Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Här finns räddningen för en allt hungrigare planet

Charles Hervé-Gruyer och hustrun Perrine bytte liv och blev bönder. Foto: KRISTOFER SANDBERG
”Vi var hur naiva som helst”, säger Perrine Hervé-Gruyer. Foto: KRISTOFER SANDBERG
Farmens kock Fabien Prudhomme. Foto: KRISTOFER SANDBERG
Permakultur-farmen Le Bec Hellouin, Normandie, Frankrike. Foto: Charles Hervé-Gruyer
Foto: KRISTOFER SANDBERG

LE BEC HELLOUIN. Perrine och Charles Hervé-Gruyer bytte liv och blev bönder. 

Nu tar de emot forskare från Europa och USA.

På deras gård finns en del av räddningen för en allt hungrigare planet, med ett klimatsmart, rekordproduktivt – och lönsamt – jordbruk, påstår forskarna. 

Allt görs för hand eller med häst.

Vi reser förbi ett kulligt landskap med stora fält och betesmarker för kor som producerar krämiga Camembertostar. Efter en sista backe kommer vi fram till en lummig oas, med dammar, en bäck och grönska i alla möjliga färger: en Edens prunkande trädgård i en grön öken.

Vi slås inte bara av den täta röran av växter och symfonin av fågelkvitter. Farmen i Le Bec Hellouin i franska Normandie har blivit en ekologisk utpost av biologisk- och zoologisk mångfald. Men det här är inte ett gulligt Skansen för storstadsbor i jakt på avkoppling. Perrine och Charles Hervé-Gruyers farm är en trimmad och ultraeffektiv matfabrik.

En Edens prunkande trädgård i en grön öken

Farmen är en av de klimatsmartaste i världen dessutom. På gården testas den senaste kunskapen i praktisk bioteknik. För hand. Och utan minsta tillsatts av kemikalier eller fossil energi.

Det är precis vad många forskare förespråkar. I en guide från 2016 målade FN:s jordbruksorgan FAO en mörk bild av hur sköra och utarmade jordarna har blivit efter årtionden av intensivt och ensidigt odlande av enstaka grödor. Inte minst i Afrika där befolkningen växer snabbast. Istället förespråkade FN-organet ”ett paradigmskifte” inom jordbruket för att slå över till mer produktivt och ekologiskt korsodlande av flera grödor samtidigt. 

LÄS ÄVEN: ”Varje gång vi tömmer trålpåsarna ligger det någon skit där” 

Farmen i Le Bec Hellouin i franska Normandie har blivit en ekologisk utpost av biologisk- och zoologisk mångfald. Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG

Bytte liv från affärsjurist till lantbrukare

Det är ett mentalt skifte som Perrine och hennes make Charles genomförde praktiskt för tolv år sedan. Framför växthuset står nu Perrine, 45 år, och sorterar morötter ur morgonens skörd. Egentligen var det inte tänkt att det skulle bli så:

– Jag arbetade som internationell affärsjurist i Hongkong och i Tokyo, när jag under ett besök hemma i Frankrike träffade Charles, säger Perrine. Han var då nyskild företagare, socialarbetare och hade sålt sin tvåmastade båt som han seglat världen runt med.

Vi var hur naiva som helst

Köparen skulle ett årtionde senare bli Frankrikes nuvarande klimatminister.

– Först tänkte vi bara odla lite åt oss själva i trädgården, men till slut gav vi oss in i ett helt nytt projekt. Vi var hur naiva som helst, säger Perrine och berättar om hundår med två barnafödslar och ständiga månadsslut utan pengar. Skilsmässan lurade ofta om hörnet.

¬– Vi gjorde inte mycket rätt i början, berättar hon. 

LÄS ÄVEN: Här flyter fem badkar med skräp in varje timme 

Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG

Men det fanns en sporre:

– Varje morgon när vi steg upp ville vi båda bara vara ute i naturen, i odlingarna. Det var en enorm drivkraft, säger hon. 

