Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Johan Rockström: ”Trump har faktiskt inte varit katastrof för miljöfrågorna”

Den globala uppvärmningen kan drabba oss hårdare och tidigare än vi hittills trott • Johan Rockström kommenterar
Professor Johan Rockström känner nytt hopp sedan Joe Biden och Kamala Harris kammade hem segern i USA.Foto: CAROLYN COLE / LOS ANGELES TIMES / POLARIS POLARIS IMAGES
Johan Rockström har sommar- och vinterpratat i Sveriges Radio.Foto: OLLE SPORRONG

Att Joe Biden tar över som president sänder en viktig signal till resten av världen och ger oss en rimlig chans att klara Parisavtalet.

Det anser Johan Rockström, en av världens främsta globala miljö- och klimatforskare, som nu känner nytt hopp.

– Men Trump har faktiskt inte varit den katastrof för miljöfrågorna som många befarade i och med att han misslyckats med sitt viktigaste vallöfte, säger Rockström.

Donald Trump gick till val 2016 med kolgruvearbetarhjälm på huvudet och lovade en kolrenässans i USA. Det var där jobben och den ekonomiska utvecklingen skulle komma att finnas, hävdade Trump. Men under de fyra år som passerat har utfasningen av kol gått snabbare än för någon annan president i modern historia, enligt den svenska experten Johan Rockström, professor i global miljövetenskap vid Potsdaminstitutet i Tyskland.

– Kolet har minskat med 31 procent, trots att Trump spottat in subventioner och hävdat att kol är förutsättningen för att göra ”America great again”. Att han har misslyckats beror på att ingen tror på kolet. Det finns ingen ekonomi i det, det är inte framtiden rent industriellt.

Det har bara gått ett par dagar sedan Joe Biden utropades till vinnare i det amerikanska presidentvalet. Johan Rockström klämmer in ett samtal med Expressen mellan två möten för FN:s klimatkonvention UNFCCC:s kampanj ”Race to zero”-initiativet som i år ersätter FN:s nästa klimatmöte, COP26

Greta Thunberg och andra klimataktivister besöker professor Johan Rockström och hans forskarkollegor vid Potsdam Institute for Climate Impact Research.

Angela Merkel och Greta Thunberg har hälsat på

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och klimataktivisten Greta Thunberg är bara två av giganterna som vallfärdat till klimatforskningsinstitutet i Potsdam som den världsberömde svensken sedan två år chefar över – och Johan Rockström retar gallfeber på många klimatskeptiker, trots att han ofta betonar att det inte är konstruktivt att känna klimatångest. 

När Expressen pratar med Rockström tråcklar han sig just igenom en säkerhetskontroll i Bryssel, efter att på förmiddagen ha haft studiosamtal med FN:s generalsekreterare António Guterres och ”en massa stats- och regeringschefer”.

– Det har varit ett väldigt bra driv, vilket är föga förvånande efter USA-valet, då det finns en extra kraft, förklarar professorn när han får tillbaka sin mobiltelefon på andra sidan larmbågen.

Greta Thunberg har tidigare besökt klimatforskningsinstitutet i Potsdam.Foto: HAYOUNG JEON / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Att kolanvändningen i USA har minskat med 31 procent beror tyvärr på att man blivit beroende av fracking (att man utvinner fossila bränslen som naturgas och skifferolja, reds anm), påpekar Rockström. Precis som vid den intervju han gjorde med Expressen tidigare i höst smattrar orden fram: 

– Skiffergas och skifferolja från fracking är inte en hållbar lösning och har många andra negativa miljöeffekter på framför allt vattenkvalitet. På totalen har Trumpadministrationen förvisso varit en väldigt negativ fyraårsperiod för det globala och lokala miljöarbetet, men trots att Trump slagit på den stora trumman när det gäller att ta bort miljöregleringar, backa ut från Parisavtalet och agera högljutt på alla agendor har han på lokal nivå inte varit så destruktiv som man ofta ger intryck av. På delstatsnivå har det varit ett fortsatt klimatarbete på både ost- och västkusten, säger han och tillägger:

– Och hur mycket mer den amerikanska utsläppskurvan skulle ha böjts under en annan president går det inte att säga om man ska vara helt ärlig.

