulle vara minus 19 grader. Förutsättningarna för liv på jorden skulle ha varit i princip noll.

I vår atmosfär finns växthusgaser som gör att en del av energin stannar. Växthusgaserna har gjort att den globala medeltemperaturen är plus 14 grader och att det finns förutsättningar för liv på jorden. Men blir mängden växthusgaser för hög blir temperaturen för hög på planeten.

Vatten i form av vattenånga och moln står för 75 procent av växthuseffekten på jorden. Koldioxid för cirka 20 procent och de övriga växthusgaserna står för resten. Olika mätningar ger olika resultat eftersom en eller flera växthusgaser kan absorbera strålning för en given våglängd.

Forskare åberopar ett slags hävstångseffekt med koldioxid. Enligt Randy Russels “The greenhouse effect & Greenhouse gases” spelar koldioxid en oproportionerligt stor roll för den globala uppvärmningen:

Jordytan kyls när vattnet på jorden avdunstar och bildar vattenånga. Balansen mellan jordens temperatur och mängden vattenånga i atmosfären skapar en jämvikt mellan temperaturen på jorden och mängden vattenånga i atmosfären.

Att tillföra mer koldioxid gör enligt Russel att temperaturen ökar något, vilket leder till ökad avdunstningen och högre mängd vattenånga i atmosfären. På så sätt förstärker koldioxiden växthuseffekten.

Ökad värme kan följas av ett antal direkta konsekvenser som smältande glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade förutsättningar för jordbruket och ändrade levnadsvillkor för djur. Sekundära följder kan vara extrema väderhändelser, spridning av tropiska sjukdomar och ekonomiska återverkningar. Det pratas även om klimatflyktingar om stigande havsnivåer lägger landsdelar och kuststäder under vatten.

Enligt FN:s klimatpanel har denna process redan inletts: Effekterna är enligt panelen fler extrema värmeböljor och översvämningar. Förändringarna går dessutom fortare än befarat.

En grad varmare skulle enligt Naturvårdsverket betyda att Skåne fick samma klimat som centrala Tyskland. Växtsäsongen skulle bli längre, men mildare vintrar ökar dock risken att få hit skadeorganismer och smittbärare som kylan hittills har förskonat oss från.

Blir uppvärmningen 3–4 grader tar de negativa följderna över, med mångdubbelt fler döda efter värmeböljor och ett hårdare tryck på sjuk- och äldrevården. Energikonsumtionen skulle öka på grund av större behov av kylning och luftkonditionering.

FN:s klimatpanel har dragit slutsatsen att människan ligger bakom den globala uppvärmningen och att det finns konsensus bland klimatforskarna om detta. Det betyder förstås inte att alla klimatforskare säger samma sak, men att en stor majoritet anser detta.

För att begränsa klimatförändringarna finns åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser, öka kapaciteten hos kolsänkor (skogsplantering) för att absorbera växthusgaser från atmosfären. Klimatpanelen menar att det finns stor potential att i framtiden minska utsläppen genom energibesparingar och ökad effektivitet, använda energiteknik med låga koldioxidutsläpp som förnybara energikällor, kärnenergi och geologisk lagring av koldioxid.

Få koll! Tv som förklarar 

2045 ska vi ha nettonoll koldioxidutsläpp, men vad betyder egentligen Sveriges klimatmål?
Lär dig om FN:s handlingsplan för hållbar utveckling

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.