Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

De gav barnen hjärnskador – stöttas med svenska pengar

2014 ledde utsläppen till en massförgiftning i byn Berezovka i Kazakstan, som bland annat innebar att 25 barn i en skola kollapsade. Här kan vi se en video på skolbarn som får anfall.
Flammor av brinnande gas syns på horisonten vid Karachaganak-fältet i Kazakstan. Foto: Denis Sinyakov
Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.Foto: FREDRIK HJERLING

Barn drabbas av hjärnskador, ursprungsbefolkningar tvångsförflyttas och hela kåkstäder insjuknar.

Trots brutala vittnesmål i skuggan av fossiljättarna finansieras bolagen med flera miljarder kronor – från svenska pensionssparare.

I en ny rapport anklagar Naturskyddsföreningen AP-fonderna för att bryta mot de miljökrav som infördes förra året.

– Vet svenska pensionärer om detta? Det är en skandal, säger frilansjournalisten Henrik Brandão Jönsson, som besökt en kolgruva i Colombia för organisationens räkning.

Svenska pensionssparare har investeringar i 89 av världens 200 största fossilbolag, genom Första till Fjärde AP-fonderna, visar en granskning av Naturskyddsföreningen. Totalt handlar det om 16,4 miljarder kronor som förvaltas hos utsläppsjättarna.

– Vi tycker inte att våra gemensamma pensionspengar ska bidra till klimatkrisen. Det strider också mot Parisavtalet, som säger att våra investeringar ska bidra till en hållbar utveckling, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Visar investeringarnas konsekvenser

Genom AP-fonderna har svenska pensionssparare investerat miljardbelopp i några av världens största fossilbolag, visar granskningen.

Naturskyddsföreningen anser att investeringarna går tvärtemot de nya miljökrav som regeringen införde i januari förra året.

I tre reportage beskrivs fossilinvesteringarnas förödande konsekvenser för både miljö och människoliv.

Organisationen har låtit tre frilansreportrar besöka platser där fossilbolag som sponsras av svenska pensionspengar har en direkt förödande effekt på sin omgivning. 

– Man har hört talas om smutsiga pengar kopplat till AP-fonderna, men vart pengarna tar vägen, och att det går att besöka den platsen, var unikt för mig, säger Maria Georgieva, som även arbetar för Svenska Dagbladet.

Barn kollapsade på skolan

I ett reportage skildrar hon en massförgiftning i byn Berezovka i Kazakstan, som ligger intill Karachaganak – ett av världens största olje- och gasfält. Första till Fjärde AP-fonderna har investeringar om över tre miljarder kronor i Chevron, Lukoil, ENI och Shell, som äger gaskonsortiet tillsammans med KazMunaiGas.

Verksamheten har varit i gång sedan sent 90-tal och byborna har länge protesterat mot miljöföroreningarna. Enligt en studie från 2003 hade nästan varannan invånare kroniska hälsoproblem kopplat till utsläpp från fältet.

2014 ledde utsläppen till en massförgiftning i byn, som bland annat innebar att 25 barn i en skola kollapsade. Året därpå dömdes gaskonsortiet till böter på 28 miljoner dollar för giftiga utsläpp och miljöföroreningar.

I dag har alla boende tvångsförflyttats och flera av barnen har diagnostiserats med bestående hjärnskador, av utländska läkare, visar granskningen. 

– Jag träffade många som inte fått någon diagnos av myndigheterna i Kazakstan, eftersom de skyddar gaskonsortiet och de utländska bolagen. I stället har man fått vända sig till ryska läkare. Föräldrarna till två av barnen som drabbades värst berättar att de bland annat förlorar medvetandet ibland, som en konsekvens av förgiftningen. En av mammorna beskriver det som ett epileptiskt anfall, säger Maria Georgieva.

Ljubov Voskoboj, 16, här med mamma Svetlana Voskoboj, 41, var i byskolan 28 november 2014. Hennes symptom märktes först sex månader senare, när hon föll ihop på grund av en cysta i hjärnan.Foto: Denis Sinyakov

Karin Lexén anser att reportagen i Naturskyddsföreningens rapport tydligt visar den moraliska aspekten av fossila investeringar. 