Det är inte så att en person i Vita huset kan bygga upp eller rasera precis allt

En konsekvens att Trumps politik är dock att mycket av kapaciteten hos amerikansk myndighetsutövning har underminerats, enligt Johan Rockström:

– Trump har sparkat ut mycket folk och skapat mycket kaos inom USA:s ”Environmental Protection Agency” (ungefär som Naturvårdsverket, reds anm) och det får man hoppas att Biden orkar återställa under sitt presidentskap. Men det kommer säkert att bli en ordentlig uppförsbacke han har där att få tillbaka all senior kompetens inom miljöförvaltningen. Lyckligtvis är det trots allt så att en person i Vita huset inte på egen hand kan rasera precis allt. 

Vad betyder det att Biden blir president nu?

– Det är oerhört viktigt, på flera plan. Viktigast är vilken signal det skickar till världen. Fram till nyligen så var EU i princip ensamt som klimatledande ekonomisk region i världen och det räcker inte för att vi ska klara att halvera de globala utsläppen över tio år, vilket är den uppgift vi har framför oss om vi ska ha en rimlig chans att leverera enligt Parisavtalet. Och så kom Xi Jinping, Kinas ledare, för några veckor sedan under FN:s generalförsamling med det positiva chockbeskedet att Kina bestämt sig för att nå netto-noll-utsläpp senast 2060. Plötsligt fick EU en kompis. Världens största ekonomiska region EU säger alltså att vi ska fasa ut fossila energiutsläpp till 2050 och så kom Kina, som den supermakt man i dag är i världen, och säger netto-noll till senast 2060. När då Biden som har klimatet högt på sin prioriteringslista blir vald till president så har vi på extremt kort tid – bara några få veckor – fått ett G3 för klimat i världen. Världens tre största ekonomiska regioner – USA, EU och Kina – binder sig till masten på att de ska nå netto-noll till 2050, om 30 år, eller strax därefter för Kinas del.

Med Biden som president har plötsligt Parisavtalet fortfarande möjlighet att leverera

”Enormt stark signal till Ryssland, Turkiet, Kanada...”

Johan Rockström blir entusiastisk när han pratar: 

– För bara några år sedan kunde man fortfarande anse att 2050 var långt bort, men det går inte längre. Talar du med finanshajarna på Wall Street, banksektorn, investerare eller vilken företagsledare som helst så inser man att 30 år är en ekonomisk horisont som man kan agera på för investeringar och innovation. Med Biden som president i Vita huset har plötsligt Parisavtalet fortfarande möjlighet att leverera, bedömer jag och många analytiker med mig. Med Trump skulle vi med största sannolikhet ha varit tvungna att dra ner rullgardinen för att nå Parisavtalets mest ambitiösa mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. På det sättet är det en enormt stark signal till den globala ekonomin – till Ryssland, Turkiet, Kanada, Australien, Indien, Nigeria, Sydafrika och Brasilien – att nu blåser vinden tydligt och ofrånkomligt mot en fossilfri framtid. Oavsett om man följer forskningen så måste man, om man vill ha en bra ekonomisk utveckling och säkra jobb och inflytande och konkurrenskraft, följa ”the race to zero”. 

För att nå netto-noll till 2050 måste de globala utsläppen halveras varje årtionde, förklarar professorn. Mellan 2020 och 2030 behöver de globala utsläppen reduceras med 50 procent. 

