Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Jorden 2050: Mänskliga civilisationens undergång

Sverige drabbades av flera skogsbränder förra sommaren. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Högar av skräp i Paraguay. Foto: JORGE SAENZ / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: SUBHANKAR BANERJEE / AP SUBHANKAR BANERJEE

En miljard klimatflyktingar från tropiska områden, Amazonas och korallrev kollapsar, nationer suddas ut i stigande vattennivåer och kärnvapenkrig hotar. 

Civilisationen som vi byggt upp under 2000 år kan gå under i kaos – år 2050. 

Det är scenariot i en ny rapport om vad som riskerar att hända om vi inte inom en snar framtid ställer om industrin till nollutsläpp.  

”Den mest rovdjursaktiga art som någonsin existerat”, skriver den australiska generalen Chris Barrie, i förordet. 

”Existential climate-related security risk: A scenario approach” är en ny rapport som har tagit fram ett scenario som sträcker sig fram till år 2050, baserat på erkänd klimatforskning.  

Global uppvärmning värsta hotet efter kärnvapenkrig

Rapporten är författad av ”National Centre for Climate Restoration” i Melbourne, Australien. 

Förordet är skrivet av pensionerade generalen och tidigare överbefälhavaren för Australiens försvarsmakt, Chris Barrie. 

”Efter kärnvapenkrig är global uppvärmning orsakad av människan det största hotet mot mänskligt liv på planeten”, skriver Chris Barrie och fortsätter: 

”Dagens 7,5 miljarder människor är redan den mest rovdjursmässiga art som någonsin existerat, ändå har befolkningskurvan ännu inte toppat och kan nå 10 miljarder”. 

En man tar en promenad med hunden i en uttorkad reservoar i Alcora, östra Spanien. Foto: FERNANDO BUSTAMANTE / AP

Scenariot räknar med accelererade utsläpp  

Rapportförfattarna skriver att forskningsunderlagen kring klimatförändringarna, som i Paris-avtalet och FN:s IPCC-rapporter, ofta har blygsamma uppskattningar kring den globala uppvärmningen och stigande havsnivåer. Detta eftersom det inte tas hänsyn till accelerationen i mänskliga utsläpp, luftföroreningar och förändrade havsströmmar. 

Denna rapport räknar därför med dessa faktorer i nedanstående riskscenario: 

Rapportens katastrofala scenario

Åren 2020-2030

Politiska beslutsfattare har trots varningar om att temperaturen kommer öka med 3 grader under århundradet inte ställt om ekonomin till nollutsläpp och inte genomfört koldioxidutjämningar. Åtgärder som enligt rapportförfattarna skulle ha krävts för att hålla uppvärmningen nere på 2 grader, en uppvärmning som också kan få katastrofala följder i olika delar av världen. 

2030 har koldioxidnivåerna ökat till 437 partiklar per miljon – vilket saknar motsvarighet under de senaste 20 miljoner åren – och den globala uppvärmningen har ökat med 1,6 grader. 

Soledgång bakom ett isberg på Grönland. Foto: SHUTTERSTOCK

Åren 2030-2050 

Utsläppen når en topp 2030. Med en 80-procentig minskning i användandet av fossila bränslen år 2100 jämfört med 2010 – så kommer den globala uppvärmningen fram till 2050 ha ökat med 2,4 grader. 

Till det kommer ytterligare en temperaturhöjning på 0,6 grader, enligt scenariot. Detta på grund av återverkningar i kolcykeln, högre nivåer av reflektion från is, och påverkan av molntäcken.  

Temperaturen stiger alltså med 3 grader fram till 2050. Enligt rapportförfattarna är det långt ifrån ett extremt scenario. 

En rapport från klimatforskarna, Yangyang Xu och professor Veerabhadran Ramanathan vid University of California, har räknat fram att den globala uppvärmningen fram till 2050 kan landa på mellan 3,5 och 4 grader. 

År 2050

En bred forskarkår är överens om att tröskeln för att rädda Antarktis västra istäcke, och att undvika isfria somrar på Arktis, passerades med råge redan vid 1,5 graders uppvärmning. Gränsen för att behålla istäcket på Grönland passerades med råge vid 2 graders uppvärmning. Gränsen för utbredd permafrost och för att rädda Amazonas regnskog från uttorkning vid 2,5 graders uppvärmning. 

