Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Jätteras i Norge – en klimateffekt?

Här rasar en bit av berget.
Efter raset undersöks bergfastheten med kamera och drönare. Foto: ORN E. BORGEN / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Geologer fortsätter övervaka rörelserna vid Veslemannen för att se till att inga närliggande områden börjar röra sig. Foto: ORN E. BORGEN / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
HannaSofie Pedersen, klimatanpassningschef på Sveriges geologiska institut. Foto: Per Samuelsson

Berget Veslemannen, en bit från Trondheim i Norge, drabbades av stora skred under natten mot fredagen. 

Om just detta ras är en klimateffekt går inte att svara på i nuläget.

– Ökad nederbörd har effekt på jord och berg eftersom det bygger upp ett tryck underifrån, säger HannaSofie Pedersen, klimatanpassningschef på Statens geotekniska institut. 

Ingrid Skrede, geolog vid myndigheten NVE (Norges vassdrags- og energidirektorat), är på plats vid Veslemannen och berättar att de nu undersöker bergfastheten med kamera och drönare för att undersöka risknivån för bussar och järnväg. 

– Efter en period med hög hastighet och aktivitet rasade stora delar av frontpartiet till Veslemannen i går kväll vid klockan 21. Bergsprång fortsatte sedan hela natten mot fredagen och det är fortfarande rörelse i delar av området. Hastigheten är dock lägre än tidigare och ligger i ett mindre område, säger Ingrid Skrede.

Geologerna fortsätter nu att övervaka rörelserna för att se till att inga närliggande områden börjar röra sig. 

Det talar för att ett förändrat klimat påverkar rasrisken

Det talar för:

Enligt SMHI:s klimatdata ökar nederbörden på grund av global uppvärmning.

Ökade vattenflöden har konsekvenser för markens stabilitet. 

 

Det talar emot:

Veslemannen är ett enskilt fall och går inte att uttala sig om. Statistik för att se koppling mellan klimatdata och ras saknas. 

Stegvisa ras i bergssluttningar tillhör ofta en naturlig process, enligt Thomas Eliasson, geolog på SGU.

Klimateffekt eller ej

Ökad nederbörd och skyfall har effekt på jord och berg eftersom det bygger upp ett tryck underifrån, säger HannaSofie Pedersen på Statens geotekniska institut. Men ett enskilt skyfall kan inte kopplas till ett specifikt ras och likaså kan inte ett enskilt ras ses som en effekt av klimatförändringen.

– Det går inte att säga att det är en klimateffekt, utan då behöver man titta på statistik över tid för att se om det finns en koppling mellan ras och nederbördsmängd. 

Thomas Eliasson, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU, vill inte uttala sig om klimateffekten på ras och skred. 

– Ökad nederbörd ger högre tryck i bergssprickor. I Norge är det normala sluttningsprocesser som bidrar till successivt ras. Om vi får rikligare nederbörd kan man teoretiskt säga att det kan påskynda ras, säger han.

Sedan 2013 har invånarna i kommunen Raumai närheten tvingats evakuera 13 gånger på grund av ras. Enligt SGU är det känt sedan länge att Veslemannen består av instabilt berg. 

Vill se ökad medvetenhet om ras och skred

SGI arbetar med många projekt som studerar hur ras och erosion påverkas av ökad nederbördsmängd och skyfall. 

– Vi har en metodik för att se om perioder av ökad nederbörd, flöden och vattendrag ökar erosion och bidrar till ras och skred. När det kommer till berg pågår inte lika mycket forskning, men vi tittar på hur olika klimatparametrar påverkar bergs egenskaper som erosion och sprickor, säger HannaSofie Pedersen. 

Enligt henne är det viktigt att öka medvetandegraden i dessa frågor. Det kan finnas ras- och skredproblematik i områden som inte syns på markytan. Detta är både viktigt för invånare, men framför allt för beslutsfattare i kommun och länsstyrelse i arbetet med översiktsplaner och detaljplaner för att styra var man lägger bebyggelse och samhälle.

Svenska riskområden under lupp

SGI:s arbete bygger på klimatdata från SMHI som visar på just ökade nederbördsmängder för Sverige och utgår från denna när de tittar på nuvarande och framtida konsekvenser. Mycket underlag för skredrisk och dess konsekvenser för älvar och vattendrag i Sverige finns. Och i somras fick SGI tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd, MSB, ett regeringsuppdrag att peka ut riskområden för skred och ras på nationell nivå. 

– Det är väldigt viktigt att det pågår forskning och utvecklingsarbete där man tittar på hur ett förändrat klimat påverkar de här aspekterna, konstaterar HannaSofie Pedersen. 

Här är några nyheter att hålla koll på.