– Tänk dig själv hur det skulle bli om vi halva den tiden skulle ha en klimatförnekare som Trump i Vita huset, det skulle skicka osäkerheter runtom till alla marknader, länder och finansinstitut. Oavsett vad som händer i USA skulle det ha möjliggjort ett fortsatt ”sitta på staketet”-beteende i Saudiarabien, Turkiet, Ungern, Polen, Ryssland, Australien... Det hade öppnat upp för fortsatt osäkerhet om vi ska investera vidare i kol, naturgas och olja, men nu är saken klar. Nu är det – om Biden levererar vad han lovat – bara en väg framåt och det är netto-noll till 2050. De tre stora ekonomiska jättarna har bestämt sig. 

JOHAN ROCKSTRÖM, KLIMATFORSKARE

■ Professor i global miljövetenskap vid ett av världens främsta klimatforskningsinstitut, Potsdaminstitutet i Tyskland.  

Tidigare chef för Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre.

■ Har varit såväl sommarvärd som vintervärd i P1. Utsedd till miljömäktigast i Sverige två år i rad och ”Årets svensk” av tidningen Fokus. Kungamedalj (2019). 

■ Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Klimataktivisten och läkaren Gunhild Stordalen och professor Johan Rockström under öppningen av EAT Stockholm food forum 2016. Rockström är styrelseordförande för klimatprojektet EAT.Foto: LISE ÅSERUD/NTB SCANPIX / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

Kan man verkligen vara så optimistisk?

– Ja, av två skäl. Det första är att det här är ett G3 för klimatet. Och Japan, som är världens fjärde största ekonomi, har också antagit netto-noll till 2050 så man har en otroligt stark ekonomisk ryggrad. Det andra skälet till att detta är mer än bara optimism är att vi på marknad efter marknad ser att förnybar energi konkurrerar ut fossil energi på rena ekonomiska meriter och inte på miljöargument. Vattenfalls största önskan är att bli av med kolet i Tyskland.

Johan Rockström tror på stora möjligheter att faktiskt skapa förändring – just för att de ekonomiska och teknologiska krafterna drar åt samma håll. Även om det definitivt inte kommer att vara nedförsbacke hela tiden:

– Man kan förstås fråga sig om Kina menar allvar, men vi vet att Kina tjänar pengar på export av teknologi för förnybar energi och har ett oerhört stort egenintresse att säkra ren luft i sina städer. Kina är djupt oroad över hälsodimensionen och risken för kritik från sina medborgare. Detta förstärks av covid-19, som ju är en lunginfektion. Dålig luft ger sämre lungkapacitet, vilket utsätter människor för mycket större risk att drabbas hårt av den typen av pandemier som vi nu upplever. Valet av Biden är en suck av lättnad. Precis när vi går in i det avgörande årtiondet för mänsklighetens framtid på jorden får vi en president som vill bygga sin politik på vetenskap när det gäller att lösa kriser som pandemin och den globala uppvärmningen. 

Är Demokraternas klimatpolitik tillräcklig?

– Nej, den är långtifrån tillräcklig. Demokraterna har till exempel oerhört svårt att veta vilken fot de ska stå på när det gäller fracking och naturgas, är inte helt tydliga med att de vill fasa ut fossila energikällor och har svårt att hantera hela sin bilindustri. Demokraterna har definitivt inte ett partiprogram som är helt i linje med vad vetenskapen säger är nödvändigt. Man ska också ha klart för sig att netto-noll till 2050 innebär att rika länderna som Sverige, USA och Tyskland måste gå före och kanske vara vid noll år 2030. Det finns absolut skäl att vara fortsatt oroad och till och med ifrågasätta EU:s mål om en utsläppsminskning på 55 procent till 2030 som otillräckligt. 