Växthuseffekten har blivit verklighet och jorden går mot ytterligare 1 grads uppvärmning, eller mer, eftersom växthusutsläppen fortfarande är betydande. 

Havsnivåerna har ökat med 0,5 meter och väntas stiga med mellan 2 och 3 meter fram till 2100. Till slut så kommer havsnivåerna ha stigit med mer än 25 meter, baserat på historiskt faktaunderlag. 

25 procent av den globala landytan, och 55 procent av jordens befolkning, utsätts under mer än 20 dagar om året för dödlig hetta, bortom tröskeln för mänsklig överlevnadsförmåga. 

Destabilisering av jetströmmar har fått en betydande effekt på kraften i, och den geografiska fördelningen av, monsunerna i Asien och Västafrika. Tillsammans med den långsammare Golfströmmen påverkas livsuppehållande ekosystem i Europa. 

Sattelitbild på de tropiska stormarna Florence, den tropiska stormen Isaac och orkanen Helene, från september 2018. Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

Nordamerika drabbas av förödande extremväder med skogsbränder, hetta, torka och översvämningar. 

I Kina uteblir sommarmonsunen och vattennivån i Asiens stora floder minskar kraftigt på grund av att en tredjedel av Himalayas istäcke har försvunnit. 

Sydamerikas bergsmassiv Anderna förlorar 70 procent av glaciärerna och regnnederbörden över Mexiko och Centralamerika halveras. Förhållanden som vid väderfenomenet El Niño blir mer eller mindre permanenta. 

30 procent av jordens landyta drabbas av ihållande torka. I södra Afrika, vid södra Medelhavskusten, Västasien, Mellanöstern i Australiens inland och över sydvästra USA, sker allvarlig ökenbildning.  

Rapportförfattarna räknar upp ett antal följder av scenariot: 

Ekosystemen i Amazonas, i korallreven och på Arktis kollapsar. 

En sjö i den brasilianska delen av Amazonas regnskog. Foto: FLORIAN KOPP/IMAGEBROKER/REX / REX SHUTTERSTOCK TT NYHETSBYRÅN

Fattigare länder som inte kan erbjuda luftkonditionerade miljöer åt sina invånare kan inte fungera. 

En miljard människor tvingas lämna den tropiska zonen i Västafrika, Sydamerika, Mellanöstern och sydöstra Asien. 

I de flesta regioner i subtropiska, och torra tropiska, områden minskar tillgången på vatten kraftigt vilket påverkar 2 miljarder människor. Odling blir ohållbart i torrare tropiska områden. 

Bangkok hör till de storstäder som riskerar att avfolkas när floddeltan svämmar över. Foto: DIEGO AZUBEL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Mekong, Ganges and Nilens floddeltan översvämmas vilket leder till betydande avfolkning i några av världens största städer. Chennai, Mumbai, Jakarta, Kanton, Tianjin, Hongkong, Ho Chi Minh, Shanghai, Lagos, Bangkok och Manila, överges till stora delar. 10 procent av Bangladesh översvämmas vilket driver bort 15 miljoner människor. 

Möjligt slutscenario: Kärnvapenkrig och civilisationens undergång

Även om temperaturökning stannar vid 2 grader så kan det skapas en miljard akuta klimatflyktingar, enligt rapporten. I värre scenarion så går det inte ens att skapa modeller av förödelsen eftersom den är för omfattande, och sannolikt kommer leda till slutet för den mänskliga civilisationen, enligt rapporten.  

För att beskriva säkerhetshoten som klimatförändringarna kommer orsaka tar rapportförfattarna avstamp i ett scenario kring en 3-procentig temperaturhöjning. Scenariot togs fram av en grupp amerikanska seniora säkerhetsrådgivare 2007. 

I scenariot blir nationer över hela världen överrumplade av kraften i klimatförändringarna och andra utmaningar som följer med, som pandemiska sjukdomsutbrott.

Dramatiska ökningar av migration och förändringar i odlingsmönster och vattenbrist kommer utsätta länder för stora påfrestningar. 

Översvämningar av kuststäder, framför allt i Nederländerna, Sydasien och Kina, kan leda till utmaningar mot regioner och nationella identiteter. 

Sannolikt kommer väpnade konflikter om naturresurser att utbryta mellan olika länder, som vid Nilen, där kärnvapenkrig är ett möjligt scenario. 

Sociala konsekvenser spås bli allt från uppflammande religiositet till fullt kaos.