Det var en enorm drivkraft

Paret öppnade farmens grindar för både agronomer och ekonomer från framstående forskningsinstitut i Frankrike som INRA och Agro Tech Paris. De hade en konkret arbetshypotes:

– Vi ville se om en odlare kan leva anständigt på skörden av tusen kvadratmeter brukad jord. Tusen kvadratmeter, det är nästan ingenting, säger Perrine och sållar bort en handfull missformade morötter som ska sparas till djur, till hemmet och till kompost.

 

LÄS ÄVEN: Så hjälper dina val klimatet 

Kocken Fabien Prudhomme och Perrine Hervé-Gruyer. Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG

Orsakade ett smärre jordskalv

Målsättningen var en fransk minimilön på runt 12 000 kronor för en arbetsinsats på 43 timmar i veckan. All odling skulle göras för hand, eller med djur, och vara hundra procent ekologisk. I Europas största jordbruksnation där bönder ständigt är på krigsstigen efter EU-subventioner och exportstöd var projektet i det närmaste revolutionärt.

– Vi mätte allting, varje gest, kostnad, intäkt och arbetsinsats fördes in i en databas, berättar Perrine.

Varje gest, kostnad, intäkt och arbetsinsats fördes in i en databas

Resultatet föll väl ute, med råge. Rapporten orsakade ett smärre jordskalv i lantbruksvärlden. 

– Idag dubblas våra kunskaper i biologi vart femte år! Under tiden fortsätter det så kallade moderna jordbruket att arbeta efter kunskaper som är fyrtio, femtio år gamla! Sättet som det görs på ligger i total motsats till forskningens senaste rön, säger Charles Hervé-Gruyern. 

Idag är de ett halvdussin personer som arbetar på gården.

 

LÄS ÄVEN: 6 bästa resmålen för en klimatsmart semester 

Permakultur-farmen Le Bec Hellouin, Normandie, Frankrike. Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG
Foto: KRISTOFER SANDBERG

Tar hjälp av fåglar och insekter

Deras metod går ut på att återskapa en så vild och naturlig biosfär som möjligt. 

Det gäller även i växthuset där kryddväxter odlas längst ned, som följs av squash, tomater och högst upp hänger vinrankor. I mitten finns ett hönshus. Allting handlar om korsbefruktning, mångfald, näringskedjor och fuktighet. Antalet fågelarter, insekter och vilda bin på gården är rekordhögt. 

– Artrikedomen av fåglar och av olika insekter på gården hjälper oss med att äta mycket av det som annars skulle vara skadedjur för våra grönsaker, säger Perrine.

I trädgårdslandet utanför växthuset odlas ett dussin täta rader med rädisor, sida vid sida med ett dussin rader minimorötter och kålhuvuden i mitten. 

Vi lämnar alltid kvar rötterna i myllan

Varje sort har sin skördetid och sin uppgift - att till exempel skrämma bort skadeinsekter eller förvilla dem med olika dofter. Grödorna varvas hela tiden.  Varje skörd ger i sin tur ny näring åt jorden.

– Vi lämnar alltid kvar rötterna i myllan. För varje skörd ger det mer kompost och näring. Istället för att utarmas av det intensiva odlandet så blir vår jord bördigare och lättare att bruka för varje år, säger Charles. 

Deras jord vilar aldrig, den växer hela tiden. 

 

LÄS ÄVEN: 250 nya förslag för att rädda klimatet

Jordmånen i fara

75% av planeten jordmån är redan utarmad. Det konstaterar EU:s speciella Joint research centre i en rapport, World Atlas of desertification, som publicerades i juni i år.

90% av jordmånen riskerar bli det till 2050 i nuvarande takt.

8% av EU:s är utarmad (”desertified”) idag.

Expertgruppen hävdar att skälet till det är klimatförändringen kombinerad med aggressiv, mänskligt brukande och förorenande av jorden.

Forskarna förespråkar därför nya hållbara och ekologiska metoder i jordbruket för att bevara jordmånen, vattenresurser och biologisk mångfald.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!