Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Jag talar hellre om klimataktion än ångest”

Expressens Karin Sörbring har träffat Greenpeace chef Parul Sharma.
För tre år sedan var Parul Sharma sommarvärd i P1. Foto: MICHAELA HASANOVIC
I sitt sommarprogram berättade Parul Sharma om möten med utsatta arbetare på industrier runtom i världen, samt om vikten av att motarbeta korruption. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Greenpeacechefen Parul Sharma pratar hellre om ”klimataktion” än ”klimatångest”. Foto: EDWARD BESKOW
”Vi har bråttom, extremt bråttom. Men i stället för att bli förlamad kan du tänka ut fem saker som du som individ kan göra för att minska klimatavtrycket och påverka i rätt riktning”, säger Parul Sharma Foto: Karin Sörbring
Expressens Karin Sörbring intervjuar Greenpeacechefen Parul Sharma. Foto: Expressen TV / Karin Sörbring

Hon tror inte på frivillighet.

Ska vi nå klimatmålen krävs en total anpassning till Förenta nationernas klimatpanels rekommendationer, anser nya Greenpeacechefen och författaren Parul Sharma, 44, aktuell med nya boken ”Produktionskedjan”.

– Miljöfrågan får inte bli en angelägenhet för bara vit medelklass. Sanitet och vatten, jämställdhet och att bryta utanförskapet är A och O om vi ska få med oss alla på tåget. 

Parul Sharma har just ätit müsli till lunch när hon tar emot i ett konferensrum i Greenpeace Sveriges öppna kontorslandskap med massor av gröna växter på Södermalm i Stockholm. 

– Jag känner oro för att miljörörelsen bara ska bli en vit medelklassrörelse. Vi måste förstå att inkludering är en förutsättning för att vi ska nå FN:s hållbarhetsmål, det räcker inte att bara tre av tio engagerar sig. Vatten och sanitet är en av världens viktigaste jämställdhetsfrågor. I dag saknar 850 miljoner människor rent vatten och kvinnor och barn drabbas oftast hårdast.

– På tio-i-topp-listan över vilka länder Sverige handlar med finns stater med extrem vattenbrist. Vill vi verkligen bidra till fattigdomsbekämpning kan vi fråga de företag vi handlar med vilket vattenavtryck de gör och hur de på plats bidrar med insatser för exempelvis flickors utbildning.

Parul Sharma tror på reinkarnation och hon brukar skoja om att hon önskar att Greta Thunberg och Malala ska återfödas som Paruls döttrar i ett framtida liv. Här intervjuad av Expressens Karin Sörbring Foto: Expressen TV / Karin Sörbring

Greenpeaces krav på politikerna:

■ ”Vi väntar på en klimathandlingsplan från regeringens sida. Vi behöver en skarp sådan”.

■ ”Sverige handlar och producerar mycket i tredje land. Sverige gör förvisso mycket inom en EU-kontext, men vi kräver en total anpassning till IPCC:s (Förenta nationernas klimatpanels, reds anm) rekommendationer om hav och land. Bort med frivilligheten!”

Nu har Greenpeace i Sverige precis fått in drygt 2 miljoner kronor för kampanjen för bekämpningen av bränderna i Amazonas och enligt den senaste årsredovisningen fick ni 2017 nästan 200 miljoner kronor i gåvor. Vad gör ni med pengarna?

– Det ökade trycket på våra skogar gäller tyvärr inte bara Amazonas, men Greenpeace har i 27 år arbetat på plats i bland annat Amazonas för att skapa förändring. Att uppemot 100 000 svenskar varje år skänker pengar via oss är ett enormt förtroende och vi följer upp hur varje krona används. 

Sharma: ”Frivillighet har inte hjälpt Sverige att nå några klimatmål”

Du är jurist och Greenpeace har många aktivistiska projekt. Hur långt kan du tänka dig att gå i förhållande till lagen?
– I Sverige verkar många tycka att det är fult att vara aktivist. Så är det inte i andra länder. Såväl min mammas som pappas familjer kommer från Indien och flera har suttit fängslade för civil olydnad när de varit en del av Mahatma Gandhis fredsrörelse. Utan den sortens engagemang och mod hade viktiga samhällsförändringar aldrig ägt rum. Vi på Greenpeace ifrågasätter orättvisa lagstiftningar och bristen på lagar för klimatet. Frivillighet har inte hjälpt Sverige att nå några klimatmål.

Parul Sharma är oroad över att röster hörs om att kärnkraft skulle vara enda alternativet om vi ska klara klimatmålen. ”Kärnkraft har ingen framtid, det är varken tekniskt eller ekonomiskt gångbart”, säger hon. Foto: Karin Sörbring

Parul Sharmas krav på politikerna:

■ Skapa ett ”Fossilfritt Sverige i världen”. Vi gör så stort avtryck i världen genom allt som vi konsumerar som producerats på annat håll.