– Samma verksamheter som leder till enorma klimatutsläpp drabbar ofta människor i närområdet. I Kazakstan var det så allvarligt att FN:s rapportör senare konstaterade att det är ett brott mot mänskliga rättigheter, säger hon.

”Alla man möter hostar”

Ett annat reportage beskriver livet i kåkstaden Embalenhle i skuggan av den sydafrikanska utsläppsjätten Sasol, som omvandlar kol till flytande kol och som sedan kan raffineras till drivmedel och kemikalier. Deras anläggning i Secunda är världens största enskilda utsläppare av växthusgaser.

2017 var utsläppen 57,3 miljoner ton växthusgaser – 4,6 miljoner ton mer än vad hela Sverige släppte ut samma år. Sasol sponsras också av svenska pensionssparare, med över 60 miljoner kronor investerade av Första och Andra AP-fonderna. 

– Jag har känt till hur mycket Sasol släppte ut, men då visste jag inte att det fanns svenska pensionspengar där, säger frilansjournalisten Torbjörn Selander, som annars ofta arbetar för Expressen.

Under Apartheid flyttades alla svarta i Secunda till kåkstaden, som ligger i vindriktningen från Sasols anläggning. Många år efter att ANC tagit makten struntar man fortfarande i invånarnas rättigheter, enligt Torbjörn Selander. Sasol är ett statligt bolag som genererar stora intäkter.

Barn leker framför kolanläggningen i Secunda. Foto: Torbjörn Selander

Prover som tagits i vattnet som passerat anläggningen visar mycket höga halter av ammoniak, och luften innehåller både kemikalier och skadliga partiklar. Dessutom omges området av giftiga berg av slagg och restprodukter.

– Alla man möter hostar och väldigt många har astma. Undersökningar visar att tusentals dött, säger Torbjörn Selander.

Nya klimatkrav på AP-fonderna

Naturskyddsföreningens rapport tar avstamp i den nya lagen om allmänna pensionsfonder som infördes i januari 2019, och som innebär att AP-fonderna har en skyldighet att ta hänsyn till miljö och etik i sina placeringar. Samtidigt är fondernas främsta uppgift fortfarande att få avkastning.

Karin Lexén kallar det ändå för ett stort politiskt kliv i rätt riktning.

– På papperet har AP-fonderna tolkat främjandet av hållbar utveckling som att deras verksamhet ska följa internationella avtal som Sverige har ställt sig bakom, exempelvis Parisavtalet. Nästa steg måste vara att sluta investera i bolag som har fossil verksamhet som affärsmodell. Där har vi inte sett några stora förändringar. Det talar sitt tydliga språk att man har investeringar i 89 av världens 200 största fossilbolag. 

Kan man säga att AP-fonderna bryter mot lagen?

– Det är tyvärr ingen skarp lag, däremot tycker vi att de bryter mot sin egen tolkning av de krav som ställs.

Urbefolkningen tvångsförflyttas

Journalisten Henrik Brandão Jönsson, som även arbetar för Dagens Nyheter, är beredd att gå längre. Han anser att AP-fonderna helt klart bryter mot lagen.

– Vet svenska pensionärer om detta? Det är en skandal. De pengar de använder för att köpa saker kommer från kol som dödar människor i Colombia. Riskkapitalister kanske kan stötta bolag som fördärvar, men inte statliga allmänna fonder.

Hans reportage för Naturskyddsföreningen utspelar sig i den colombianska delstaten La Guajira där urfolket wayúu levt sedan urminnes tider. Under mitten av 80-talet anlades Latinamerikas största kolgruva Cerrejón på platsen, och i nästan 20 år har Första till Fjärde AP-fonderna haft investeringar till ett värde av drygt 1,3 miljarder kronor i kolkonsortiets ägarbolag.

