Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Forskarna: Vintern en månad kortare – sedan 1960-talet

Karina Barquet från Stockholm Environment Institute förklarar.
Hoesung Lee, ordförande för klimatpanelen.Foto: AHN YOUNG-JOON / AP TT NYHETSBYRÅN
Havsnivån stiger mer än dubbelt så fort som under 1900-talet – och hastigheten ökar.Foto: TED SCAMBOS / AP TT NYHETSBYRÅN
Bilden visar en smältande glaciär i Antarktis.Foto: NASA / SWNS / SWNS / TT / SOUTH WEST NEWS SERVICE TT NYHETSBYRÅN
Isberg i Antarktis.Foto: XINHUA / POLARIS / XINHUA / POLARIS POLARIS IMAGES
Smältande isar på Grönland i augusti 2019.Foto: CASPAR HAARLÞV / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG
1 / 7

Havsnivån stiger mer än dubbelt så fort som under 1900-talet – och hastigheten ökar. 

Och världens isar smälter med tidigare osedd hastighet, samtidigt som vi har fått en månad kortare vinter sedan 60-talet. 

Det visar den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, som presenterades i dag.

– Även om vi begränsar utsläppen kraftigt kommer konsekvenserna för människor och deras liv att vara en utmaning, säger Hoesung Lee, ordförande för klimatpanelen, i ett pressmeddelande.

– Vi måste lyssna på forskarna, vi måste lyssna på vetenskapen och agera i linje med den, säger Greta Thunberg om rapporten. 

Klockan elva under onsdagen presenterade FN:s klimatpanel IPCC konsekvenserna av klimatförändringarna, och det är stora varningsklockor som ringer.

Världens isar smälter fortare än någonsin, vilket leder till att haven stiger mer än dubbelt så fort som under 1900-talet.

– Vi ser en stigande avsmältning av inlandsisen i förhållande till det vi har sett tidigare, säger en av rapportens författare, Sebastian Mernild, dansk klimatprofessor.

Under 1900-talet steg har havsnivån globalt stigit med omkring 15 centimeter. Den nya rapporten visar att den nu stiger mer än dubbelt så snabbt, 3,6 millimeter per år, och att hastigheten ökar.

– Under de senaste fem till åtta åren har inlandsisen tappat 278 gigaton is.

Resultat från nya rapporten

Glaciärer, snö, is och permafrost minskar och kommer att fortsätta minska. Det bidrar till jordskred, laviner och översvämningar. 

Glaciärer och isblock i polar- och bergstrakterna minskar i massa. Det bidrar till höjd havsnivå och ett varmare klimat.

Havsnivån stiger mer än dubbelt så fort som under 1900-talet och accelererar. 

Havsnivån kommer att fortsätta stiga under århundraden och kan öka 30-60 centimeter år 2100 även om den globala temperaturökningen hålls långt under 2 grader.

Ökar utsläppen kan havsnivån stiga 60-110 centimeter till år 2100.

Den höjda havsnivån leder till mer frekventa och kraftfulla stormar och högvatten som bidrar till översvämningar.

Köp inte hus vid havet

Extremt havsväder kommer att bli allt vanligare och kuststäder och regioner kan vänta sig ”starkt negativa konsekvenser”.

En av rapportens författare, Jack Kohler, från Norwegian Polar Institute, går så långt att han avråder från att bosätta sig vid havet.

– Det som händer i Arktis stannar inte i Arktis, säger han till Sky News.

– Köp inte fastigheter med sjöutsikt.

Risken för skogsbränder i tundraområden kommer att öka, men hårdast drabbat väntas tropiska områden och marina ekosystem bli.

Stigande temperaturer och havsnivåer gör det mer sannolikt att bestånden av vattenlevande djur och fiskar kommer minska, och fiskbestånd beräknas röra sig norrut, från ekvatorn, för att reglera temperaturen i sitt naturliga habitat.

Mindre snö

Forskarna slår fast att i det i genomsnitt blivit fem färre snödagar per decennium sedan år 1900, alltså en månad kortare vinter sedan 60-talet. 

Och om utsläppen fortsätter i samma takt som i dag, förutspår rapportens författare 80 procents reduktion av snö innan 2100.

– Världshaven, Arktis, Antarktis och de höga bergsområdena kan kännas långt i från många människor. Men vi är beroende och påverkas av dem på många sätt, både direkt och indirekt – för väder och klimat, för mat och vatten, för energi, handel, transporter, rekreation och turism, för hälsa och välbefinnande, för kultur och identitet, säger Hoesung Lee, ordförande för IPCC. 

Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, om IPCC-rapporten.

Brådskande minskning av utsläpp krävs

Det är 100 forskare som har tagit fram rapporten – och de har kommit fram till att effekterna av klimatförändringarna är värre än vad som tidigare visats och havsnivåerna stiger mycket snabbare än väntat. 

