Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Klimatforskarens varning: Stoppa Alaskas bränder

Forskaren Terry Chapin säger att skogen riskerar att släppa ut koldioxid i stället för att fånga in den.
Foto: Tove Marklund
Foto: Tove Marklund

Ekologiprofessorn Terry Chapin har sett följderna av klimatförändringar i Alaska under flera år. 

Nu varnar han för konsekvenserna av skogsbränder i Alaskas vildmark.

– Skogen håller på att bli en källa till utsläpp, säger professorn.

Skogsbränder är ett naturligt inslag i Alaskas vildmark, men i takt med att perioderna av hetta och torka blivit allt längre så har bränderna ökat.

Hittills i år har Alaska haft 742 bränder som brunnit på en yta omkring 1 miljon hektar. Ett extremt år enligt statistiken, även om ytan är mindre än de 2,6 miljoner hektar som brann år 2004.

Brinner längre och djupare

Men det är inte bara omfattningen som är alarmerande menar klimatforskaren Terry Chapin. Det handlar också om att bränderna i dag brinner under längre tid.

– När du har så långa och djupgående bränder så bränns kolen bort som bevarats i permafrosten i tusentals år. Skogen håller på att bli en källa till utsläpp i stället för en plats som samlar in koldioxid.

Terry Chapin är ekologiprofessor på University of Alaska Fairbanks och har studerat Alaskas naturliv i flera år. Han berättar att när permafrosten i marken smälter så frigörs både koldioxid och metan. Förutom att utsläppen av dessa växthusgaser riskerar att påskynda jordens uppvärmning, så ökar de också riskerna för nya skogsbränder. Metan är nämligen lättantändligt, vilket ökar risken för att nya bränder uppstår och att mer mark värms upp.

Vad kan vi göra för att stoppa den här utvecklingen?

– Skogsbränder beror främst på klimatet och vegetationen. Det handlar sällan om mänsklig aktivitet. För att lösa detta måste vi minska den globala uppvärmningen. Det finns inte mycket vi kan göra för att ingripa direkt på plats. Så länge som klimatet fortsätter att bli varmare så kommer skogbränderna också att öka.

Lyssna på urinvånare

Enligt Terry Chapin kan klimatförändringarna tacklas genom att människan får en ökad kunskap om naturen och hur den ska behandlas. Han kallar det ”Earth Stewardship”, ett ramverk som han själv utvecklat och arbetat med i flera år där människor lär sig av varanda och naturen. Framförallt måste fler lära sig av urinvånare menar han, eftersom de kan mer om naturen än de flesta.

Det finns flera skeptiker där ute, varför skulle de lyssna på vad urinvånare i Alaska har att säga?

– Folk som är skeptiska till klimatförändringar behandlar ofta ämnet som politiskt i stället för vetenskapligt. Det behövs mer kunskap om hur andra människor respekterar naturen, så som urinvånare gör.

Men räcker det verkligen med kunskap och förståelse?

– Kunskap är en början. Men det bara användbart om vi använder det för att ändra våra beteenden och samtalar med andra. Vi måste lära av varandra hur vi kan minska vårat klimatavtryck.

Tar emot pris - men håller med Greta

I slutet av oktober avstod Greta Thunberg från att ta emot Nordiska rådets miljöpris med motiveringen att ”klimatrörelsen inte behöver fler priser”. I dag ska Terry Chapin ta emot Volvos miljöpris för sina insatser. Priset består av ett diplom, en skulptur i glas och en prissumma på 1,5 miljoner kronor.

Greta Thunberg har sagt att klimatrörelsen inte behöver fler priser, vad säger du om det?

– Jag tycker det är okej. Jag tycker det är viktigt att erkänna vetenskapliga bedrifter men jag håller med henne om att det är dags att agera. Vi känner till vetenskapen och vi vet tillräckligt om människans påverkan för att kunna göra något åt det. 

Vad kommer du göra för prispengarna?

– Jag kommer ge bort dem till grupper som kan använda det till att vidta åtgärder för att minska påverkan av klimatförändringarna. 

Skogsbränder i Alaska

2019 

742 bränder - 1 046 365 hektar

 

2018

362 bränder - 166 397 hektar

 

2017

362 bränder - 264 319 hektar

 

2016

572 bränder - 202 726 hektar

 

2015

768 bränder - 2 068 531 hektar

 

2014

393 bränder - 94 505 hektar

 

2013

613 bränder - 532 682 hektar

 

2012

416 bränder - 116 099 hektar

 

2011

515 bränder - 118 580 hektar

 

2010

688 bränder - 455 440 hektar

 

2009

527 bränder - 1 194 466 hektar

 

Källa: Alaska Department of Natural Resources