Luz Angela Uriana står i sitt hus med sin son Moises Guette och sin dotter Saray Guette. De dagliga gruvsprängningarna har gjort att en del av husväggen har rasat.Foto: Luis Bernardo Cano

Många i urbefolkningen har tvångsförflyttats eftersom det finns kol där de bor. Sprängningar sker dagligen och har raserat väggarna hemma hos Luz Angela Uriana, vars son har fått svåra andningsproblem av dammet från kolgruvan. Bolaget vägrar betala ut ersättning till familjen.

– Det är en väldigt fattig region, men urfoket har alltid klarat sig eftersom de har odlat egen mat. Det som har hänt nu är att koldammet lägger sig över deras odlingar när det transporteras. De kan inte längre odla mat, utan tvingas köpa mat. För att köpa mat behöver du pengar, och då måste du arbeta, men det finns inga arbetstillfällen i La Guajira, det är en öken. Det är inte urfolket som får jobb i kolgruvan, säger Henrik Brandão Jönsson.

Gruvbolagets sprängningar plågar byborna. Samtidigt investerar svenska AP-fonden svenska pensionspengar i projektet.

”Fossilbranschen är under press”

AP-fonderna har tidigare försvarat sig med att innehaven i fossilbolagen ger dem en möjlighet att påverka verksamheten i en hållbar riktning. 

Jakob König på Fair Finance Guide anser att det finns stora brister i argumentationen. Dels är ägardelarna väldigt små (ofta 0,01 procent av bolaget, enligt Naturskyddsföreningen) och dessutom är det svårt att förändra ett bolag vars kärnverksamhet bygger på fossila bränslen.

– Att sälja en investering är också ett sätt att påverka, som kan pressa andra investerare. Fossilbranschen är under press just nu och om fler tar ställning bidrar det till en stigmatisering. 

Cerrejón-gruvan i Colombia breder ut sig på ett område nästan tre gånger så stort som Stockholms kommun.Foto: Luis Bernardo Cano

Fossilfria AP-fonder skulle också ligga i linje med Sveriges strategi om att vara ett föregångsland och förebild i världen, anser Jakob König.

– Det skulle vara värdefullt symboliskt om AP-fonderna blev fossilfria eller satte tydliga omställningsplaner i linje med klimatmålen. Vi ser en tydlig följa John-tendens i finansbranschen så det skulle kunna inspirera andra att följa efter.

Fondernas värde riskera att minska

Även Karin Lexén har svårt att se att AP-fondernas innehav kan får de fossila verksamheterna att ställa om. Naturskyddsföreningen har också granskat investeringsplaner som visar att fossilbolagen planerar att fortsätta sin nuvarande verksamhet, snarare än att börja satsa på förnybart.

– Vi tror inte på ägarinflytande i det här fallet, vi tror på att upphöra med investeringar i fossila bolag. Vi hoppas att det leder till att fler länder gör på samma sätt. 

Fondernas värde riskerar också att minska. Enligt Karin Lexén finns det redan nu indikatorer på att det är olönsamt att investera i fossila bolag.

– På sikt innebär det en risk i hur man hanterar våra pensionspengar. Det kommer bli allt svårare att bedriva fossil verksamhet i takt med att kraven skärps och att förnybar energi blir billigare, säger hon.

Expressen har varit i kontakt med John Howchin, generalsekreterare i AP-fondernas Etikråd. Han avstår från att kommentera uppgifterna innan han själv tagit del av Naturskyddsföreningens rapport, som släpps under måndagen.

AP-fonderna

AP-fonderna är allmänna pensionsfonder som förvaltar över 1 500 miljarder kronor av pensionspengar.

De fem AP-fonderna första, andra, tredje, fjärde och sjätte, är så kallade buffertfonder, och ingår som en mindre del av inkomstpensionssystemets tillgångar. Sjunde AP-fonden förvaltar det fonderade kapitalet i premiepensionssystemet, och är den enda valbara av AP-fonderna.

I den nya AP-fondslagen som infördes 1 januari 2019 står det att fondmedlen ska investeras och ägas ”ansvarsfullt”, och ”vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten.”

Sasols anläggning i Secunda är världens största enskilda utsläppare av växthusgaser. 2017 var utsläppen 57,3 miljoner ton växthusgaser – 4,6 miljoner ton mer än vad hela Sverige släppte ut samma år.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.