Rapporten lägger vidare fram nya bevis för att den globala uppvärmningen behöver begränsas till minsta möjliga nivå – i linje med Parisavtalets mål om att hålla sig långt under 2 grader, helst 1,5 grad.

Om utsläppen av koldioxid fortsätter att öka så kan havsnivån stiga över 100 centimeter till år 2100, detta skulle få förödande konsekvenser för kuststäder världen över.  

Rapporten visar att en brådskande minskning av växthusgasutsläpp kan begränsa påverkan på världshaven och kryosfären, den del av jordens yta och atmosfären som består av is och snö, och att ekosystemen och människors liv i dessa områden kan bevaras. 

Kommer få konsekvenser för människor 

Världshaven och kryosfären spelar en kritisk roll för livet på jorden. De 670 miljoner människor som lever i höga bergsområden och 680 miljoner människor som lever i låglänta kustområden är direkt beroende av dessa system. Fyra miljoner människor lever permanent i den Arktiska regionen och små ö-stater är hem till 65 miljoner människor.

– Även om vi begränsar utsläppen kraftigt kommer konsekvenserna för människor och deras liv att vara en utmaning, men mer hanterbara för de som är mest utsatta, säger Hoesung Lee, ordförande för IPCC i ett pressmeddelande. 

Den globala uppvärmningen har redan ökat med en grad i jämförelse med förindustriell tid. Anledningen är tidigare och nuvarande utsläpp av växthusgaser och konsekvenserna är stora på människor och ekosystem, rapporterar IPCC. 

Världshaven blir varmare, surare och mindre produktiva. Smältande glaciärer och isblock bidrar till att havsnivån höjs och att kusterna oftare kan drabbas av högvatten, vilket kan leda till översvämningar.   

Rapporten är en viktig grund inför de globala klimatförhandlingarna, COP25, som äger rum i Santiago, Chile i december. 

Greta stöttar rapporten

Miljöaktivisten Greta Thunberg höll ett tal i samband med att rapporten presenterades. 

– Jag vill tacka forskarna och alla som har bidragit till rapporten. Jag vill visa vårt stöd för forskarna och forskningen. Anledningen att vi har gått ut på gatorna är på grund av forskningen. Det här handlar om en existentiell kris för biosfären och hela mänskligheten, säger hon. 

– Vi kan fortfarande fixa detta. Det är möjligt. Men inte om vi fortsätter på samma sätt. 

– Det här är ämnet som kommer att definiera hela vår framtid. Vi måste lyssna på forskarna, vi måste lyssna på vetenskapen och agera i linje med den. 

Kommande rapporter från IPCC

Just nu pågår det sjätte arbetsprogrammet (Assessment Report 6, AR6) inom IPCC. AR6 omfattar en metodrapport, tre specialrapporter samt en huvudrapport. Den sistnämnda består av tre omfattande delrapporter ”Den vetenskapliga grunden” som publiceras i april 2021, ”Att begränsa klimatpåverkan” som kommer i juli 2021 ”Effekter, anpassning och sårbarhet” som lanseras i oktober 2021.

Den nya rapporten är den tredje av specialrapporterna. Den första Global uppvärmning på 1,5 grad publicerades i oktober 2018 och den andra  Klimatförändringar och marken lanserades i augusti i år. De olika rapporterna sammanställs sedan i en syntesrapport som publiceras 2022.

Det är IPCC

• The International Panel on Climate Change, IPCC, är FN:s klimatpanel med syfte att samla den senaste vetenskapliga forskningen om klimatförändringar.

• IPCC grundades 1988 av Världsmeteorologiska organisationen WMO och FN:s miljöorgan Unep.

• 195 länder är medlemmar i IPCC.

• IPCC:s rapporter ligger till grund för de globala klimatförhandlingarna som äger rum i slutet av varje år.

Så arbetar IPCC i 10 steg

1. Omfattning och avgränsning för kommande rapport tas fram.

2. Medlemsländerna träffas Medlemsländerna träffas och godkänner omfattningen.

3. Medlemsländer och organisationer med viss status nominerar författare. I Sverige är det SMHI.

4. Författare utses.

5. Författarnas första utkast till rapport bedöms av utsedda experter.

6. Andra granskningen görs av experter och medlemsländer.

7. Författarna sammanställer ett slutligt förslag och sänder det till medlemsländerna.

8. Medlemsländerna gör den slutliga granskningen.

9. När medlemsländerna enats om formuleringar godkänns rapporten.

10. Rapporten publiceras.

 

Källa: SMHI

Mer om klimat: Smältande glaciärer väcker varningsklockor:

Högre temperaturer och ökning av främmande insekter: ”Många varningsflaggor”.