Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ån rensad på plast – då är krokodilerna tillbaka

Regeringen satsar tio miljarder kronor för klimat och miljö under nästa år.
Sneha Shahi leder projektet som går ut på att rensa floden Bhuki Nala från skräp.
Foto: Sneha Shahi
Krokodilen på bilden är inte fotograferad i Bhuki Nala.
Foto: Anders Good/TT / TT NYHETSBYRÅN

Krokodilerna har återvänt till den lilla ån som rinner rakt genom campus på Maharaja Sayajirao University i Indien. 

Orsaken: Studenter har plockat bort plastskräpet som korkade igen ån.

– Det gör mig så glad. Universitetet har till och med fått sätta upp staket på grund av våra nya vänners regelbundna framträdanden, säger Sneha Shahi, 23, som leder projektet.

Sneha Shahi, som är masterstudent i miljövetenskap, berättar för FN:s miljöprogram Unep att hon och hennes vänner brukade skämta om att man omöjligt kunde ha krokodiler i den lilla floden eftersom de vore en säkerhetsrisk.

– Sedan insåg vi att att problemet var det omvända: att de inte finns där. Det är krokodilernas livsmiljö som vi har förstört och vi måste göra allt vi kan för att återställa deras ekosystem, säger hon.

Sneha Shahis arbete är en del av kampanjen ”Tide Turners Plastic Challenge” som har nått över 225 000 unga i 25 länder i Asien, Afrika och Västindien.

Sneha var den första som engagerade sig när kampanjen kom till Maharaja Sayajirao University i staden Baroda Gujarat i Indien. Nu har hon rekryterat 300 andra studenter. De bestämde sig för att fokusera på den lokala floden Bhuki Nala.

– Nala betyder ränna men när vi kartlade den upptäckte vi att den egentligen är en liten å som har kvävts av plast. 

”Det gör mig så glad”

Totalt har studenterna plockat upp 700 kilo skräp från en 800 meter lång sträcka av floden. Sedan dess har livet återvänt, med sköldpaddor och krokodiler som simmat uppströms längs Bhuki Nala i samband med monsunregnen. 

– Varje gång jag går över floden stannar jag en stund i hopp om att få syn på en krokodil. Tidigare var chansen att få se en mycket små, men nu är det ungefär åtta på tio, säger hon.

– Det gör mig så glad. Universitetet har till och med fått sätta upp staket på grund av våra nya vänners regelbundna framträdanden.

Har presenterat en flerpunktsplan för hur USA ska jobba för att rädda klimatet.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.