Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Klimatexperternas varning: Krävs dubbelt så mycket

Specialrapporten presenterades i Sydkorea på måndagsmorgonen. Foto: AHN YOUNG-JOON / AP TT NYHETSBYRÅN
Ett isberg lossnar i Grönland. Foto: DAVID GOLDMAN / AP TT NYHETSBYRÅN
Malena Ernman skriver: "Detta kommer att stå oss oerhört dyrt”. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
"Vi har mindre än tio år kvar", säger professorn Johan Rockström. Foto: OLLE SPORRONG

Nu krävs fördubblade ansträngningar för att hålla nere den globala uppvärmningen till 1,5 grader, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Men att klara det målet skulle gynna hela världen – det är budskapet.

"Att det överhuvudtaget fortfarande pratas om 1,5 grader tror jag är ett historiskt misstag som kommer stå oss oerhört dyrt", skriver artisten och miljöaktivisten Malena Ernman på Twitter. 

Samtidigt varnar meteorologen Pär Holmgren i Expressen TV för en framtida "enorm humanitär katastrof":

– Det är klart att jag är orolig, säger han. 

IPCC:s ordförande Hoesung Lee sa så här när specialrapporten, som sammanfattar kunskapsläget, presenterades i Sydkorea på måndagsmorgonen: 

– Det är inte omöjligt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men det kräver aldrig tidigare skådade ansträngningar i hela samhället. 

Centerledaren Annie Lööf twittrade under morgonen: "Klimatet är vår tids ödesfråga. Vi behöver inte bara minska koldioxidutsläppen, vi behöver också arbeta med minusutsläpp - dvs ta bort utsläpp från atmosfären."

https://twitter.com/annieloof/status/1049182152905117696

Metorologen Pär Holmgren: "En enorm humanitär katastrof"

Meteorologen Pär Holmgren, naturskadespecialist hos Länsförsäkringar, är orolig för framtiden och varnar för att en humanitär katastrof kan vänta i framtiden. Han varnar också för att delar av världen riskerar att bli obeboelig.  

– Rent humanitärt är det stora områden, framför allt i Afrika, Mellanöstern, områden i Sydostasien och Latinamerika som på sikt blir mer eller mindre obeboeliga. Så det är en enorm humanitär katastrof som väntar oss om vi når två grader. 

Hur kommer det svenska klimatet och naturen att förändras?

– För oss här i Sverige går klimatförändringen att beskriva som att klimat-, temperatur- och vegetationszonerna förskjuts norrut med hastigheten av en mil per år. Det här visar att vi Sverige har ganska stora marginaler att kunna anpassa oss, även om det skulle bli två eller två och en halv grader. I stora delar av världen i övrigt kan man inte anpassa sig: Det blir för torrt, för varmt och för mycket skogsbränder. Det blir också för dåliga skördar. 

Isberg som lossnat på grund av globala uppvärmningen i Ilulissat, Grönland. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Malena Ernman: "Kommer stå oss oerhört dyrt"

I klimatavtalet från Paris om temperaturökningen – där förpliktigar sig världens länder att skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser. 

Målet är tydligt: begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till under 2 grader, med ambitionen att klara 1,5 grad.

Operasångaren, debattören och miljöaktivisten Malena Ernman oroar sig över den globala uppvärmningen och dess faror. 

På Twitter skriver hon:

https://twitter.com/Malena_Ernman/status/1049162503140384768

Hittills har det inte funnits någon bra helhetsbild av skillnaderna i klimateffekter och åtgärder mellan 1,5 och 2,0 grader, men det gör det nu.

– Vi ser mer och mer vetenskapliga belägg för att extrema väderhändelser, torka, sjukdomar och påskyndad havsissmältning, sker vid lägre temperaturer än vi tidigare har trott, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap, till Aftonbladet. 

Han säger också:

– För att ha en chans att stabilisera uppvärmningen vid 1,5 grader, är vi i ett läge där vi har mindre än 10 år kvar om vi fortsätter på dagens kurs.

Fem dagar långt klimatmöte

I fredags avslutade IPCC ett fem dagar långt beslutsmöte i Incheon i Sydkorea som samlade runt 400 representanter för länderna, forskningen och civilsamhället.

– Forskningen visar att en halv grad spelar roll. Klimateffekterna är mindre vid 1,5 grader samtidigt som förstås utmaningen är större vad gäller samhällets omställning, säger Markku Rummukainen, klimatrådgivare vid SMHI, professor i klimatologi vid Lunds universitet och en av tre svenskar som deltagit i mötet.

Parisavtalet kan beskrivas som en karta som visar vägen mot klimatmålen. Vart femte år ska länderna redovisa sina åtaganden för att minska utsläppen för att hålla världen på rätt kurs mot klimatmålen.

Kan bli närmare tre grader

Ännu är ländernas utfästelser inom ramen för Parisavtalet otillräckliga. Snarare riskerar den globala uppvärmningen att bli närmare 3 grader, jämfört med förindustriell nivå (cirka 1850).

Är 1,5 grader ett realistiskt mål?

– Det är inte utom räckhåll, men det är väldigt viktigt vad man gör de närmaste 10–20 åren. Klimatarbetet måste höjas betydligt jämfört med vad som är beslutat hittills, om siktet ska vara inställt på 1,5 grader, säger Markku Rummukainen.

– Till 2030 borde ambitionsnivån minst fördubblas globalt sett, kan man förenklat säga.

Skillnaden mellan 1,5 och 2 grader är väsentlig, visar rapporten. Ett par belysande exempel: Vid 1,5 grader försvinner 70–90 procent av korallreven i varma vatten, jämfört med över 99 procent vid 2 grader. För storleken på landarealer där ekosystemen ändras handlar det om 7 eller 13 procents ökning.

– Skillnaden berör också ytterligare hundratals miljoner människor som blir utsatta för klimatrisker, fattigdom och värmeböljor, säger Markku Rummukainen.

Expressens fotograf Niclas Hammarström tog bilder på det igenvuxna träsket i Sydsudan, som är kraftigt påverkat av klimatförändringar. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Går år fel håll

Den sammanfattning av forskningsläget som länderna gick igenom i Sydkorea, sedan internationell expertis i två år plöjt vetenskapliga artiklar, kommer att spela stor roll på nästa klimattoppmöte som hålls i polska Katowice i december.

– Den här är det viktigaste vetenskapliga underlaget för diskussionen om ambitionsnivån i klimatarbetet, konstaterar Markku Rummukainen.

Rapporten slår fast att till 2050 ska förnyelsebar energi stå för hälften eller mer av planetens hela energisystem samtidigt som all kolanvändning upphört. Och redan till 2030 måste koldioxidutsläppen från fossila bränslen halveras.

– Hittills har de globala utsläppen inte börjat minska alls, så det är givetvis en väldigt stor utmaning, säger Markku Rummukainen, och pekar på att investeringar måste skifta från fossil till förnybar energi och energieffektivisering.

Lagras under jord

Om inte detta lyckas i närtid blir det nödvändigt för mänskligheten att på längre sikt göra så kallade negativa utsläpp, som innebär att koldioxid avlägsnas från atmosfären och sedan lagras under jord.

– Dessutom skulle risken för "tipping points" öka, säger Markku Rummukainen och syftar på de klimatologiska brytpunkter bortom vilka utvecklingen hos vissa delar av klimatsystemet, till exempel delar av landisar, inte längre går att vända.

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!