Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Här är maten du ska äta för klimatet – och för hälsan

Många lantbrukare runtom i Sverige experimenterar nu med nya sorters baljväxter för att identifiera utmaningar och möjligheter. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket
Elin Röös, universitetslektor på SLU. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU / © Foto Jenny Svennås-Gillner, SLU
Bönor är bra enligt experten. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Morötter får också godkänt. Foto: EVA-LISA SVENSSON / EXPRESSEN FOTOGRAF EVA-LISA SVENSSON MALMö
Och likaså broccoli. Foto: LEIF JACOBSSON / GT/EXPRESSEN
1 / 7

Klimatsmart mat är ofta hälsosam mat, enligt Livsmedelsverkets expert. Men trots att allt fler unga skippar köttet väljer de flesta äldre att äta som förr. 

– Många tycker inte att baljväxter är gott och det ses som fattigmansmat – ärtsoppa och bruna bönor. Vi behöver få upp ögonen för hur viktiga dessa livsmedel är för både klimat och hälsa, säger Elin Röös, universitetslektor på SLU.

Mer än hälften av de unga svenskarna har minskat sin köttkonsumtion för klimatets skull. Men bland de över 50 år väljer de flesta att äta som förr. Det visar en undersökning som SVT beställt från Novus.

Livsmedelsverket sammanfattar motiven till sina nuvarande kostråd i en rapport som togs fram 2015 och som tar hänsyn till både hälsa och miljö. Enligt myndighetens nutritionist Åsa Brugård Konde talar koldioxidekvivalenter om hur klimatbelastande olika livsmedel är, men det är också viktigt att ta hänsyn till miljöaspekter som biologisk mångfald och och vattenanvändning för att avgöra om livsmedlen är hållbara.

– Att äta hållbart för både miljö och hälsa är egentligen ganska lätt då det ofta går hand i hand. Det finns några få konflikter. Generellt kan man säga att vi ska äta mer från växtriket och mindre från djurriket, berättar hon.

Klimat- och hälsosmart mat

Det här ska du äta för klimat och hälsa:

Baljväxter – bönor, ärtor och linser.

Grova grönsaker – kål, blomkål, broccoli och lök.

Rotfrukter – potatis, morötter, palsternacka.

 

Det här ska du äta mindre av:

Nötkött – har den absolut högsta klimatpåverkan. Välj kött som producerats på ett hållbart sätt, gärna miljömärkt.

Charkprodukter och rött kött – ökar risken för tjock- och ändtarmscancer.

Livsmedelsverket uppmanar inte svenska folket att sluta helt med kött – och konsumtionen av kött som gör miljönytta bör inte minska, enligt myndigheten. 

Åsa Brugård Konde säger att det handlar om att byta ut viss mat mot alternativ successivt, för att nå en förskjutning. 

– Det är bra att äta mycket av baljväxter och att minska på rött kött och charkprodukter. Samtidigt är korv ett sätt att ta hand om hela djuret, vilket är viktigt om vi ska äta djur och minska matsvinnet, påpekar hon. 

”Enormt resursslöseri”

Elin Röös, biträdande universitetslektor på SLU, driver forskningsprojektet New Legume Food med syfte att skapa en renässans för baljväxter. 

– Mycket av de baljväxter vi äter i dag är importerade vilket bidrar till onödiga transporter, och det finns osäkerheter i hur det odlas. För att producera ett kilo benfritt griskött går det åt sex till sju kilo baljväxter och spannmål. Att använda så mycket av det vi odlar till djurfoder i stället för att äta det direkt är ett enormt resursslöseri, säger Elin Röös. 

I Sverige odlas främst åkerböna och gula ärtor. Elin Röös arbetar nu för att få i gång odling av även andra sorter som traditionellt inte odlats i Sverige. Det innebär också fördelar i lantbruket. 

Det här ska du tänka på:

Mandel och andra nötter – bra för hälsan men odlingen slukar vatten.

Avokado – nyttiga fetter men också ett vattenslukande livsmedel som dessutom fraktas långt.

Fisk – bra för hälsan men bidrar till utfiskning. Livsmedelsverket rekommenderar fisk 2-3 gånger i veckan. Variera sorter och välj miljömärkt.

Mejeriprodukter – byt gärna ut till vegetabiliska varianter och skippa osten för hummus då och då.

Tomat, gurka och sallad – mindre näringsrika grönsaker som ofta odlas i växthus som genererar större klimatutsläpp.

Livsmedel som innehåller palmolja – odlingen bidrar till skövling av regnskog och fettsyresammansättningen är inte bra för hälsan. Samtidigt är det mängden mat per odlad hektar väldigt hög.

Kemikalier – halterna är reglerade för att inte påverka hälsan, men besprutning av grödor kan påverka den biologiska mångfalden. Välj ekologiskt.

Järnbehov – kvinnor i fertil ålder har högt behov av järn. Järn från vegetabiliska livsmedel tas inte upp lika bra i kroppen som järn från animalier.

– Det är bra för hela odlingssystemet att variera växtföljden. Om vi odlar ensidigt behövs mer bekämpningsmedel. Baljväxter producerar också sitt eget kväve vilket är ytterligare en fördel. 

Konsumenterna största utmaningen

Många lantbrukare runtom i Sverige experimenterar nu med nya sorters baljväxter för att identifiera utmaningar och möjligheter. Men den största utmaningen tror Elin Röös är att få konsumenterna att välja dessa livsmedel. 

– Därför jobbar vi nära livsmedelsindustrin så de kan utveckla produkter som lättare tilltalar människor och är mer likt det vi äter i dag, typ bollar, korvar och biffar. Vi behöver få upp ögonen för hur viktiga dessa livsmedel är för både klimat och hälsa. 

Två myter möter svar på tal

Myt: Betande djur behövs.

Sanning: I naturbetesmarker är betande djur viktigt för den biologiska mångfalden. De kan också göra nytta i den vegetabiliska omställningen då gräs, som djuren får beta, odlas i växtföljden för att öka markens bördighet och minska ogräs.

 

Myt: Skulle alla bli vegetarianer räcker inte odlingsmarken till.

Sanning: Det går åt mycket mindre markareal om alla skulle äta mer från växtriket än djurriket. Exempelvis används mycket av den soja som odlas i regnskogen som djurfoder och sedan äter vi upp djuren i stället för sojan. Markareal kan användas smartare om vi äter det som odlas direkt.