Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Här jobbar man för att minska matsvinnet

Andra inrikesnyheter från i dag.
Matsvinnet vid luncherna i Sveriges kommunala skolor och förskolor ligger på 60-70 gram per portion.Foto: HEIKO JUNGE / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

Matsvinnet vid luncherna i Sveriges kommunala skolor och förskolor ligger på 60-70 gram per portion.

– Vi har en bit kvar om vi ska nå målet om halverat matsvinn innan 2030, säger Karin Fritz, projektledare hos Livsmedelsverket.

Det är när medianvärdet för köks-, serverings-, och tallrikssvinnet vid luncherna i skolor och förskolor räknas ihop som det totala matsvinnet landar på 60-70 gram.

Siffrorna baseras på Livsmedelsverkets kartläggning av matsvinnet i kommunala skolor, förskolor och äldreboenden. 211 av landets kommuner har rapporterat in siffror om matsvinn.

– Resultatet av kartläggningen bekräftar andra studier som har gjorts i respektive kommun, men det här är den första nationella kartläggningen, säger Karin Fritz.

Det största matsvinnet i skolan, förskolan och äldreomsorgen är det så kallade serveringssvinnet, alltså den mat som serverats men varken hamnat på tallriken eller har kunnat tillvaratas.

Återanvänder resterna

En skola som arbetar mycket för att minska matsvinnet är Skapaskolan i Huddinge. Varje dag serveras flera olika rätter till eleverna, något som delvis är möjligt eftersom den mat som blir över används för att göra nya maträtter istället för att slängas.

– Finns det stekt fisk kvar när lunchen är över så kan jag använda den till en fisksoppa nästa dag. Blir det potatis eller bulgur över kan jag göra en vegorätt på det. Jag är allergisk mot att slänga mat, säger Daniél Kallonas, kökschef på Skapaskolan.

Maten i skolans kök lagas samtidigt som serveringen pågår. På det sättet minskar risken för att mat står för länge för att kunna tas om hand.

– Vi lagar under hela lunchen och är noga med att inte ha mat i uppvärmningsfas. Många vill kanske ha maten klar inför lunchen och sedan avvakta och hoppas att det är lagom mycket, men det är bättre att ha maten fräsch.

Intresset för skolkökets tillvägagångssätt, där ett litet matsvinn och mycket vegetarisk mat står i fokus, har varit stort. De har haft studiebesök av andra skolor och utsågs i fjol till årets klimatkök av White guide junior. Daniél Kallonas tycker sig se att intresset för att ta hand om matsvinnet blir större, men han har också förståelse för att det kan ta tid att implementera i skolköken.

”Med fingertoppskänsla”

– Det är inte enkelt att ställa om och många är kanske rädda för att göra på det här sättet på grund av ovana. I och med att vi vunnit pris får vi också möjligheten att föreläsa och utbilda andra, och jag tycker det är kul att förmedla det här tänket, säger han.

Elevernas attityd är en annan viktig faktor för att minska matsvinnet.

– De vuxna måste hjälpa till. Gillar barnen köttbullar är det lätt att ta tio stycken men bara äta fem. Barnen behöver de vuxnas hjälp för att förstå att de kan ta mat två gånger istället. Det är också viktigt att de får lagom mycket tid för att äta så de känner att de har tid att hämta mat flera gånger, säger Daniél Kallonas.

Varje dag vägs maten som hamnar i soptunnan. I matsalen finns en skylt som visar gårdagens vikt, och vad det motsvarar i antal tallrikar och pengar.

– Ibland köper jag viltkött. Det kostar mer pengar men då säger jag till all personal att de behöver förbereda barnen på att inget ska slängas. Men det är inte bra att sätta den pressen på barnen dagligen, man behöver jobba med det här hela tiden men med fingertoppskänsla, säger Daniél Kallonas.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.