Klimatbluffen: Så mörkas Kinas stora kolsatsning

Vid toppmötet i Peking i april i år annonserade Kinas president Xi Jingping detaljplanerna kring landets enorma infrastrukturprojekt ”Belt and Road”, BRI.  

Det ska vara klimatsmart och hållbart. Bland mycket annat. Kina är världens största producent av förnybar energiteknik och säger sig nu vilja exportera sin kunskap via BRI. 

Men enligt en rapport från amerikanska IEEFA som släpptes 2018 gör Kina även betydande globala investeringar i kolkraft. Investeringar som kan få allvarliga konsekvenser för klimatet. 

Svenska forskaren Karl Hallding är forskningsledare på SEI, Stockholm Environment Institute och arbetar också på forskningsprogrammet Mistra Geopolitics. Han har studerat Kinas utveckling i ett flertal decennier och är mycket kritisk till hur landets investeringar framställs. 

– Det finns ett glapp mellan hur vi förstår de stolta deklarationerna från Kina och hur verkligheten ser ut. Enligt president Xi Jinping är BRI: ”green, intelligent, healthy and peaceful”. Jag skulle säga att det inte är något av det där, säger han. 

Han fortsätter. 

– Bilden av Kinas påverkan på klimatet är skev. Framförallt jämfört med hur mycket vi vet om, och nagelfar, USA och Donald Trump. Trumps klimatpåverkan är marginell jämfört med det som händer i Xi Jinpings Kina, framför allt när det gäller kinesiska investeringar utomlands. 

Bygger in länder i fossilberoende

Kinas investeringar sker främst i utvecklingsländer i Asien och Afrika. Enligt en rapport från GDP Center vid universitetet i Boston har Pakistan, Bangladesh och Vietnam har alla kolkraft helt eller delvis finansierats av Kina. 

Jiayi Zhou är forskare på svenska fredsinstitutet SIPRI. Att Kina lyckats sälja in sin kolkraft till så många utvecklingsländer tror hon beror på mottagarländernas politiska agenda. 

– Flera av de här länderna har prioriterat kol tidigare, skilt från kinesisk finansiering. Kolkraftverk är billigare, går snabbare att bygga och är mer pålitliga vilket är bra för kortsiktig utveckling samt för politiker som önskar snabba resultat, säger Jiayi Zhou. 

Karl Hallding från SEI tror att Kinas ökade kolkraftsexport har att göra med de sockrade villkoren.  

– Det är bland annat de fördelaktiga finansieringarna som gör att länderna väljer kolkraft. Man bygger in utvecklingsländer i ett nytt fossilberoende som kommer ligga kvar i 30-50 år, säger han. 

Kinesiska kolkraftverk i hundratal

I IEEFA:s rapport står det att en tredjedel av alla kolkraftsprojekt runtom i världen utanför Kina och Indien finansieras av Kina. 

Det skulle i så fall röra sig om uppåt hundratalet kolkraftverk.  

Men exakt hur många investeringar Kina gjort i utländska kolkraftverk är svårt att veta. 

– Kina är öppna med det som är lätt att marknadsföra, det gröna i BRI till exempel. Att majoriteten av deras utländska energiinvesteringar görs i fossila bränslen är inget den kinesiska regeringen pratar om själva, men det finns absolut en motsägelse här, säger Jiayi Zhou.  

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

Kinesiska ambassadens talesperson i Stockholm, Chen Jiliang, vill inte heller gå in på siffror. 

– Det är inte bara Kina som bestämmer hur många nya kolkraftverk som byggs. Projekten görs upp mellan ett deltagarland, till exempel Kina, mottagarlandet och så eventuellt en tredje part. Och det finns många aspekter att ta hänsyn till. Frågeställningen påminner om ett västerländskt, kolonialt sätt att tänka, där västvärlden har total dominans och tvingar på saker på andra länder oavsett vad de vill, säger han. 

Men Kina har investerat i kolkraft utomlands? 

– BRI är ett grönt initiativ, det har president Xi Jinping har tagit upp i många tal. Men varje projekt måste anpassas till mottagarlandets behov och förutsättningar. Det finns investeringar i kolkraft inom BRI men de kraftverken är ultramoderna och minskar faktiskt utsläppen jämfört med de gamla, säger Chen Jiliang. 

Enligt forskare spelar det mindre roll om kolkraftverken är mer effektiva. Det är fortfarande kol, vilket påskyndar klimatförändringarna? 

– Att vi har klimatförändringar överhuvudtaget är på grund av industrialiseringen i västvärlden. De länderna borde få skulden och ta ansvar för det. De borde hjälpa utvecklingsländer med finansiering och teknik, säger ambassadens talesperson. 

Han fortsätter. 

– Länderna inom BRI behöver i första hand utveckling. Invånarna där lever inte lika bra som i Sverige och de förtjänar samma möjligheter som ni att nå samma standard. Det är förtryck att inte låta dem uppnå det. 

”Påminner om kinesiskt skämt”

Enligt Chen Jiliang är merparten av Kinas utländska investeringar inom vind eller solkraft. Flera andra källor ger motsatt bild, att kolkraft utgör runt 80 procent av landets energiinvesteringar. 

Varför Kina, med sin välutvecklade solcellstillverkning, ändå väljer att satsa så mycket på kolkraft är oklart. Enligt Karl Hallding kan det ha att göra med kolkraftslobbyns starka position i Kina. 

Chen Jiliang från Kinesiska ambassaden håller inte med. 

Kan Kina lyfta utvecklingsländer med solceller i stället för kolkraft? 

– Solenergi är bra men mottagarländerna kan inte alltid hantera det. Om länder som Sverige kan göra det här bättre – varsågoda. Ni kritiserar Kina men kan inte göra något själva? Det här är orimligt, säger Chen Jiliang. 

– Detta påminner mig om ett kinesiskt skämt. Under en period i Kinas historia så svalt folket. Kejsaren frågade sin rådgivare varför det var svält. Rådgivaren sa att folket inte hade något ris att äta. Kejsaren sa: ”Men varför äter de inte kött?” Ni har ett liknande skämt om bröd och kakor, visst? 

– Först måste vi hjälpa länderna, folket behöver nå en dräglig nivå i sitt liv. När de har grundläggande mänskliga rättigheter som är skyddade och garanterade, då kan vi hjälpa dem att nå ännu högre.