Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Jan Eliassons larm om vattenbristen: ”Kritiskt”

Jan Eliasson: ”De kastade en död hund i en av byns två vattenkällor” Foto: OLLE SPORRONG
Jan Eliasson varnar för riskerna med klimatpåverkan som leder till vattenbrist. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
CNN-journalisten Nima Elbagir säger att situationen för flickor blir värre när vattenbristen sprider sig. Foto: Matilda Nyberg

Drygt 800 miljoner människor saknar i dag tillgång till rent vatten och i takt med klimatförändringarna ökar risken att fler ska drabbas. 

FN-höjdaren Jan Eliasson varnar för konsekvenserna av vattenbristen som han säger leder till konflikter, svält och sjukdomar. 

– Tillgången till rent vatten är en mänsklig rättighet, säger den tidigare utrikesministern. 

Vattenfrågan har ett uppsving i Sverige just nu. Nyligen avslutades World Water Week i Stockholm och under måndagen höll organisationen WaterAid ett panelsamtal på anrika Operakällaren. 

I panelen satt bland andra WaterAids ambassadör Jan Eliasson och CNN:s prisbelönta utrikeskorrespondent Nima Elbagir. 

De är båda rörande överens om att tillgången till rent vatten är en avgörande faktor för att undvika uppblossande konflikter över hela världen. Och att krisen med vattenbristen förvärras av det rådande läget med klimatet. 

Jan Eliasson, flitigt anlitad medlare och tidigare ordförande för FN:s generalförsamling, berättar om hur den sudanesiska milisen använde tillgången till vatten som ett medel i en pågående konflikt. 

– De kastade en död hund i en av byns två vattenkällor. Halva befolkningen var tvungen att fly till flyktinglägret i närheten, men milisen kunde ändå inte ta över byn eftersom vattnet var odrickbart. Vi behöver se vatten som anledning till samarbete och inte till konflikt, säger Jan Eliasson.

Hur påverkar klimatförändringarna tillgången till rent vatten? 

– Vi har den senaste tiden sett en kraftig ökning av torka, översvämningar och andra utslag av klimatförändringar. Och det har lett till att den vattenbrist som fanns redan tidigare har blivit kritisk. 

Han fortsätter. 

– Vattenbristen leder till sjukdomar, svält och nya flyktingrörelser. Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. 

”Flickor alltid sist i rangordningen”

CNN:s Nima Elbagir har rapporterat om slavhandel i Libyen, svält i Somalia och ebolakatastrofen i Liberia. Hon har själv bevittnat hur klimatförändringarna förvärrar redan svåra situationer i områden där det varit brist på vatten länge. 

– Oavsett hur illa det var innan klimatförändringarna, innan de eskalerade, så är det värre nu. Det innebär fler konflikter, det ser vi, säger Nima Elbagir. 

Hon berättar att när tillgången på rent vatten stryps är det oftast flickor och kvinnor som drabbas hårdast. 

– Det bildas direkt en hierarki och vi ser om och om igen att kvinnor och flickor alltid hamnar sist i den rangordningen. Om man behöver gå 6-7 timmar i farlig terräng för att få tag på vatten så är det en kvinnas jobb, säger Nima Elbagir. 

Enligt henne ökar då också risken för att flickor gifts bort i barnäktenskap eftersom det krävande arbetet gör att de inte har möjlighet att gå i skolan. 

– Kvinnor förpassas återigen till botten av samhället, säger Nima Elbagir. 

Varför är det just kvinnor och flickor som hämtar vatten och inte männen? 

– Man kan garantera är att om det finns ett jobb som är hemskt att utföra är det oftast en kvinna eller flicka som gör det. Så ser världen ut, säger hon. 

Amazonas bränder oroar

Både Jan Eliasson och Nima Elbagir lyfter föga förvånande fram frågan om rent vatten som det viktigaste för klimatet just nu. Men även bränderna som härjar i Amazonas regnskog har engagerat. 

– 9000 bränder och en halvhjärtad insats, om ens någon, från regeringschefen och presidenten. Det är dystert, säger Jan Eliasson. 

Den före detta FN-chefen understryker dock svårigheterna med att handgripligen gå in i ett annat land, med hänvisning till folkrätten. 

Kan man hjälpa Brasilien utan att inskränka på de territoriella rättigheterna? 

– Om de går med på att samarbeta och välkomnar brandsläckning och nyplantering. Men det måste ske i samarbete med regeringen, man kan inte bara skicka in en armé av brandsoldater.