Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kläderna som är bäst och sämst för miljön

Så påverkar förändringarna i klimatet jorden.
Naturskyddsföreningen anordnar klädbytardagar för människor som vill ge bort sina kläder – och hitta nya. Foto: MIKAEL SJÖBERG
Att köpa kläder på second hand är avsevärt mycket bättre för miljön än att köpa nyproduktion. Foto: TT NYHETSBYRÅN / Jessica Gow
Enligt Sandra Roos är textilproduktionen ett stort problem för miljön och klimatet. Foto: RISE / RISE

Textilindustrin kräver mängder av energi och vatten och leder till en stor påverkan på miljön.

Men det finns sätt att tänka miljö- och klimatsmart runt sin shopping.

– Vi måste börja reflektera över vår konsumtion, säger Sandra Roos, miljöforskare vid forskningsinstitutet RISE.

Att känna sug efter ett nytt klädesplagg är vanligt. Kanske vill man åt den nya snygga festklänningen, eller skjortan som skulle passa perfekt på arbetsintervjun.

Men genom att tänka i banor om att köpa nytt gör vi miljön och klimatet en otjänst. Textilindustrin står nämligen för ett stort förbrukande av energi, vatten och kemikalier. 

I Asien, där 90 procent av våra kläder produceras, orsakar industrin massiv påverkan.

– Bomull är ett av de största problemen i dag eftersom det odlas i varma länder och kräver så mycket vatten. Till exempel har Aralsjön blivit helt tömd. Det står stora tankfartyg ute i öknen där det tidigare varit en sjö med fiskeverksamhet och ett naturliv. Det här med konstvattning av bomull är ett jättestort problem, säger Sandra Roos som forskar om livscykelanalys och kemikalier i konsumentprodukter vid forskningsinstitutet RISE.

Viktigt att tänka kvalitet före kvantitet

Produktionen av textil står för över 80 procent av textilindustrins påverkan på miljön – och flera av de skadliga processerna är svåra att undvika. 

Även i de fall där kläder benämns som ekologiska kan det finns problem.

– Köper du till exempel en T-shirt av ekologisk bomull så kan du fortfarande ha barnarbete, tvångsarbete, cancerframkallande färgämnen och massor av fossilt bränsle som används i produktionen, säger Sandra Roos.

För den som vill vara miljövänlig är det i stället bättre att fokusera på kvalitet och kläder du kan ha länge. 

– Det kan vara bättre att välja en bomullsskjorta och ha den 30 gånger än att köpa något som du knappt använder. Ett stort problem i dag är att vi inte använder plagg genom hela livslängden, säger Sandra Roos.

Här är klädvalen du ska undvika

Bomull: Bomullsodlingar kräver stora mänger vatten och energi, vilket ger stor påverkan på klimatet.

 

Nylon, akryl och viskosblandningar: Blir lätt noppriga och riskerar då att slängas, vilket leder till ytterligare konsumtion.

 

Kvantitet: Att köpa flera billiga kläder bidrar till höjd efterfrågan och ökad konsumtion. Samtidigt finns risken att kläderna slits snabbare, eller att du inte värderar de högt nog, varpå de glöms bort eller slängs.

 

Månadens trend: Just i dag kanske du vill ha den neongula hatten – men är du säker på att du kommer vilja ha den om en månad? Köp inte plagg som snabbt går ur modet och riskerar att slängas.

 

Oklara miljömärkningar: Vissa klädföretag har börjat med egna miljömärkningar av sina kläder. Här är det viktigt att fråga vad märkningen innebär – om de faktiskt betyder att klädproduktionen varit bättre för miljön.

 

Källa: Naturvårdsverket, Sanna Roos och Yvonne Augustsson

”Palett av saker man kan göra”

Men det finns sätt att skaffa nya kläder utan att faktiskt köpa nytt.

Yvonne Augustsson är handläggare på Hållbarhetsenheten vid Naturvårdsverket. Hon tipsar om att köpa second hand, gå på klädbytardag – eller att hyra kläder.

– Jag har själv testat att hyra och det funkar väldigt bra. Då kan man få något som passar för det specifika tillfället, men som man kanske inte skulle använda så mycket i vanliga fall, säger Yvonne Augustsson.

Hon fortsätter:

– Jag tror inte att vi kan gå tillbaka till en värld där vi inte konsumerar, men att vi behöver tänka mer hållbart. Är det något man inte använder kan man överväga att sälja det eller att skända bort det till frivilligorganisationer.

Yvonne Augustsson, handläggare vid Naturvårdsverket tipsar om att hyra kläder i stället för att köpa nytt. Foto: Naturvårdsverket / Naturvårdsverket

Dessutom behöver konsumenter bli bättre på att fråga om hur klädföretagens produktion ser ut. Vissa affärer märker sina kläder med olika hållbara märkningar – men ofta är det oklart vad märkningen står för.

– Det kan till exempel handla om att man använt återvunna material, men det behöver nödvändigtvis inte innebära att processen varit bättre. Då gäller det att man frågar och att företagen är transparenta med varför produkten skulle vara bättre.

Så tänker du miljösmart om dina kläder

Köp kläder på second hand eller byt med andra i stället för att köpa nytt.

 

Testa att hyra kläder. Då får du tillfälle att bära något som du annars inte skulle testa och undviker samtidigt att plagget blir liggandes i garderoben.

 

 Minska på din klädkonsumtion. Produktionen står för 80 procent av textilindustrins miljöpåverkan. Genom att shoppa mindre bidrar du till att minska efterfrågan. 

 

När du väl ska shoppa – tänk kvalitet i stället för kvantitet. Då ökar chansen att du använder kläderna längre och utnyttjar hela livslängden.

 

Laga kläder i stället för att slänga.

 

Sälj, byt eller skänk bort kläder du har tröttnat på.

 

Kolla efter pålitliga miljömärkningar när du är ute och shoppar. Nedan följer ett urval:

 

GOTS: Internationell märkning som ofattar både sociala och miljömässiga krav

 

BRA MILJÖVAL: Märker kläder utifrån kategorierna ”bra fibrer”, ”bra beredning och ”second hand-textilier”

 

SVANEN: Ser till produktens livscykel, från odling av bomull till färdiga kläder

 

FAIR WEAR FOUNDATION: Fokuserar på de anställdas villkor i internationell textilproduktion

 

KRAV: Ställer krav på textilråvaror som bomull, ull, lin och skinn

 

EU ECOLABEL: EU:s motsvarighet till Svanen som ställer krav på utsläpp i luft och vatten från textilproduktionens fabriker, samt på andvänding av hälso- och miljöfarliga ämnen i tillverkningen

 

OEKO-TEX: Garanterar att plagget inte orsakar allergi eller hälsobesvär

 

FAIRTRADE: Ställer krav på arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer

 

Källa: Naturskyddsföreningen Medvetenkonsumtion.se