■ Mer lagstiftning inom frågor som rör företagens ansvar för att vi ska nå klimatmålen.

■ Inköpare och upphandlare kommer att vara viktigast ur ett hållbarhetsperspektiv om vi ska nå hållbarhetsmålen.

Jag hörde på P1 att du sätter stort hopp till att regeringen nu måste pröva Preems expansionsplaner på att bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil?

– Ja, vi har en klimatlagstiftning nu och det vore oerhört märkligt och olyckligt om Stefan Löfven släpper igenom Preems krav. Då kastas Sverige tusentals mil tillbaka i kampen att bli fossilfritt och gå i bräschen för ett hållbart samhälle.

Så var går gränsen för dig vad gäller civil olydnad?

– Hittills har jag inte personligen brutit mot någon lag. Vi är en grön fredsrörelse där ledet ”peace” är lika viktigt som ”green”, men där vi ibland använder oss av civil olydnad för att nå målen. Vi får inte orsaka fysisk skada eller våld, där går gränsen. 

– När personer från Greenpeace i maj skrev ”No need to panic” på riksdagen använde man kalkfärg som tvättas bort med vatten och som varken skadar byggnader eller människor.

Konsumenter måste ställa frågor, tycker Parul Sharma

Greenpeace vill enligt dig se en total anpassning till Förenta nationernas klimatpanels rekommendationer. Vad skulle krävas av konsumenterna för att vi ska nå dit?

– Som konsumenter måste vi vara pålästa, men det är svåra frågor. Har du inte kunskapen ska du däremot inte vara rädd för att fråga. Näringslivet behöver känna trycket från kunderna att de vill veta under vilka villkor saker har producerats. Köp gärna en aktie och gå på kapitaldagar och ställ företaget till svars! Fina hållbarhetsförklaringar behöver nämligen inte ha ett uns av sanning i sig.

I sitt sommarprogram 2016 berättade Parul Sharma om möten med utsatta arbetare på industrier runtom i världen, samt om vikten av att motarbeta korruption. Foto: MICHAELA HASANOVIC

I din nya bok ”Produktionskedjan” berättar du om några av dina 182 revisioner i högriskländer och du återkommer i ditt ”Sommar i P1” även till ”de blanka ögonen” som glöms bort?

– Ja, i kampen för att rädda miljön har många totalt glömt bort människorna och vad det är för kvaliteter hos människan som kan rädda planeten. När du tittar på den här pennan ser du inte under vilka villkor den producerades: hur arbetarna hade det och vilket klimatavtryck pennan gjorde. Vi måste ha ett mer holistiskt perspektiv.

I boken beskriver du också hur cemtentsköljerskorna i vattenbristens Lahore blev upprörda när du bad dem att stänga av kranen för att spara på vattnet? 

– De hade en gammal vattenkran som det tog lång tid att sätta på och av och jag kom på mig själv med att besserwissrigt tycka att de här kvinnorna skulle bidra till att minska vattenbristen. De förklarade att de kämpade för fullt för att alls kunna ge sina barn ett mål mat om dagen. Inte tusan bryr jag mig om miljön om jag inte har mat till ungarna! Det där är ett globalt utanförskapsproblem, för den som känner sig exkluderad och diskriminerad kommer inte att vilja och kunna delta i kampen för planeten. 

Med boken ”Produktionskedjan” vill Greenpeacechefen Parul Sharma göra inköpare och upphandlare medvetna om vilken nyckelroll de spelar i att skapa ett hållbart samhälle. Foto: Karin Sörbring

Hinduiska tron hjälper Parul Sharma att hitta ett inre lugn

Du tror på andningen, sade du i din morgonandakt i P1. Hur kopplar du detta till klimatet?

– Min hinduiska tro är kanske ingenting jag skyltar med, men jag tror att det som klimatengagerad är en tillgång att vara spiritualistisk och orka gå inåt i sig själv. Ha kontakt med sina känslor. De hållbarhetsutmaningar som vår planet står inför upplever jag beror i stor utsträckning på att människor tappat ett inre lugn, som jag tror kan leda till överkonsumtion. Om fler blev mer medvetna och hittade ett inre lugn skulle det ha stor effekt på hur vi hanterar miljön.

– Själavård är viktigt. Jag hävdar inte på något sätt att jag är en balanserad person, men jag strävar ditåt, säger Parul Sharma, som två gånger genomgått elva dagars meditation i total tystnad och som varje morgon i kollektivtrafiken på väg till jobbet mediterar.

