Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Global uppvärmning: Så drabbar den oss och klimatet

Är det vårt fel, eller någon annans, att glaciärerna minskar? Foto: JONATHAN HAYWARD / AP CP
Om vi får fantasiskt väder i Sverige, hur blir det i södra Europa? Foto: LASSE SVENSSON
Vad händer när havsytan stiger? Foto: mosevenezia.eu
Kommer de dåliga dagarna att bli fler och värre? Foto: SUVAD MRKONJIC / TT NYHETSBYRÅN

De flesta forskare och experter är överens att det pågår en global uppvärmning? Men hur påverkar den oss?

Och är det vårt ”fel”, eller har naturen hittat på den själv?

Så här resonerar forskarna och FN:s klimatpanel om dessa viktiga klimatfrågor.

LÄS MER: Här hittar du fler nyheter från Expressen Klimat

Vädret ändras timme för timme. Den ena dagen är inte den andra lik. Och vädret är olika från plats till plats. 

Ena sommaren är varm, den andra sval. Hur vet man då om vi drabbats av en global uppvärmning?

Detta är global uppvärmning

Sedan 1950-talet har vi mätt temperaturer av jordens lägre atmosfär på ett stort antal platser över hela världen. Genom att mäta regelbundet och jämföra mätresultaten över längre tid har forskare kommit fram till att den globala genomsnittstemperaturen stigit med 0,56–0,92 grader under 1900-talet. Två tredjedelar av höjningen skett de senaste 50 åren. 

Enligt FN:s klimatpanel är temperaturhöjningen med stor sannolikhet orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. FN:s klimatpanel hävdar att icke mänskliga faktorer som vulkanutbrott och skillnader av solaktiviteten har sedan 1950-talet bara marginellt minskat uppvärmningen.

Skillnaden mellan klimat och väder

Med väder berättar man hur det är på en viss plats vid ett visst tillfälle. Klimat beskriver hur vädret varit på en given plats under lång tid. 

Miljö är den fysiska miljön där vi lever, med jord, vatten och berggrund. Att mängden mikroplaster i världshaven ökar är främst ett miljöproblem. 

Vad händer om jorden värms upp?

Konsekvenserna av global uppvärmning är många och svåra att överblicka. Ökad värme kan följas av ett antal direkta konsekvenser som smältande glaciärer, stigande havsnivåer, förändrade förutsättningar för jordbruket och ändrade levnadsvillkor för djur.

Sekundära följder kan vara extrema väderhändelser, spridning av tropiska sjukdomar och ekonomiska återverkningar. Det pratas även om klimatflyktingar om stigande havsnivåer lägger landsdelar och kuststäder under vatten.

Enligt FN:s klimatpanel har denna process redan inletts: Effekterna är enligt panelen fler extrema värmeböljor och översvämningar. Förändringarna går dessutom fortare än befarat. Redan 2007 slog rapporten från klimatpanelen fast att människan med nittio procents sannolikhet står bakom klimatförändringarna, rapporterade DN då. 

Den senaste rapporten från 2018 är ännu mer dyster. Det räcker inte att dra ner på bilresandet och att strunta i flyget för att rädda planeten, skrev Expressen i augusti 2019. 

Hur påverkar den globala uppvärmning oss i Sverige?

En grad varmare skulle enligt Naturvårdsverket betyda att Skåne fick samma klimat som centrala Tyskland. Växtsäsongen skulle bli längre, men mildare vintrar ökar dock risken att få hit skadeorganismer och smittbärare som kylan hittills har förskonat oss från. 

Blir uppvärmningen 3–4 grader tar de negativa följderna över, med mångdubbelt fler döda efter värmeböljor och ett hårdare tryck på sjuk- och äldrevården. Energikonsumtionen skulle öka på grund av större behov av kylning och luftkonditionering. 

Vad är FN:s klimatpanel?

FN:s klimatpanel, IPCC som står för Intergovernmental Panel on Climate Change, är en mellanstatlig organisation som ska förse världens beslutsfattare regelbundet med vetenskapliga bedömningar över klimatförändringar, dess konsekvenser och potentiella framtida risker, samt att presentera förslag till anpassning och begränsningar, skriver de på sin hemsida.

Klimatpanelen gör ingen egen forskning, men ska analysera ”öppet och transparant” de rapporter som är relevant att förstå riskbedömningen av klimatförändringar orsakade av människan, hur den möjliga påverkan blir och möjligheter till anpassning och mildring av effekterna.

Klimatpanelen kritiserade 2010 för överdrivna rapporter, bland annat om att Himalayas glaciärer skulle smälta till år 2035. Panelen erkände bristande källgranskning och att den detaljen var byggd på spekulationer.

LÄS MER: Climategate - sanning eller bluff? 

Vad säger klimatpanelen om global uppvärmning?

FN:s klimatpanel har skapat ett antal klimatmodeller fram till år 2100 där de utgår från vad som kan hända om den globala snitthöjningen blir mellan 1,1 och 6,4 grader. 

De har kommit fram till att följande troligen inträffar:

■ Höjning av havsnivån.

■ Följder för jordbruket.

■ Fortsatt förtunning av ozonlagret.

■ Fler perioder med extrem nederbörd.

■ Minskning av öknar och minskning av torkperioder.

■ Ökad spridning av sjukdomar.

Detta kan påverka hela ekosystems struktur och funktion. Djur- och växtlivet kan komma att tvingas till anpassningar. Vissa arter kan trivas, andra tvingas flytta eller bli utrotade utan mänsklig hjälp. 

 

LÄS MER: Här hittar du fler nyheter från Expressen Klimat 

 

Vad händer med glaciärerna?

Den globala uppvärmningen har lett till att världens glaciärer minskar. Men det är inte säkert att det beror på mänsklig inblandning, eftersom klimatsystemet fortfarande inte hämtat sig från den lilla istiden som varade fram till slutet av 1800-talet.

Med minskade glaciärer blir tillgången på färskvatten sämre och vattennivån högre. Klimatpanelen har beräknat att havsnivån kommer att stiga 30–60 centimeter fram till år 2100, med reservation för att den kan stiga så mycket som 80 centimeter, eller så lite som 10 centimeter.

Detta är lilla istiden

Det är en period efter den medeltida värmeperioden. Det var ingen istid i egentlig mening, men det var cirka 1–3 grader kallare. Den lilla istiden varade från mitten av 1300-talet till mitten av 1800-talet, med tre särskilt kalla perioder, senast cirka 1790–1880. 

Karl X Gustavs tåget över Bält 1658 påstås ha varit möjlig på grund av lilla istiden.

Vad kan man göra för att minska den globala uppvärmningen?

För att begränsa klimatförändringarna finns åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser, öka kapaciteten hos kolsänkor (skogsplantering) för att absorbera växthusgaser från atmosfären. Panelen menar att det finns stor potential att i framtiden minska utsläppen genom energibesparingar och ökad effektivitet, använda energiteknik med låga koldioxidutsläpp som förnybara energikällor, kärnenergi och geologisk lagring av koldioxid.

Är forskarna eniga?

FN:s klimatpanel har dragit slutsatsen att människan ligger bakom den globala uppvärmningen och att det finns konsensus bland klimatforskarna om detta. Det betyder förstås inte att alla klimatforskare säger samma sak, men att en stor majoritet anser detta.

Mer om klimatet:

Amnesty motiverar med att Greta Thunberg har inspirerat över en miljon unga människor.