Bakgrunden till Kinas enorma kolanvändning beror på den snabba ekonomiska tillväxten i landet. Statistiken kommer från BP Statistical Review of World Energy 2019. Enligt Karl Hallding, som har studerat Kina i över 30 år, har den ekonomiska utvecklingen drivits fram med hjälp av kolkraft.
– All ekonomisk tillväxt kräver stora mängder energi, men det som sticker ut i Kina är dels att det är ett stort land som har byggt in ett stort kolberoende i sitt energisystem. Men också att man använder mycket energi i förhållande till de ekonomiska resultaten, säger Karl Hallding.
https://datawrapper.dwcdn.net/nPqat/1/Att kolkraften byggts in i energisystemet beror på att Kina subventionerar kol. Och med en ekonomi som enligt Karl Hallding styrs från staten och kommunistpartiet, snarare än från marknaden, har de ekonomiska resultaten genererats med massiva men ineffektiva investeringar i kolkraft.
Och det är just den höga energiintensiteten i förhållande till den ekonomiska tillväxten som är det stora problemet. Karl Hallding jämför det med Japan som också haft en stark ekonomisk tillväxt men en mer effektiv energianvändning.
– Fram till slutet av 1990-talet var Kinas utveckling relativt energieffektiv, men sedan landet har satsat mer på tung industri som stål, cement och betong har energibehovet ökat och koldioxidutsläppen accelererat.
Så hur illa är kolanvändningen för klimatet?
– Kol är en extremt koldioxidintensiv energikälla, också jämfört med andra fossila energikällor som olja och och gas. Kol bidrar också till mer luftföroreningar och därför försämrad luftkvalitet, på grund av sin kemiska sammansättning.
Energibehovet i Kina ökar
Trots den minskade tillväxten har Kinas energibehov ökat och är nu det högsta sedan 2012, enligt rapporten. Och även om energimixen förbättrats och solenergin ökar, stiger kolanvändningen igen. Karl Hallding förklarar:
– Från 2013 har kolanvändningen planat ut på grund av att landets ekonomiska tillväxt bromsat in, men de senaste två åren ser vi att energianvändningen och även kolkraften ökar igen. Kolet ökat långsammare än sol och vind och vatten, men det spelar ingen roll när klimatutsläppen fortfarande ökar.
Karl Hallding tycker att det är oroväckande att det finns starka tecken på att Kina planerar att bygga fler kolkraftverk.
– Det är ett problem att Kina i bland målas upp som ett klimatföredöme i media och vissa politiska sammanhang, säger han.
https://datawrapper.dwcdn.net/RZ1uz/1/Enligt Karl Hallding har Kina gått från att vara världens största exportör till största importör av kol, främst stora volymer från Australien och Indonesien.
– Kina är också den största finansiären i kolkraft globalt och står för en tredjedel av av all ny kolkraft som byggs utanför Kina. Det är verkligen allvarligt.
Kina har också uppmärksammats för Menghua Railway som ska bli Kinas längsta järnväg för koltransport. Enligt People's Daily China ska järnvägen transportera 200 miljoner ton kol om året genom landet.
https://twitter.com/pdchina/status/1153764219176857603”Sverige och EU borde prata om koldioxidtullar”
Kina är också en producent av varor som konsumeras i resten av världen, Europa och Sverige.
Vilken roll har vi i Sverige i Kinas kolanvändning?
– Det är komplicerat, men vår konsumtion driver inte Kinas produktion. Den enorma produktionsframväxten drivs inte av marknadskrafter, utan av det politiska systemet via subventioneringar, säger Karl Hallding.
Detta leder till en överkapacitet av varor, som i sin tur leder till att Kina dumpar priserna. Och när saker blir billiga tenderar konsumtionen att öka. Här är marknadstillträdesregler EU:s starkaste vapen, anser Karl Hallding.
– Konkurrenssituationen blir också väldigt skev. Jag tycker att Sverige och EU behöver gå samman med andra länder och marknadsaktörer och fundera på koldioxidtullar. Det innebär att man höjer priset på varor som kommer från länder som släpper ut stora mängder koldioxid, typ från Kina, som är elefanten i rummet.