Parul Sharma säger att hon inspireras mycket av Buddha, som ifrågasatte orättvisa strukturer och valde lugnet.

– Det handlar om att stärka sitt inre genom meditation och att göra sin plikt och ta ansvar för klimatet, oavsett om det är i rollen som exempelvis elev, lärare, läkare eller Greenpeacemedlem. 

Parul Sharma har bestämt sig för ett privat köpstopp och ser att hennes närmaste säger nej till presenter och gåvor och att det hellre doneras till insamlingsorganisationer. Foto: Karin Sörbring
”Vi har bråttom, extremt bråttom. Men i stället för att bli förlamad kan du tänka ut fem saker som du som individ kan göra för att minska klimatavtrycket och påverka i rätt riktning”, säger Parul Sharma. Foto: Karin Sörbring

Sedan tiden som chef för hållbarhetsrådgivningen på advokatfirman Vinge har människorättsjuristen mer än halverat sin lön.

– Men pengar har aldrig varit min drivkraft. Jag tycker inte att man ska ha högre lön än vad jag har nu när man basar över en medlemsorganisation, menar Sharma.

Och hur tycker du att näringslivet ska ställa om för att vi ska nå klimatmålen?

– En klimatomställning kan lyckas om Sverige fokuserar ordentligt på offentlig upphandling och privata inköpare. Sverige upphandlar varje år för över 700 miljarder kronor och mycket av produktionen kommer från skarpa högriskländer som exempelvis Kina, Indonesien, Pakistan och Argentina. Vi måste ha hållbarhetskunniga upphandlare som ställer krav utifrån klimat, miljö, antikorruption och arbetstagarperspektiv – med kompetens att utföra fysiska uppföljningar på plats i högriskländer. 

I vilken utsträckning känner du klimatångest?

– Jag talar hellre om klimataktion än klimatångest, som bara verkar förlamande. Vi har bråttom, extremt bråttom. Men i stället för att bli förlamad kan du tänka ut fem drastiska saker som du som individ kan göra för att minska klimatavtrycket och påverka i rätt riktning.

– Vad kan du göra för att bryta ojämlikheten i Sverige, inkludera fler i din omgivning och minska utanförskapet? Ojämlika samhällen bidrar till klimatutmaningar. Tänk också på din konsumtion och se dig som en producent med ansvar att kontrollera varifrån det du köper och använder kommer och hur det har tillverkats.

Parul Sharmas val:

Elbil – Fossildriven bil

”Inget dera. Det måste få bli omodernt att ha bil”.

Kärnkraft – ✓ Vindkraft

”Men rapporter visar också att vindkraften kan påverka den biologiska mångfalden, så även förnybar energi behöver granskas”.

✓ Halloumi – Kyckling

”Jag är vegetarian, men det finns hakar med halloumi också både vad gäller klimatavtrycket och de anställda i mejeribranschen världen över som kan ha svåra arbetsvillkor”.

✓ Cykla – ✓ Åka kollektivt

”Både och. Jag har en fin cykel som jag gärna använder”.

Bomull – Polyester

”Det blir nästan att välja på pest eller kolera. Organiskt och fairtradeproducerat bomullsmaterial kan funka, men människor i bomullsindustrin kan leva under stor ofrihet och slaveri. Och i polyester är det plast och skit. Jag har totalt köpstopp nu och köper inga nya kläder”.

BAKGRUND / PARUL SHARMA

■ Sverigechef för Greenpeace sedan 6 augusti.

■ Människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor.

■ Juristexamen från Stockholms universitet och en Master of Law från London.

■ Har sedan 2004 arbetat både i och med storbolag. Rankades 2017 av Veckans Affärer som näringslivets mäktigaste kvinnan inom kategorin ”Samhällsförändrare” och 2018 som den mäktigaste inom biståndsdebatten i Sverige av magasinet Omvärlden.

■ Ordförande för den svenska Agenda 2030-delegationen, hållbarhetsansvarig på advokatbyrån Vinge, vd för Academy for human rights in business.

■ Rådgivare i både EU-kommissionen och på Amnesty, har jobbat på Sandvik och Stora Enso.

■ Sommarvärd i P1 (2016). Podden ”Rights talks with Parul”.

■ Sitter i styrelserna för ”Water Aid” och Bris, driver stipendieprogrammet ”A Sea Change” (indiska flickor i delstaten Uttar Pradesh får chans till vidareutbildning efter gymnasiala studier, 450 sjuksköterskor etc).

■ Aktuell med boken ”Produktionskedjan – ditt ansvar för människan och miljön” (Sanoma utbildning).

LÄS MER: Stor intervju med Greta Thunberg: ”Jag har alltid varit annorlunda”