Jordens glaciärer på väg att försvinna

Djursjukhuset Taronga i Sydney får årligen in omkring 80 skadade havssköldpaddor. Skadorna uppkommer oftast efter att sköldpaddorna ätit plast eller fiskelinor som flutit runt i havet. Nyligen fick sjukhuset in en havssköldpadda som ätit så mycket plast att det tog hela sex dagar för den att få ut plasten ur kroppen.
Grönland. Arkivbild.
Foto: IAN JOUGHIN / AP TT NYHETSBYRÅN

En överväldigande majoritet av jordens glaciärer krymper och många av dem kan försvinna i en inte alltför avlägsen framtid, enligt en rad nya studier.

Det innebär att vi snart kan få uppleva samma tillstånd som under den postglaciala värmeperioden för 8 000-4 000 år sedan.

Under den perioden var medeltemperaturen två till tre grader högre än i dag, och det väldiga istäcket på Grönland minskade påtagligt.

– Då försvann alla glaciärer i Sverige och i Alperna. De smälte bort, precis som många andra glaciärer runt om i världen, säger Nina Kirchner, glaciolog vid Stockholms universitet.

– Sedan kom de tillbaka. Lilla istiden mellan 1300-talet och 1800-talet var höjdpunkten, och i Sverige var de faktiskt som störst runt 1910, i Alperna något tidigare, runt 1860.

Jordens glaciärer är cirka 200 000 till antalet, varav några av de största återfinns i Alaska, arktiska Kanada och Himalaya (inlandsisarna på Grönland och i Antarktis är inte medräknade). De täcker en yta på cirka 726 000 kvadratkilometer, cirka 1,6 gånger Sveriges yta, och deras samlade isvolym har beräknats till 158 000 kubikkilometer.

Osynkade ekosystem

Det kan låta imponerande men utgör bara en bråkdel, en halv procent, av den samlade isvolymen på jorden. Merparten av all is i världen, 99,5 procent, återfinns på Grönland och i Antarktis. Det innebär att avsmältningen av de vanliga glaciärerna bara har marginell betydelse för havsnivåhöjningen. Men läget bedöms ändå som allvarligt av de flesta forskare.

– Klart att det är allvarligt, inte för havsnivån, men för ekosystemen i många områden. De kommer att skadas när vattenförsörjningen minskar eller påverkas tidsmässigt av avsmältningen. Växterna kommer att hamna i otakt med vattentillförseln under en viktig tid på året. Vi vet inte hur det blir, säger Nina Kirchner.

– Det har heller aldrig gått så fort som det gör nu. Avsmältningen i början av den postglaciala värmeperioden gick mer gradvis.

Avsmältningen accelererar

Andra forskare har påpekat att det kan bli brist på dricksvatten i vissa delar av världen, framför allt i södra Asien där man är beroende av smältvatten från glaciärerna i Himalaya och på tibetanska högplatån.

En av de nya studierna, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature, antyder att nästan alla glaciärer har krympt, och att avsmältningen dessutom har accelererat. Glaciärerna förlorade tillsammans 227 gigaton is per år från 2000 till 2004, men 298 gigaton per år från 2015 till 2019.

Intressant nog har glaciärerna tills helt nyligen förlorat större mängder is än både Grönland och Antarktis trots att de senare rymmer mycket större ismassor. Enligt FN:s klimatpanel IPCC tycks dock Grönland på sistone ha ryckt ifrån en smula.

Glaciärer försvinner helt

I en annan studie, publicerad i Geophysical Research Letters, analyserade forskarna alla glaciärer som mynnar i havet på norra halvklotet. Analysen ger vid handen att 85,3 procent av glaciärerna har retirerat sedan år 2000. Totalt minskade deras utbredning med 7 527 kvadratkilometer och drygt sju procent av glaciärerna förlorade sin kontakt med havet under perioden.

En tredje studie, i Nature Geoscience, fann att mängden vatten i världens bergsglaciärer tycks ha överskattats. Mängden är cirka 20 procent mindre än vad man tidigare har trott, vilket inte bådar gott för framtiden.

Så vad kan vi vänta oss? Enligt IPCC kommer 80 procent av glaciärerna i högalpina områden på jorden att ha försvunnit helt eller ha minskat kraftigt år 2100. I Sverige har 24 glaciärer minskat med i genomsnitt 50–60 meter under perioden 2010-2018. Störst är minskningen kring Kebnekaise där fyra glaciärer har krympt ännu mer, som mest med 120 meter.

Klimatexperten om extremhettan: ”Det här har bara börjat”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.