Forskarnas sågningar: ”Förslagen räcker inte”

Jörgen Larsson, forskare från Chalmers, var en av forskarna som sågar politikernas förslag i SVT:s Agenda, här diskuteras flyget.
Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH.
Foto: SVT
Karin Bradley, forskare i samhällsplanering och miljö på KTH.
Foto: SVT
Anders Roth, mobilitets- och transportexpert på IVL.
Foto: SVT
Jörgen Larsson, forskare på Chalmers.
Foto: SVT
Lisa Göransson, forskare i energisystem på Chalmers.
Foto: SVT
Christian Ekberg professor i kärnkemi på Chalmers.
Foto: SVT
Lennart Söder, professor i elkraftsystem på KTH.
Foto: SVT
Elin Röös, forskare på SLU.
Foto: SVT
Therese Lindahl, forskare på Stockholm Resilence Center.
Foto: SVT
1 / 10

Riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner har frågats ut i en klimatspecial i SVT:s ”Agenda” på söndagskvällen.

Ämnena som togs upp var transport, industrin, el och livsmedel.

I samtliga ämnen fick politikerna kritik för bristfälliga åtgärder.

I söndagens klimatutfrågning utfrågades de klimatpolitiska talespersonerna från samtliga åtta riksdagspartier. Bland annat handlade det om hur Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045.

Ämnena som togs upp var industrin, transporter, el och livsmedel.

På plats fanns även nio forskare som gav sina perspektiv – och betyg på politikernas åtgärder.

Flygåtgärderna fick underkänt

Det första ämnet var transporterna. I Sverige står de för 32 procent av de totala utsläppen. Målet till 2045 är att transporterna ska nå nettonoll – men redan till 2030 ska de ner med 70 procent.

Hittills har utsläppen från transporten minskat med 20 procent.

I utfrågningen deltog Martin Kinnunen (SD), Jessica Rosencrantz (M), Rickard Nordin (C) och Lorentz Tovatt (MP). De fick underkänt av forskaren Jörgen Larsson vid Chalmers för åtgärderna inom flygens utsläpp.

– När det gäller flygen saknas det mesta om man vill att utsläppen ska minska, säger Jörgen Larsson i SVT:s ”Agenda”.

Som exempel lyfte han styrmedel för avancerade förnybara bränslen, långsiktiga spelregler och satsningar på sikt.

– Det dröjer innan det klimatneutrala flyget slår igenom. Fram till dess behöver ökningen av flygen dämpas och det hör jag inget om.

”Förslagen räcker inte”

Nästa ämne var industrin. Utsläppen från industrin står för nästan en tredjedel av Sveriges utsläpp, enligt Naturvårdsverket. De senaste åren har utsläppen från sektorn dock inte ändrats alls – förutom under pandemin i fjol. 

Medverkade i utfrågningen gjorde Kjell-Arne Ottosson (KD), Helena Gellerman (L), Jytte Guteland (S) och Jens Holm (V).

Politikerna hade delade åsikter i en rad frågor. Däremot var alla överens om att det krävs ett mål för konsumtionsbaserade utsläpp, för att ta höjd för svenska industriers utsläpp utomlands. 

Forskaren Göran Finnveden menade att politikernas åtgärder inte räckte långt nog.

– Förslagen räcker inte för att nå klimatmålen, nej. Det är en lång väg kvar. Men absolut har vi hört en massa bra saker, som prissättning och konsumtionsmål, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH.

Kritik även om elen

Elen stod näst på tur. I den utfrågningen deltog Jens Holm, Jytte Guteland, Helena Gellerman och Jessica Rosencrantz.

Enligt forskarna krävs en stor utbyggnad av vindkraft, oavsett om Sverige ska ha kvar kärnkraft eller inte. Även politikerna var överens det. Däremot fanns meningsskiljaktigheter kring regleringen och tillstånd för aktörer som vill bygga vindkraft i Sverige.

Christian Ekberg, professor i kärnkemi på Chalmers, menade att politikerna behöver ta till gärning.

– Det pratas mycket, men mycket verkliga saker händer inte, säger han.

Han fick medhåll från Lisa Göransson som forskar i energisystem vid Chalmers. Hon menade att man behöver en gemensam front om aktörer inom vindkraft ska lockas till Sverige.

– Jag tror att man behöver fokusera på det stora gemensamma i stället för det lilla, säger hon.

Underkänt för matpolitiken

Matens klimatpåverkan blev kvällens sista ämne. Jordbruket står för cirka 14 procent av Sveriges utsläpp. Samtidigt ger importen av mat en motsvarande utsläppsmängd utomlands.

Forskarna i studion var överens om att svenskarna måste minska sin köttkonsumtion för att minska utsläppen. När frågan gick till politikerna var svaren dock delade. Lorentz Tovatt instämde och Rickard Nordin instämde halvt. Såväl Kjell-Arne Ottosson som Martin Kinnunen höll inte med. 

Politikerna lyfte flera åtgärder, som skatt på matimport och teknologiska åtgärder inom jordbruket, för att minska matens utsläpp.

Sedan fick de underkänt av båda forskarna som lyssnade.

– Vi har hört en del bra saker. Framför allt när det gäller åtgärder i jordbruket. Men generellt är det väldigt dålig insikt om storleksordningen på problemet och åtgärderna som måste till. Det är svårt att minska utsläppen inom jordbruket. Det är därför konsumtionen måste minska, säger Elin Röös, forskare inom miljösystemanalys för livsmedel vid Sveriges Lantbruksuniversitetet.

– Jag håller med fullständigt. Jag skulle också vilja ha sett att någon vågar prata om vår livsmedelskonsumtion, säger Therese Lindahl, forskare vid Stockholm Resilience Center.

Moderaterna om varför partiet vill sänka bensinskatten

Moderaterna i SVT:s Agenda om varför bensinskatten bör sänkas. Jessica Rosencrantz fick motivera varför partiet vill sänka bensinskatten.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.