Johan Rockström fick i februari i år kungamedalj för sina insatser inom klimatforskningen.Foto: PELLE T NILSSON / SWEDISH PRESS AGENCY
Det är inte säkert att vi kommer att lyckas

Ändå hyser han hopp om framtiden. Professorn förklarar hur han resonerar:

– Det finns många saker man fortfarande måste kritisera. Viktigast nu är att omställningstakten är så hög och målen tillräckligt ambitiösa när bollen väl börjar rulla så att det inte går att stoppa den och att den kommer att börja rulla snabbare och snabbare. Vi har så många belägg för att den förnybara framtiden är ekonomiskt bärkraftig. Se bara på elbilsutvecklingen! Vi har redan nått en punkt där elbilar kan konkurrera med bilar med förbränningsmotorer, av den enkla anledningen att det lönar sig och är mer modernt, enklare, renare och kräver mindre underhåll. Hela logiken i världen tippar över till den transformativa resan. Vi ska fasa ut förbränningsmotorn inom 20 år och måste redan nu fatta beslut kring den ingenjörsresa som innebär att vi övergår från en teknik till en helt annan. Det är precis den diskussion som förs nu inom Daimler, Toyota, Volvo, Scania, Volkswagen, Chrysler. Det är inte på låtsas längre. Klimatfrågan är inte längre en liten greenwashingfråga för företagen. Det är inte säkert att vi kommer att lyckas, men med Biden på presidentposten är det ytterligare tt bevis på att världen verkligen tar klimatomställningen på allvar.

”Hon är ett ospelat kort”, säger Johan Rockström om Kamala Harris.Foto: CAROLYN COLE/LOS ANGELES TIMES/SHUTTERSTOCK

Förväntningarna på Kamala Harris

Vad kommer vicepresident Kamala Harris sätta för klimatavtryck?

– Hon är ett ospelat kort. Biden har ett långt trackrecord på det här området, inte minst med tanke på att han var vicepresident under Obama. Jag har stora förväntningar på Kamala Harris, inte bara på klimatområdet utan på hela hennes värdegrund. Det gäller inte bara omställningen till en hållbar framtid utan även till en rättvis framtid. Hon ger intryck av att vara en person som står fast förankrad i kunskap och fakta och är öppen för en hållbar omställningsagenda. 

”Joe Biden borde börja med ett telefonsamtal till Angela Merkel”, säger professor Johan Rockström.Foto: MARKUS SCHREIBER / AP TT NYHETSBYRÅN
Professor Johan Rockström.Foto: OLLE SPORRONG

Hur påverkas klimatarbetet i Sverige av att Biden tar över?

– Vi kan nog se framför oss att svensk exportindustri med bolag som Volvo, Scania, Ikea, H&M och ABB får en mer förutsägbar spelplan att jobba med. Det kan bli en tydligare riktning vart miljöregleringarna är på väg. Det blir också spännande att se hur handelsrelationerna mellan USA och EU blir när EU sagt att man ska reformera upp utsläppshandelssystemet. Det kan leda till att man blir tvungen att diskutera importtullar för kol. Det blir i så fall en känslig fråga mot såväl USA som andra handelspartners. Går EU:s pris på koldioxid upp från 30 euro som det är nu till 40-50 eller 100 euro kommer europeisk industri säga att vi inte kan belasta våra produkter med 100 euro per ton koldioxid när man har noll på importerade varor från exempelvis Kina. Då växer en hälsosam debatt fram och det kan tvinga fram en likvärdig konkurrenssituation på den globala marknaden. Forskningen har i många år dragit slutsatsen att man behöver ha ett globalt pris på kol. När vi rör oss snabbare mot fossilfrihet får vi per automatik ett högre pris på kol och då behöver USA och övriga världen förhålla sig till det.

Finns det något statsöverhuvud du tycker att Joe Biden ska inspireras av på klimatområdet?

– Han borde börja med ett telefonsamtal till Angela Merkel. Inte nog med att hon interagerar med forskare, hon leder världens fjärde största ekonomi som dessutom är väldigt kolberoende. Det är en spännande nation att samarbeta med, förklarar Johan Rockström innan han måste lägga på för att passera ännu en säkerhetskontroll i Bryssel. 

Se också:

Klimataktivisten Greta Thunberg tar emot det alternativa Nobelpriset.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.